Överrapporteringen är en viktig del i arbetet som ambulanssjuksköterska.När ambulanssjuksköterskan träffar patienten så gör denna en bedömning enligt ABCDE-konceptet. Överrapporteringen förbereds på vägen in till sjukhuset. Väl framme tas en kontakt med sjuksköterska på akutmottagningen och patienten rapporteras över. Olika faktorer påverkar överrapporteringen exempelvis miljöfaktorer, hur mottagande sjuksköterska tar emot rapporten och kommunikationsproblem mellan den preHospitala och Hospitala vården. Syftet med denna studie är att undersöka hur ambulanssjuksköterskor upplever överrapportering av patienter till akutmottagningen.En kvalitativ metod med intervjuer har använts för att kunna fånga upplevelsen av ett fenomen.

Health care costs in relation to GDP are escalating all over Europe and the Swedish health care industry is not an exception. Between 30 and 50 percent of resources used in health care are considered waste, in the sense that they don't contribute to increased health. This illustrates the big need for Hospitals to become more efficient which is why many Hospitals today are trying to move towards a process-oriented organization. This paper therefore aims to identify the elements necessary for this type of organizational change, the barriers encountered when moving from a functional to process oriented Hospital as well as how to overcome them. The case study was conducted at Karolinska Universitetssjukhuset and shows the importance of not just transmitting a sense of urgency but also communicating that the upcoming change is long term.

Patienthotell är ett intressant fenomen och det är en serviceverksamhet som befinner sig i gränslandet mellan vård och hotellverksamhet. Därför har vi valt att undersöka hur förutsättningar sätter krav på ledarskapet i situationen patienthotell. Situationen patienthotell påverkas främst av hur integrerade de är i vården. Patienthotellens integrering i vården har en kundgrupp som har unika behov som är mer kopplade till medicinsk behandling och omsorg. Kundens unika behov kräver en högre kunskap och erfarenhet hos medarbetarna på patienthotell om kundens behov ska kunna tillfredställas.

Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska sjukvården.Design: Studien genomfördes som en litteraturstudie.Metod: Litteratur som publicerats mellan 2003-2013 söktes i databaser PubMed CINAHL, PsykInfo, PsykArticles och ERIC. Tolv vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, dessa artiklar blev kvalitetsgranskade innan de användes.Resultat: Sjuksköterskor kände rädsla, oförutsägbarhet, osäkerhet samt frustation och hopplöshet i vården av psykiskt sjuka patienter då de saknade kunskap. Bristen av kunskap upplevdes som det största hindret i vården av denna patientgrupp. De upplevde osäkerhet till en följd av egna värderingar och fördomar till dessa patienter, vilket ledde till att sjuksköterskor undvek denna patientgrupp. Sjuksköterskor beskrev avsaknad av handledning och samarbete med psykiatriska kliniker då denna patientgrupp vårdades på somatiska avdelningar.Slutsats: Med en utökad kunskap inom psykiatri kan sjuksköterskor få möjlighet att minimera fördomar och rädsla i mötet med psykiskt sjuka patienter..

Background: The prevalence of sphincter rupture during childbirth has increased in Sweden from half percent to three percent from 1973 to 1993. Women who undergo planned home birth have sphincter injuries to a smaller extent than women who undergo planned Hospital births. Objective: The purpose of this study was to describe women?s experience of the last stages of delivery during planned home birth. Design: Inductive content analysis of 150 randomly selected delivery reports.

Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University Hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.

IntroduktionEn god sömn är viktig för hela kroppens välbefinnande. Att sova på sjukhus innebär en ny situation förpatienten. När vi blir äldre sker en förändring i sömnmönstret. Olika faktorer som kan påverka sömnen negativtför patienter inlagd på sjukhus är till exempel olika ljud, störande ljus, en främmande miljö och varierandetankar.SyfteAtt undersöka äldre patienters erfarenhet av natten på geriatrisk klinik.MetodI studien intervjuades fjorton äldre patienter, tio kvinnor och fyra män med en medelålder på 79 år. En kvalitativinnehållsanalys gjordes av intervjuerna som kodades varefter de meningsbärande enheterna tolkades och bildadeteman.ResultatResultatet av denna studie visar på olika känslor som de deltagande personerna upplever under nattens timmarsom patient på sjukhus.

Studies have shown that stress is common in the nursing profession.Purpose: The aim was to investigate nurses' experience of stress in the work environment at the University Hospital in Uppsala and how nurses deal with this stress and whether the perceived stress experienced affect patient safety and in what way. Method: The study had a descriptive, qualitative design based on nine interviews. The selection criteria for the study was that participants were nurses and that they had worked at least one year within the profession and that they had experienced stress in their work environment. Data from the interviews was analyzed using the qualitative content analysis method by Graneheim and Lundman. Results: The analysis resulted in three categories: "Stress in the workplace?, "stress management" and "patient safety? and showed that all participants had experienced stress repeatedly in their workplaces.

The aim of the study was to describe how anaesthetic nurses, within both advanced beginner and expert levels, experience their professional role as they perform a general anaesthetic.The study had a descriptive design with a qualitative approach in which ten advanced beginners- and ten expert anaesthetic nurses from an operating theatre and an ambulatory surgical ward at a Hospital located in the middle of Sweden, participated. All data was collected in an interview with semi-structured questions which focused on how the anaesthetic nurses experience their work. The data were analysed with qualitative content analysis. The results are presented in categories and themes. The themes were formed from the categories.

Background: Nosocomial infections pose a big threat to patient safety and increased costs for society. An effective way of preventing cross-infections is to apply hygiene routines. Studies show that compliance to hygiene routines is low while there's a lack of knowledge about the best way of improving it. Aim: To investigate whether a conversation based on the Theory of Planned Behaviour (TPB) could influence a nurse's compliance to hygiene routines and whether it could benefit the understanding of a nurse's compliance. Method: A quantitative and qualitative method was used in the study and included one nurse.

Aim: The aim of the study was to investigate attitude and practice to prescribe physical activity accordingly FaR® rules among personal at the specialized department of the University Hospital. Methods: A quantitative cross-sectional study was used to answer the purpose. The data were collected using specially designed questionnaire. That contained 11 questions related to interest and complications to use FaR® as a treatment method. A total of 38 individuals participated in the study.

A peripherally inserted central catheter (PICC line) is a catheter that is inserted through a peripheral vein in the arm and then on to a central vein in the chest. It is used to give injections and infusions and to take blood samples of patients who need treatment for longer periods.The aim of this study was to investigate nurses' perceived knowledge of the care and use of PICC line in wards where PICC line does not occur daily. The aim was also to investigate if the nurses expressed a need and wished for more knowledge to be able to use PICC line, and if PICC line is not used investigate the cause of that.The study was of a descriptive design with quantitative approach. An online survey was answered by 40 nurses from five wards at a university Hospital in central Sweden.A large number of the nurses who responded to the survey reported that they lacked knowledge of the care and use of PICC line. Despite this, three-quarters of the nurses usually use PICC line at the infusion / injection / blood tests on patients with PICC line, if they are cared for in their ward.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om teorier kring kommunikation och implementering har giltighet för stora komplexa hierarkiska Frågeställningarna är: Hur kommuniceras de strategiska målen till personalen inom hälso- och sjukvården? Vilka förutsättningar finns det för lärande och implementering av de strategiska målen inom hälso- och sjukvården? Slutatser: Resultatet visar att teorier kring kommunikation och implementering till viss del går att tillämpa i en stor hierarkisk organisation, men att organisationer oftast är mer komplexa än vad teorin tar i beaktning. En övergripande slutsats är att teorier kring intern kommunikation behandlar olika förutsättningar för att skapa en fungerande kommunikationsprocess, men i en stor komplex organisation är förutsättningarna mer begränsade. Därmed blir återkopplingsarbetet ett viktigt redskap för ledningen för att kunna gynna implementeringen av de strategiska målen och lärandet, såväl för ledningen som för hela organisationen. Återkoppling bör ses som en kvalitetssäkring.

Communication is essential for the survival of an organization. The management formulates strategies to ensure thatthe organization will get to where they want it to go. The strategy is then communicated to the co-workers through the line manager. But who is to say that the co-worker experience the message the same way as the line manager or the management for that matter? The purpose of this study is toinvestigate how the middle managers at Southern Älvsborg Hospital experience strategic internal communication andfurther how they communicate with their co-workers.Through a case study approach, the case being the communication of the Hospitals research strategy, I conducted 13 interviews.I analyzed the material from the interviews using a hermeneutical approach and I used an interpretative approach to get a deeper understanding.

ABSTRACT The aim of this thesis is to illustrate how surgical operation theatre nurses perceive debriefing within emergency health care. The study has a qualitative design with semi structured interviews that have been performed with seven operating room nurses working in emergency health care. The strategic selection consists of professional operation theatre nurses working in emergency care at Uppsala University Hospital. The main goal of this thesis is to increase the understanding of debriefing and to highlight the need of debriefing after difficult or unexpected events in the emergency health care profession.The interviewed nurses perceive debriefing as an important way to develop the day to day work, but also as a way to unburden the staff at the time of bigger traumas. Even though the effect of debriefing is not univocally positive in the literature, the staff perceives that it reduces different kinds of stress.