The purpose of this study was to examine how the genrebased instruction applied in multicultural classrooms. My observations were carried out in three different classrooms, whit the educators constantly working on language development off the students. Two observations were carried out in Swedish, with a teacher of Swedish as a second language and the Swedish-teacher working with students together. In these two lessons in Swedish, I took away from Pauline Gibbons model, while the third lesson in civics I assumed from Eija Kuyumcu genre model. Both models are based on the Australian research around the genrebased teaching.

This thesis has been written with the intention of investigating a commercial lending library to be found in Stockholm in the first decades of the nineteenth century. We chose this subject because it is a relatively unexplored area. Furthermore, we were curious to know what books could be found in the library. The lending library was run as a business thus giving a good indication of the contemporary reader's taste in literature. The lending library that we chose had a total of three thousand titles in those of its catalogues that have survived to the present day and was run by a woman called Eva Unander.

AbstractSwedish tuition for immigrants (SFI) is a public adult education program in Sweden that was created in order to provide the immigrants with basic skills in Swedish. People with different backgrounds speaking different languages learn together how they should communicate in Swedish, both orally and in writing. For those who teach SFI it is important to know which factors have positive effects on the Swedish language acquisition. One of the questions to be asked is if the learning materials´ genre has any effect on the SFI students´ proficiency, in particular, oral proficiency. Scientists as von Franz, Vygotskiy and Bettelheim argued that fairy tales, as a genre consciously or subconsciously recognizable by all the people, present texts that are easy to acqiure.

With this paper the aim is to find out whether there are any differences in how five students from the north part of Africa structures their tales in comparison with the Nordic tale "The emperor?s new clothes". The purpose is to look at how the genre pedagogy can be said to relate to these differences. What happens to the "deviant" structures?Based on literature and research on the subject, I have concluded that there are certain patterns of how a tale "should" be structured based on Western standards.

The aim of this study is to investigate how five boys in grade 3 of compulsory school structure and use language when they write narrative texts retelling and assessing personally experienced events. This is studied by interpreting how the boys use genre steps that are typical of the structure of personal narrative texts and by detecting and naming different linguistic features in the texts. The material in the study consists of five boys?personal reports and the method, which is based on the theories of genre pedagogy (see Johansson & Sandell Ring 2012:28ff, 223f), comes from systemic functional linguistics. A central finding of the study is that the boys structure their texts in varying combinations of genre steps which commonly occur in texts of a narrative kind.

Abstract The topic of this essay is to show why I regard the non fiction novel as a problematic genre and to compare two popular and famous swedish non fiction novels; Legionärerna (1968) by Per Olov Enquist and Gömda (1995) by Maria Eriksson and Liza Marklund.I start with giving a short introduction to modern genre theory and to non fiction novels as a genre. I also discuss different definitions of non fiction novels by, for example, Rolf Yrlid and Lars-Olof Franzén. Then I discuss Enquist?s Legionärerna and the critics? reception of it. I am also doing the same with Eriksson?s and Marklund?s Gömda before I compare these two novels with each other. My conclusion is that Legionärerna and Gömda have a lot in common although there are some differences.

Syftet med denna uppsats är att granska ett antal gymnasieelevers genrekompetens och avgöra hur kapabla de är att placera in texter i olika genrer, samt vad som får dem att betrakta en text som tillhörig en specifik genre. Detta görs genom en tvådelad undersökning där en grupp elever ombeds genrebestämma fyra autentiska texter (en saga, ett kåseri, en skräcknovell och en nyhetsartikel) samt motivera sina val, medan ytterligare en grupp elever fritt får beskriva vad de anser som specifikt för dessa fyra genrer. Undersökningens resultat jämförs sedan med litteraturvetenskapens genredefinitioner. Av resultatet framgår att medverkande elever tycks besitta en någorlunda god kunskap i ett antal vanliga genrer. De kan med ganska stor säkerhet placera texterna i rätt genre samt beskriva vad som är specifikt för genren ifråga.

The work of Shakespeare has been popular to make film adaptations of from the birth of cinema. Macbeth, one of his most often played tragedies, is no exception. But how did Shakespeare portray Lady Macbeth in his play, and how do directors in the 21th century choose to portray her for a modern audience? I will try to find the answer to these questions by analyzing Shakespeare´s play as well as three modern adaptations. I will begin the thesis by looking at scholars´ view in questions regarding gender, free will, adaptations and genre before analyzing the play and the three movies.

The aim of this study was to examine ways in which High School Students approach academic writing. Both discursive and critical-analytical levels in 21 PM-texts and 14 investigating literary essays were analyzed through a genre theoretical and sociocultural framework in order to widen the understanding of students? usage of explicit textual and interpersonal markers as well as their techniques of writing abstracts. The results showed that nearly 25 percent of the putative abstracts consisted of sampled and reshaped text sequences. The majority of these were on the other hand results of a creative process in which the students reshaped utterances from different sources.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever bygger innehåll i sina texter utifrån faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen är 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter är skrivna av elever på studieförberedande program och 19 är skrivna av elever på yrkesförberedande program. Dessa texter har en jämn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgår ifrån byggandet av texters innehåll utifrån makro- och mikroteman.

Arbetet behandlar Universals skräckfilmsproduktion under dess så kallat klassiska period, från ljudfilmens genombrott fram till USAs inträde i andra världskriget i december 1941. Det inleds med en kort historik av studions utveckling, främst under Laemmle-dynastins ledning, samt med korta tillbakablickar på stumfilmsperiodens skräckfilmer. Syftet är att beskriva hur skräckfilmen utvecklades, konstnärligt, företagsekonomiskt och produktionstekniskt, under denna period. Tyngdpunkten ligger givetvis främst på Universal, som snabbt blev kända som de främsta skräckfilmsproducenterna, ett rykte som man fortfarande upprätthåller.Vidare beskrivs alla Universals skräckfilmer från och med Dracula (1931) fram till och med The Wolfman (1941), som väl kan beskrivas som den sista riktigt stora skräckfilmen, innan bolaget förföll till mer eller mindre obegåvade uppföljare..

My thesis deals with the novel Ladies, written in 2007 by the Swedish author Mara Lee. When published, it was received as a book belonging to the chick lit genre but still got good reviews. This combination is really unusual and awoke my interest in the novel. My thesis is therefore an analysis whether Ladies can be considered a chick lit novel or not, and in what way it is similar to or differs from the genre. I start my thesis with an overview of former research of chick lit and what earlier was called trivial literature.

SVENSKA: Vårt kandidatarbete gick ut på att ta reda på om det var möjligt att utveckla ett kort spel i hög teknisk kvalitet och ändå skapa ett djupt intryck på spelaren. Under projektets gång utvecklade vi, med hjälp av UDK (Unreal Development Kit), ett skräckspel i 3D till PC vid namn The Horror at MS Aurora. För att erhålla den höga tekniska kvaliteten som vi var ute efter användes metoder som räknas som standard för stora speltitlar på marknaden: Animationer spelades in med Motion Capture och musiken skrevs med en full symfoniorkester i åtanke. Innan produktionsfasen tog vid gick alla gruppmedlemmarna igenom en research-fas, där var och en satte sig in i de områden som skulle komma att vara aktuella under produktionen (d.v.s. hur UDK fungerar, musikteori och orkestrationsteknik, hur man arbetar med Motion Capture-data o.s.v.).

Genus är ett begrepp som beskriver hur det socialt och kulturellt är att vara kvinna eller man. Inom litteraturvetenskapen växer intresset för genusinriktade studier där man tittar på hur genus konstrueras i litteraturen. Den här studien undersöker hur genus förmedlas till barn genom en bilderbok. En bilderbok idag är något som är självklart för många men samtidigt oklart. Bilderboken har sin plats på biblioteket och i bokhandeln men det finns inte alla gånger en klar definition av vad bilderböcker är.

Inför genomförandet av det praktiska arbetet som består av åtta porträttfotografier, krävdes kunskap om hur dokumentära porträttbilder och porträttbilder inom reklam vanligtvis fotograferas. Utifrån den kunskapen listades olika estetiska och genusbaserade normerna upp och tre av porträtten var avsedda att bryta mot normerna för att se hur trovärdigheten på bilderna skulle uppfattas beroende av genre. Därefter genomfördes en enkätundersökning med 40 stycken respondenter, vars svar sedan utvärderades och som resulterade i att frågeställningen besvarades. Frågeställningen löd på följande sätt.Vilka skillnader och likheter finns det då man fotograferar porträtt i den dokumentära genren gentemot reklambilder? Påverkas trovärdigheten i bilden beroende på vilken genre det är frågan om?Enligt undersökningen har det visat sig att likheterna och främst skillnaderna mellan genrerna är bland annat bildernas format, retuschering, ljussättning, färg eller svartvita porträtt, porträttens avsikt och genusgestaltningen, som i sin tur har påverkat trovärdigheten i bilderna på olika sätt, beroende på genre..