Denna uppsats strävar efter att undersöka kvällstidningarna Aftonbladet och Expressens rekryteringsmetoder och på detta sätt göra läsaren uppmärksam på vilka vägar som finns in på dessa tidningsredaktioner.Vi anser att det råder en osäkerhet hos personer som vill arbeta som journalister kring vad som egentligen krävs av dem och vad som värdesätts av en rekryterare. Vad ska en ny journalist ha packat sin ?journalistiska ryggsäck? med under utbildningens gång och vilka kvaliteter måste han eller hon ha för att sticka ut i konkurrensen om platserna på en tidningsredaktion? Spelar journalistutbildning någon roll? Är en person med journalistisk utbildning mer intressant än en person utan?Vi kan efter vår undersökning konstatera att vägen in på kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen inte alltid har samma form och utseende. Det finns inte en väg, det handlar inte om två vägar. Vägarna in på tidningsredaktionerna är betydligt fler och ser olika ut.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier.På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är journalist och vem som är kommunikatör.Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

Abstract Hot mot journalister är inget nytt fenomen. Däremot är debatten kring denna problematik mer aktuell än någonsin. Samtidigt råder det en viss brist på vetenskapliga undersökningar, som går på djupet vad gäller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är därför att utforska åtta journalisters upplevelser i samband med sådana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrån journalistikens uppgifter enligt olika demokratimodeller. Mina teoretiska verktyg består vid sidan av teorier rörande olika demokratimodeller och deras syn på journalistik av känslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser.

Titel: Blame games ? en studie av ansvarsfrågan i fallet med EtiopiensvenskarnaFörfattare: Isabella Wising och Ulrika TaubermanUppdragsgivare: JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 59Antal ord: 19 886Syfte: Att undersöka hur blame games konstruerades i svenska dagstidningars bevakning av fallet med ?Etiopiensvenskarna? (Martin Schibbye och Johan Persson) under perioden 1 juli ? 31 mars 2012.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis).Material: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under 4-10 juli, 16-22 oktober, 22-28 december 2011.Huvudresultat: Utifrån teorier om kriskommunikation och mediers gestaltning har vi kunnat se hur blame games konstruerades i fallet med de svenska journalisterna som fängslades i Etiopien (Etiopiensvenskarna). Våra resultat visar att fallet kom att definieras utifrån ett hot mot pressfriheten, där utrikesminister Carl Bildt och Utrikesdepartementet, anklagades för att inte agera tillräckligt för att Etiopiensvenskarna skulle friges. De fick främst kritik av journalister och politiker inom allianspartierna (C, FP, KD, M), för att de inte definierade frågan som politisk och för att de inte talade om Etiopiensvenskarna som journalister. Den etiopiska rättsprocessen ansågs vara styrd av politiska motiv att skrämma journalister till tystnad.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier.På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är journalist och vem som är kommunikatör.Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

Den svenska debatten om användningen av GMO har varit en het och infekterad fråga i många år. Förespråkarna och motståndarna till GMO är långt ifrån varandra och positionerna är tämligen låsta. Hur kan det komma sig att man ser användning av GMO på så vitt skilda sätt? Jag började fundera på vad de som mestadels förmedlar informationen om GMO själva har för syn på ämnet. Studien fokuseras på journalister som bevakar och skriver om den gröna näringen i svenska tidningar.

Dags för kompass. Journalistrollen har aldrig nagelfarits så mycket som nu. I centrum för diskussionen står sociala medier och hur de påverkar journalisters arbete..

Titel: Kollektivjournalistiken ? En studie om Västtrafiks nya biljettsystemsom nyhetsämneFörfattare: Marcus Odeholm, Fredrik Richardsson och Henrik von SchlanbuschOmfattning: 52 sidor inklusive bilagaHandledare: Britt BörjessonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2010Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett nyhetsperspektiv analysera hurGöteborgs-Postens och TTELAs journalister ser på rapporteringen om Västtrafiks nya biljettsystem.Metod: Kvalitativ intervjustudieMaterial: Analysen utgår ifrån intervjuer med sex stycken journalister som skriver för Göteborgs-Posten respektive TTELA. Intervjuerna genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide.Huvudresultat: Studiens resultat visar att det primärt är journalisternas bedömning av vad som kommer skapa stort läsarintresse som styr nyhetsvärdering, men att även läsarna själva i stor mån kan påverka medieinnehållet genom interaktion. Kombinationen av dessa är anledningen till den omfattande rapporteringen om Västtrafiks nya biljettsystem. Sekundärt kan faktorer för nyhetsurval, som ekonomi och medielogik, påverka, men för den enskilde journalisten behövs dessa sällan tas i beaktning.

Media har en central maktposition i dagens samhälleliga kommunikationsprocess, vilket har fått allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt färre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare får sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och få stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s.

SammanfattningDetta är en Magisteruppsats i medie- och kommunikationsvetenskap som ska undersökarelationen mellan PR-konsulter och journalister med hjälp av den kvalitativa metodensamtalsintervjuer. Mina frågeställningar lyder som följer: Vilka är deras vanligastearbetsuppgifter? Hur ser respondenterna på relationerna mellan PR-konsulterna ochjournalisterna? Bör relationen förbättras och skulle det i så fall vara till fördel för samhället? Om det skulle behövas, går det att se vilka möjligheter som finns för att kunna få en bättre relation professionerna emellan?Syftet är att undersöka relationen mellan PR-konsulter och journalister samt att diskuterahur relationen kan beskrivas ur ett samhällsperspektiv. Kan man se att samspelet är något som påverkar yrkesrollernas innehåll? Avsikten är också att se om relationen harförändrats över tid.Tidigare forskning har visat på både fördelar och nackdelar med Public Relation där fördelarna kan vara att de har en positiv påverkan på demokratin och där nackdelarna kan vara att de är manipulativa och företräder organisationer och företag som har starkast resurser.

De nyheter som na?r oss i Sverige fra?n Mexiko handlar allt som oftast om den organiserade brottslighetens verksamhet och hur befolkningen i fra?mst Mexikos norra delar, utsa?tts fo?r denna. Sedan fo?rre presidenten Felipe Caldero?n (2006-2012) manade till krig mot knarket har do?dssiffrorna bara stigit och fortsa?tter att go?ra sa?. Men fo?rutom tusentals do?da fa?r situationen a?ven konsekvenser pa? demokratin, da? medborgerliga och ma?nskliga ra?ttigheter begra?nsas.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat ställs frågor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kärnvärden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsättningar inom diskursen kartläggsockså.Uppsatsen använder sig av diskursanalys som metod för att frilägga de element som nämnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sådan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts är fyra böcker som främst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundläggande förändring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osäkerhet när det gäller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men också ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, är ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen Några förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhållandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osäkeroch att de senaste årens förändringar för första gången inneburit ekonomiska Hot mot journalisterna..

Syftet med vår undersökning är att se hur Sydafrika ska försöka sprida ett positivt budskap om landet i samband med fotbolls-VM nästa år genom Media Club South Africa.com. Delsyftet är att undersöka hur svenska journalister och redaktörer ser på rapporteringen från Sydafrika i samband med fotbolls-VM nästa år..

Syftet med denna studie har varit att undersöka om ett nationalistiskt budskap förekommer i tre svenska morgontidningars rapportering om fyra uppmärksammade extraordinära händelser inom svensk idrott. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvalitativ textanalys och dels en intervjuundersökning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i teorier som grundar sig i journalistiska arbetsmetoder så som gatekeeping-teorin och tidigare forskning om nationalism och sport som teorin om National Sporting Heroes. I den kvalitativa textanalysen var syftet att undersöka hur sportjournalister vid Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Sydsvenskan rapporterade om de fyra uppmärksammade svenska idrottshändelserna: Tennisspelaren Mats Wilanders kokainskandal, häcklöperskan och bobåkaren Ludmila Engquists dopningskandal, Sverige och Danmarks 2-2-match i fotbolls-EM 2004 och brottaren Ara Abrahamians pallprotest i Peking-OS 2008.Den centrala forskningsfrågan var om det funnits ett nationalistiskt budskap i rapporteringen och hur det i så fall kom till uttryck. För att få en tydligare bild av hur journalister som skrev artiklar om de fyra utvalda idrottshändelserna reflekterar över hur de rapporterade genomförde vi en andra delstudie med kvalitativa samtalsintervjuer med journalister som undersökningsdeltagare.

1994 genomfördes ett av de mest brutala folkmord som världen har skådat. Platsen var Rwanda, ochlandets medier spelade en avgörande roll i att hetsa folkgruppen hutuer mot tutsier. Den här studien utfördes i Sverige och Rwanda 19 år efter att folkmordet startade, under våren2013, med syftet att undersöka hur medieklimatet i landet ser ut i dag. Totalt sju informanterintervjuades, varav två exiljournalister som i dag befinner sig i Sverige och fem journalister iRwanda. Frågeställningarna var som följer: 1) Hur kan det rwandiska medieklimatet klassificeras,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 2) Hur kan den rwandiska medieetiken beskrivas,utifrån intervjuer med rwandiska journalister? 3) Hur påverkar de rwandiska exiljournalisternamedieklimatet i landet, enligt de rwandiska journalisterna?Som teoretisk grund i studien används dels teorier om offentlighet, dels teorier omklassificering av mediesystem och dels normativa teorier om medieetik.