I den här uppsatsen har nu gällande lag för svenska samer behandlats, rennäringslagen 1971:437. För att få en sammanhängande bild på dagens rättsläge återfinns en historisk tillbakablick i uppsatsen där framväxten av dagens lagstiftning har tydliggjorts. Syftet med uppsatsen var att redogöra för dagens rättsläge och lagens framtidsutsikter samt att belysa de större problem och intressekonflikter rennäringslagen konfronteras med. Eftersom förslaget till en ny lag delvis bygger på International Labour Organization, ILO, konventionen nr 169, om urbefolkningar i självstyrande länder, var en del av syftet också att få insikt i vad konvntionen står för. Den empiriska delen av uppsatsen består av telefonintervjuer med olika parter som berörs av rennäringslagen.

Syfte.Syftet med uppsatsen formulerades som att undersöka sambandet mellanutvecklingen av dödsfall till följd av oavsiktlig skada och en snabb ekonomisk utveckling i ett land. Syftet är uttalat explorativt i sin karaktär och avser att frambringa en bild av utvecklingen i de utvalda länderna.Bakgrund.Skador och därpå följande dödsfall är ett problem för alla samhällen, om inte annat på grund av kostnader och uteblivna intäkter för det offentliga. Länders förmåga att stävja dessa dödsfall torde vara av intresse. Studier visar att antalet dödsfall till följd av oavsiktlig skada generellt korrelerar negativt med BNP/c, således kan man förvänta sig att förbättrade ekonomiska förhållanden leder till färre dödsfall och vice versa. Det har visats på att en ekonomisk kris ofta leder till kraftigt ökande dödsfrekvenser.

Den här uppsatsen är en utredning och analys av hur Sveriges utrikeshandel har förändrats med en grupp öst Asiatiska länder: Singapore, Hong Kong, Taiwan och Syd-Korea. Alla länderna har kännetecknats av fyra årtionden av mycket hög tillväxt, där länderna gått från att vara fattiga utvecklingsländer till att ha en utvecklingsnivå jämförbara med många I? länder i Väst. Först presenteras en historiskt beskrivning av länderna med översikt över den ekonomiska utvecklingen. Relevant teoribildning inom området tas upp.

Denna uppsats syftar till att redogöra för eventuella brister i den svenska skogsvårdslagen och i Skogsstyrelsens myndighetsutövning som kan leda till negativa effekter för den biologiska mångfalden i skogen. Detta genomförs genom att undersöka på vilket sätt Sverige lever upp till konventionen om biologisk mångfald och till den svenska skogsvårdslagen samt på vilket sätt Sveriges skogspolitik präglas av ekonomiska och ekologiska intressen. Syftet besvaras med hjälp av en övergripande rättsdogmatisk metod samt viss journalistik och information om samhällets praktiska utövning. Arbetets slutsats visar på en ambitiös nationell skogsvårdspolitik som lever upp till de internationella målen samtidigt som de negativa ekologiska effekterna fortfarande är överhängande. Dessa skillnader i teori och praktik återspeglar svårigheten med att efterleva balansen mellan ekonomiska och ekologiska intressen..

Arbetets syfte var att undersöka intentionen och förväntade effekter av den nyasjöarbetskonventionen som nu ska implementeras vad gäller bemanningsnivåer ochvilotider på svenska fartyg. Genom att först genomföra en litteraturstudie lades grundenför arbetet. Med anledning av att konventionen inte var implementerad genomfördes enkvalitativ intervjustudie mot tre sakkunniga representanter från svensk sjöfartsnäring föratt utreda vad konventionens verkliga intention var. Därefter genomfördes en kvalitativintervjustudie mot fyra aktörer i den svenska sjöfartsnäringen för att utreda vad dessaförväntade sig för effekter av konventionen, gällande bemanningsnivåer och vilotider.Resultatet av undersökningarna visade på att konventionens intention är att höja deninternationella standarden vad gäller just bemanningsnivåer och vilotider till en nivåsom liknar den svenska relativt höga nivån. Vad gäller förväntade effekter avkonventionen tror de svenska aktörerna att den svenska sjöfartsbranschen kommer att seganska små förändringar om några alls..

Den första juli 1997 firades Hongkongs återförening med Kina med pompa och ståt. Den brittiska kolonin blev Hong Kong Special Administrative Region (SAR) inom Kina. Hongkong skulle behålla sitt politiska system sida vid sida med fastlandets under principen "ett land, två system". Vi har identifierat att principen innebär en konflikt i den specifika situationen och använder oss av Browns teori om tre typer av nationalism. Kinas kommunistparti använder två typer av nationalism för att samla invånarna i en nation och legitimera sitt styre.

Den 25 augusti 1993 släpptes småviltsjakten fri ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Frisläppandet, som i stort innebär att staten till skillnad från tidigare inte längre behöver höra sig för med samebyarna för att tilldela jakträtt till enskilda, har kritiserats hårt från bl.a. jurist-, same- och naturvårdshåll. Från samiskt håll menade man att beslutet om frisläppandet var ännu ett rättsligt övergrepp på de gamla samiska rättigheterna eftersom staten inte på ett tillförlitligt sätt kunde visa att de har sin påstådda jakträtt inom de aktuella områdena. Så sent som till år 1987 hade staten den inställningen att jakten i de avlägsna fjällområdena inte var aktuell för någon annan än samerna.

Den europeiska landskapskonventionen (ELC) är en konvention som strävar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mångsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmänheten för att stärka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hållbart och demokratiskt. Sverige är en av de närmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gälla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pågått längre tid än så, men har ännu inte fått genomslagskraft på lokal nivå i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.

Syftet med uppsatsen är att undersöka bestämmelserna om skattetillägg och dess förenlighet med grundläggande krav på rättssäkerhet. Skatteverket beslutar om skattetillägg i första led och överklagande sker hos förvaltningsdomstol. Syftet med sanktionen är att ha en avskräckande effekt, så att den skattskyldige betalar rätt skatt. För påförande av skattetillägg krävs det att Skatteverket visar, styrker eller gör det mycket sannolikt att den skattskyldige har lämnat en oriktig uppgift i deklarationen.Skattetillägget som sanktion har funnits utgöra ett straff i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och därmed är artikel 6 också tillämplig. Detta innebär att de svenska bestämmelserna måste upprätthålla kraven som ställs enligt konventionen.

Den 20 augusti år 2013 trädde Maritime Labour Convention 2006 i kraft. Denna studie har genom intervjuer med nautiska befäl ombord på svenskflaggade fartyg och genom en litteraturstudie, undersökt hur effekten av den nya konventionen upplevts. Syftet med studien var att få insikt i hur konventionen påverkat besättningsmedlemmar samt undersöka hur kraven efterlevs och vilka förändringar som behövts göras ombord med avseende på arbetstid, vilotid och bemanning. I intervjuerna framkom det att inga större förändringar har gjorts ombord i samband med implementeringen av konventionen. Detta eftersom större delen av konventionens krav redan varit implementerade i svensk lagstiftning.

Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera Turkiets lagstiftnings tillämplighet med artikel 10 i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Jag har valt att fokusera på artikel 301 i den turkiska brottsbalken. Artikel 301 används för att hindra yttrandefriheten i Turkiet och kan ge upp till 2 år i fängelse. För att komma fram till om artikel 301 är en kränkning av artikel 10 behöver jag förstå hur Turkiet tolkar artikel 10. För att förstå detta har jag använt mig av ett antal domstolsfall från den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

Syfte: Att med utgångspunkt i artiklarna 3 och 4 i FN:s konvention om urfolk och lokala samhällens rättigheter och artikel 8j i konventionen om biologisk mångfald undersöka samers nyttjanderätt till privategendom. Artiklarna väcker en rad intressanta frågeställningar. Jag kommer koncentrera mig på att diskutera självbestämmandet och ägandets legitimitet utifrån ett kollektivistiskt och ett individualistiskt perspektiv. De perspektiven står samhällsfilosoferna Karl Marx och Robert Nozick för. Jag kommer även undersöka ägande som rättighet, dels utifrån ovanstående men även utifrån Wesley Hohfeld och Onora O?Neills rättighetsteorier och analyser.

Women are subordinate of men in the society, this is visible both in work places and private lives. Equality between the sexes is daily discussed in politics and the private sphere. As this is a hot topic which is debated within many areas, one of those is film production, we chose to write this essay about how the view of women has changed in movies over time. If equality doesn?t exist within the film media, then it will be hard to change the society?s point of view.

Uppsatsen heter Förskolebarns lärande ? en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har synen på lärande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Kina har blivit ett finansiellt centrum i världen då stora som små investerare ser potentialen av ett land med hög ekonomisk tillväxt och investeringsalternativ med stora vinstmöjligheter. Vi har värderat de åtta största bankerna i Kina och jämfört med de åtta största bankerna i EU. Detta eftersom bankerna i Kina står för nära 50 procent av värdet av Hong Kong Stock Exchange (HKEx). Vi har använt oss av beta-värdena och avkastningskraven på respektivebank för att kunna värdera samtliga banker i vår undersökning. Med dessa resultat från värderingen har vi kunnat analysera och hitta svar på vår frågeställning.