Titel: ?Journalister kan ju egentligen ingenting? ? En studie i ungas förtroende för sina nyhetskällorFörfattare: Jonatan Eriksson, Eva-Karin FredrikssonHandledare: Oscar WestlundUppdragsgivare: TidningsutgivarnaKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårterminen 2010Syfte: Att undersöka ungas mentala relationer till de nyhetskällor som de använder.Metod- & materialval: Kvalitativ intervjustudie med 11 gymnasieelever.Huvudresultat: Eftersom det i studien inte görs några generaliserande anspråk ska studiens resultat inte användas för att skapa en bild av hur ungdomar generellt ser på sitt nyhetsutbyte och sitt medieförtroende. Studien bidrar med olika nyanser av förklaringar till vilka utbyten de unga söker och hur de värderar dem. Trots att ingen av de elva intervjuade explicit uttrycker att de söker utbytet information från nyhetsmedier, upplever de ändå att de får något slags basbehov av samhällsnyheter mättat. De nyheter som de tar del av ger en bred, men grund bas för nyhetsintaget.

Denna uppsats vill beskriva två olika typer av konst- och vetenskapsorganisationer som sammanför konstnärer och vetenskapsmän. Olika händelser från dessa organisationer beskrivs dels för att verksamheten har varit banbrytande av olika slag. Dels innebär verksamheten någonting nytt på i alla fall i organiserad form. Det andra är att ställa E.A.T. och ASCI mot den linjära spridningsmodellen.

 I den här uppsatsen undersöks hur mycket och på vilket sätt Sverigedemokraterna nämns och uttalar sig i TV4Nyheterna före och efter att de valdes in i riksdagen 2010. En kvantitativ och en kvalitativ ansats har kombinerats för att undersöka två tremåndersperioder, en under 2008 och en under 2012. Vidare studeras framingen av nyheter, vem står för framingen och vem som sätter agendan, journalister eller politiker. Även inramningen av Sverigedemokraterna studeras. Teoretiskt ligger modellen för agenda-setting till grund för stora delar av resonemanget. Även teorier kring nyhetsvärdering, journalistikens beskrivningsmakt, framing och TV:s genomslagskraft bygger upp den teoretiska ramen. I den kvantitativa delen tillämpas en kvantitativ innehållsanalys av samtliga inslag som berör immigration och integration i Rapport, Aktuellt och TV4Nyheterna under de tidigare nämnda tidsperioderna.

Insidan i Dagens Nyheter tar upp ämnen som på ett eller annat sätt berör människor. Ensamhet är ett återkommande ämne och någonting som redaktionen verkar tänka är tacksamt att skriva om. Genom att kvalitativt analysera fem texter från Insidan och intervjua journalister och en psykolog med anknytning till ämnet har vi gjort en ansats till att förstå vad det är med ensamhet som är så intressant. Av de artiklar som har studerats har det visat sig att ensamhet överlag porträtteras på ett negativt sätt. Människor som lever ett aktivt liv beskrivs som mindre ensamma än de som inte sysselsätter sig.

Den här studien är utförd i Chiang Mai i Thailand och syftar till att undersöka situationen för burmesiska journalister som därifrån verkar i exil. Sedan 2011 har omvälvande politiska samhällsförändringar genomförts av regimen i Burma som internationellt omtalas som en pågående demokratiseringsprocess. Exilmedierna har i skrivande stund flyttat delar av produktionen in i landet i hopp om att i framtiden flytta hela verksamheten till Burma. Följande frågeställningar behandlas: 1) Hur upplever exiljournalisterna sin roll i den pågående demokratiseringsprocessen? 2) Hur ser förhållandet mellan exiljournalisterna och regimen ut? 3) Finns det skillnader mellan att jobba inifrån Burma eller i exil som påverkar rapporteringen? 4) Hur kan de studerade mediernas roll förstås i förhållande till McQuails (2003) teori om ?demokratiskt deltagande medier??Den teoretiska ramen baseras på teorier om demokrati, det offentliga rummet, mediers roll i underutvecklade länder, länder under samhällsförändring och alternativa medieformer.

The purpose of this Master?s thesis is to examine the information needs of reporters at a Swedish daily newspaper, and see if they are met by the information resources provided by the newspaper. It examines if there are resources which are not used and why. The examination is based on Henczel?s model for information auditing.

Under min journalistutbildning har jag hunnit fundera mycket på hur min roll som nyutexaminerad journalist och min attraktionskraft inom mediebranschen blir. Vad behöver en ny journalist ha packat sin journalistiska ryggsäck med under utbildningens gång och vilka kvaliteter måste hon ha för att överleva på en tidningsredaktion i framtidens mediesamhälle?I framtidens medier är mångsidig kompetens en av de viktigaste faktorerna. Förmågan att klara av alla slags journalistiska roller, att vara multikompetent som journalist, är något de flesta medieutbildningar lär ut idag. Frågan är bara hur mycket tid som läggs på att lära ut detta.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur Aftonbladet och Dagens nyheter bevakat och berättat om Lundsbergs skola under åren 2011-2013. Frågorna som ställts har handlat om hur medierna berättat om Lundsbergs skola. Handling, karaktärer, skrivsätt samt skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens nyheters rapportering, har varit frågornas centrala punkt. Jag har i studien valt att se Lundsbergs skola som ett fall av skandaler eller så kallade ?mediedrev? i Sverige.

With the expansion of the internet, the conditions for the online journalists have changed. Feedback is faster and more blatant than offline. The online abilities of anonymity and dispersion attracts people to both use and misuse. During 2013, the online expressions of hate towards women has been brought to attention in the media more than ever before. Nevertheless, the phenomenon is far from new.Our qualitative research including interviews intends to find out how the afflicted women journalists are affected in their exercise of their profession.

The aim of our study was to examine how Swedish journalists use the three social networks Facebook, Twitter and blogs to find news. We wanted to study which group of journalists that were using these networks most frequently and why. We also wanted to find out which of the three networks they use the most.We made a questionnaire which we sent out by e-mail to 400 Swedish journalists. 215 of them participated in our study.We analyzed the results of the responses from the questionnaire and discussed patterns and relations between them.The study establishes that the majority of the respondents believe that the networks are very useful and effective in their work.Our results show that out of the three social networks the journalists who participated in our study prefer to use blogs as sources in their line of work, as they are full of information from individuals and contain unique facts and stories.Alongside the results we discussed how social networks might be used in the future of journalism. Most of the respondents are aware of the possibility that they may need to increase the usage of them eventually, and that they will be an important part of the journalistic work process in the future. .

Syftet med denna magisteruppsats är att belysa hur bosnienserbiska public servicejournalister upplever den journalistiska yrkesrollen, den redaktionella vardagen och den samhälleliga kontexten som de befinner sig i. Journalister på Radijo Televizija Republike Srpske, RTRS, har stått i centrum för undersökningen som är av kvalitativt slag. Två datainsamlingsmetoder användes ? samtalsintervjuundersökning och frågeundersökning. Båda genomfördes på redaktionen i Banja Luka.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur Aftonbladet och Dagens nyheter bevakat och berättat om Lundsbergs skola under åren 2011-2013. Frågorna som ställts har handlat om hur medierna berättat om Lundsbergs skola. Handling, karaktärer, skrivsätt samt skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens nyheters rapportering, har varit frågornas centrala punkt. Jag har i studien valt att se Lundsbergs skola som ett fall av skandaler eller så kallade ?mediedrev? i Sverige.

Från misstro till möten. Hinder och möjligheter i kommunikationen mellan Lunds universitet och rikstäckande dagspress.Lunds universitet är Sveriges största universitet med ca 6 000 anställda och 40 000 studenter och bedriver utbildning på flera olika orter. Man kommunicerar med en rad olika målgrupper, varav en av de viktigaste externa målgrupperna är journalister inom radio, tv och dagspress. Sammanfattningsvis ställer detta mycket stora krav på kommunikationsarbetet och det gäller därför att optimera sin publicitet.Under hösten planerar Lunds universitet att utveckla sin presskommunikation och vårt uppdrag är ett led i detta utvecklingsarbete. Rapporten syftar därför till att fungera som ett beslutsunderlag för Informationsenheten vid Lunds universitet..

Den här uppsatsen jämför PR-genomslaget av två lanseringskampanjer i tolv dagstidningar. Lanseringskampanjerna gäller de två mobiltelefonerna, Xperia x10 och Iphone 4. PR-genomslaget undersöks dels genom exponering av varumärken, dels genom antal publicerade artiklar. Av antalet publicerade artiklar undersöks också hur stor del av artiklarna som kan ses som textreklam. De tolv tidningarna är indelade i olika tidningstyper: morgontidningar, kvällstidningar och gratistidningar.

Strategin Big Bath Accounting betecknar situationer då VD upprättar externredovisning efter förutbestämda mål och medvetet ändrar företagetsredovisningsmetoder. Artiklar som ifrågasätter företags externa redovisningförekommer regelbundet i svensk affärspress. Journalister diskuterar med storskepsis sanningen kring vissa börsbolags redovisade resultat. Uppsatsen syftartill att undersöka om denna strategi förekommer bland företag påStockholmsbörsen. Big Bath Accounting operationaliseras i denna studie tillnedskrivning av goodwill vid VD-byte eller vid negativt resultat.