Hjärtinfarkt är idag den vanligaste dödsorsaken bland såväl kvinnor som män i Sverige. Upplevelsen av tiden för återhämtning efter hjärtinfarkt skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Trots detta faktum har den bedrivna forskningen mestadels kretsat kring hjärtsjukdomar som drabbat män. Vårt syfte med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt med fokus på tiden efter sjukhusvistelsen. Studien är baserad på nio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Det perfekta kroppsidealet gör sig ofta påmind i samhälls- och mediadebatten. Dagens västerländska kroppsideal domineras av en smal och fettfri kvinnokropp. Under tonåren är fokuseringen på kroppen mer påtaglig än under någon annan del i livet. Strävan efter det slanka idealet är svårt att uppnå och kan medföra att individen inte förmår att acceptera sin kropp. Syftet med denna studie var att få en bild av och jämföra kroppsuppfattningen hos unga kvinnor som går på gymnasiet i Luleå respektive Jokkmokk.

Syftet med denna uppsats var att utifrån genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur främst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och två veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av kodschema. Frekvenser av kön på brottsoffer samt brottstyp räknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i genus- och brottsofferteorier.

Bakgrund: Var femte kvinna kommer någon gång under sitt liv bli utsatt för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier.

Bakgrund: Under 2007 dog 135 av 100 000 kvinnor i akut hjärtinfarkt. Andelen av de som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård har halverats jämfört med 1980-talet. Levnadsvanorna står för 90 % av orsakerna till hjärtinfarkt. Mäns och kvinnors hjärtinfarkt skiljer sig åt, då kvinnor ofta drabbas av en tyst hjärtinfarkt. Det är den snabba behandlingen som gör att kvinnorna överlever.

Bröstcancer är idag en vanlig sjukdom bland kvinnor och cytostatikabehandlingen är den behandling många upplever som påfrestande. Syftet med studien är att beskriva kvinnor med bröstcancers upplevelse och livskvalité under och efter behandling med cytostatika. I studien har dessa kvinnors livskvalité, välbefinnande, lidande och livsvärld belysts i samband med cytostatikabehandling. En kvalitativ litteraturstudie inspirerad av Graneheim och Lundman gjordes utifrån sju vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde sin sjukdom och behandlingen individuellt, men att något sorts lidande alltid fanns.

Våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem världen över och våld i samband med graviditet innebär risker för både mor och barn. Studier har visat att våld i samband med graviditet är vanligare än graviditetskomplikationer som graviditetsdiabetes och preeklampsi. Barnmorskan inom Mödrahälsovården har som uppgift att fråga den gravida kvinnan om erfarenhet av våldsutsatthet. Många barnmorskor har uttryckt behov av ökad kunskap kring våld mot kvinnor i samband med graviditet. Det har inte stått helt klart om graviditet innebär ökad risk för debut av våld eller ökat våld.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och mastektomi används som en behandlingsform för denna diagnos. Mastektomi innebär att ett eller båda brösten helt avlägsnas från kroppen. Tidigare forskning visade att mastektomi kan vara en påfrestning såväl fysiskt som psykiskt exempelvis genom förändrad kroppsbild. Begreppet kvinnlighet är komplext och kan upplevas olika från kvinna till kvinna.Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplevde sin kvinnlighet efter att ha genomgått mastektomi.Metod: Litteraturstudie som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklar söktes ur databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo och data analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fyra kategorier framkom ur analysen; Brösten har betydelse för upplevelsen av kvinnligheten, Kvinnlighet trots förlusten, Kvinnlighet i relation till hälsa och livet, Upplevelsen av kvinnlighet påverkas av omgivningen.Slutsats(er): Hur kvinnorna upplevde sin kvinnlighet efter mastektomi var individuellt beroende på kvinnans livsvärld och tidigare erfarenheter.

Det finns de som säger att vissa kvinnor är så provocerande att de får skylla sig själva när de blir misshandlade. Kvinnan får skulden för det hon inte gjort. Kvinnor rannsakas i minsta detalj för att verkligen utesluta att de själva inte förtjänat en smäll eller att bli våldtagna. Hur många skulle reagera och handla om en kvinnomisshandel bevittnas, om det är grannen som misshandlas? Vi har valt att fördjupa oss i ämnet då ämnet, på alla nivåer, påverkar oss människor men som samtidigt är så svårt att ta i.

Syftet med denna uppsats är att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia.

Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. På senare år har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande är det flest män som blir auktoriserade. Bland nyanställda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkända kvinnliga revisorer utgör år 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor är cirka 27%.Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som är orsaken till att en del av de kvinnliga godkända revisorerna fortsätter att arbeta som godkända revisorer alternativt lämnar yrket innan de blivit auktoriserade.Med hjälp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriärteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan påverka kvinnors karriärutveckling. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av webbenkät och telefonsurvey.

Bakgrund: En av tre drabbas någon gång under livet av cancer. Cytostatikabehandlingenär en av de vanligaste behandlingsformerna, dessvärre medför den alltidbiverkningar. Håravfall beskrivs som en av de värsta biverkningarna undercytostatikabehandling. Syfte: Att belysa forskning kring cytostatikarelaterat håravfallhos kvinnor med cancer. Metod: Genom systematisk sökning via databaser valdes 7kvalitativa och 3 kvantitativa studier ut som grund för en litteraturstudie.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användande av hormonella antikonceptionsmedel och uppkomst av depression och depressiva symtom bland kvinnor.Metod: En systematisk litteraturstudie där tio kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades.Resultat: Sambandet visade sig kunna relateras till ett flertal faktorer; läkemedlens sammansättning, användarens psykiatriska sjukdomshistoria, psykosociala faktorer samt placeboeffekt.Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till sambandet mellan hormonella antikonceptionsmedel och uppkomsten av depression och depressiva symtom för att kunna identifiera omvårdnadsbehov, informera samt erbjuda god omvårdnad till de kvinnor som drabbats..

I industrialiserade länder är hjärt- och kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor över 40 år. Hjärt- och kärlforskning har genom tiderna mest bedrivits utifrån män. Forskningen har uppenbarat skillnader mellan hur män och kvinnor upplever en hjärtinfarkt och det behövs mer undersökningar utifrån kvinnors perspektiv av hälsa och välbefinnande efter en hjärtinfarkt. Syftet med det här litteraturbaserade arbetet är att sammanställa och belysa kvinnors upplevelse av hälsa och välbefinnande tiden efter en hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med utgångspunkt från 12 kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Våld i nära relationer definieras enligt WHO som ?beteende hos en partner eller ex-partner, som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada, vilket inkluderar fysisk aggression, sexuella övergrepp,psykologisk misshandel och kontrollerande beteende?. Det är under de senaste 20 åren som våld mot kvinnor har uppmärksammats, tidigare betraktades det mer som en privat angelägenhet. Idag erkänns våldet som ett stort folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Ca 30 % av alla världens kvinnor rapporterar att de upplevt någon form av misshandel av en partner och i Sverige är den siffran 46% hos kvinnor mellan 15-64 år.