Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger löneskillnader mellan män och kvinnor på chefsnivå och om så är fallet att utreda orsakerna till detta. Vi har använt oss av databasen LINDA, som innehåller ett stort urval från den svenska befolkningen och undersökt om det finns befordrings- och/eller löneeffekter som påverkar löneutvecklingen. Som grund för våra analyser har vi bl a använt teorier om statistisk- och preferensdiskriminering, humankapital och könssegregering. Vi har analyserat vårt material genom att estimera regressioner i form av linjära-, kvantila- och logitmodeller samt med Blinder-Oaxaca metoden.Vår studie visar att det finns löneskillnader mellan manliga och kvinnliga chefer och att endast en liten del av dessa löneskillnader kan förklaras(skillnader i produktivitet), medan den största delen är oförklarad eventuellt p g a befordringseffekten, d v s kvinnor når inte upp till de mest attraktiva positionerna..

Den kvalitativa studien med hermeneutisk ansats handlar om Norrköping kommuns bemötande av våld i samkönade relationer. Undersökningen gjordes genom att intervjua olika befattningar med syftet att förbättra homosexuellas behov i samhället. Dessutom användes tidigare forskningslitteratur för att kunna anknyta till empirin. Studiens utgångspunkt är heteronormativiteten och belyser hur kommunen agerar i våld av samkönade relationer, sett ur olika befattningars perspektiv. Resultatet av denna studie visar att heteronormen är förankrad i samhället, vilket också avspeglas i bemötandet av homosexuella personer med våldsproblematik..

Människor ser på varandra i form av man eller kvinna, något sommedför att vi behandlar könen olika. Tidigare genusforskareomnämner en maktobalans där mannen ses som norm. Forskning kanbetraktas som ett maktmedel där det råder en obalans mellan könenoch där det manliga könet premieras. Detta gör att kvinnor inte fårsamma möjlighet till karriärutveckling. Syftet med föreliggande studievar att undersöka karriärhinder kvinnor upplevt under sin forskartid.Urvalet består av disputerade kvinnor vid Psykologiska institutionenvilka inte har en tjänst inom akademin innehållande forskning.

Bakgrund: I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor över 55 år. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär en dramatisk upplevelse där tiden efter hjärtinfarkten präglas av oro och tvivel på den egna kroppen. Livsvärlden hotas, vilket många kvinnor beskriver som ett djupt lidande. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikern Katie Erikssons definition av begreppet lidande. Syfte: Syftet med studien var att skildra hur kvinnor beskriver det första året efter en hjärtinfarkt.

Bipolär sjukdom kännetecknas av två motsatser (poler), depression och mani och har en djup negativ inverkan på de drabbades livsvärld. Sjukdomen påverkar relationer till familj, vänner och arbetsgivare. Sjukdomen har en hög frekvens av självmordsförsök på närmare 25 % av de som drabbas. Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos kvinnor som lever med bipolär sjukdom. Studien har baserats på två självbiografiska böcker som har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av en innehållsanalys.

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Uppsatsen är en analys där de två amerikanska science fiction-serierna Dollhouse (Joss Whedon, 2009) och Firefly (Joss Whedon, 2002), som sänts i både svensk och amerikansk tv har granskas. Syftet är att titta närmare på hur kvinnor och deras kroppar framställs i serierna och i reklamen för sagda serier. Genom en kvalitativ innehållsanalys granskas de båda serierna, där fokus har legat på hur de kvinnliga karaktärerna framställs i båda serierna men också på hur de marknadsförs i reklamen innan serierna har sänts. Uppsatsen är uppdelad i tre teman; ?den kvinnliga hjälten?, ?kvinnans roll? och ?den kvinnliga kroppen?.

Den psykiska ohälsan ökar bland unga kvinnor och därmed också behovet av evidensbaserade effektiva behandlingsmetoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den behandlingsmetod som visat sig vara effektivast för en rad olika psykiatriska problem. För unga kvinnor med multimodal problematik är inte alltid poliklinisk-behandling tillräcklig utan en institutionsbehandling kan vara nödvändig. Forskningen av institutionsbehandlingar ger slutsatsen att de ska grundas på kognitiva och inlärningsteoretiska principer även om väldigt få studier gjorts på målgruppen; unga kvinnor med multimodalproblematik. Målet var att göra en sådan studie och se hur självskadebeteende, mående, psykofarmaka användande och behovet av sluten psykiatrisk vård påverkas hos unga kvinnor med multimodalproblematik som genomgått en KBT behandling på ett behandlingshem.

Bakgrund: I Sverige drabbades 7000 kvinnor år 2005 av bröstcancer. Forskningen har gått framåt vilket resulterade i att fler kvinnor överlevde diagnosen bröstcancer. Kvinnor som drabbades av bröstcancer var i stort behov av stöd och information från sjukvård, vänner och familj. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa betydelsen av stöd samt information för kvinnor med bröstcancer. Metod: De vetenskapliga artiklarna som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning som gjordes i databaserna SweMed+, PubMed och Cinahl.

Vi har i vår uppsats tagit upp det faktum att det i dagens moderna Sverige finns en hel bransch som lyckats hålla borta en väldigt stor grupp av potentiella anställda. Denna grupp är kvinnor och branschen vi talar om är byggarbetsbranschen. Vi har talat med både kvinnliga arbetsledare och de anställda själva för att få en inblick i denna slutna värld. Samtidigt har vi försökt ta reda på hur samhället ser på denna bransch och då med fokus på vad unga kvinnor och tjejer som är den grupp som utesluts tycker och tänker om byggbranschen.Det är den hårt inbitna atmosfären och kulturen i företaget som gör att det är svårt för kvinnor att komma in i företaget och att sedan trivas i företaget. Företagen är inte ovissa om detta problem utan man är mer än medveten om att problemet existerar.

I dag finns det över 200 konstaterade cancersjukdomar. Statistik visar att cirka 100 personer dagligen blir diagnostiserade cancer i Sverige. Denna studie handlar om kvinnor med nyligen diagnostiserad bröstcancer. Syftet var att beskriva vad kvinnor upplever under den diagnostis-ka perioden av bröstcancer. Studien är baserad på 12 vetenskapliga artiklar publicerade mel-lan åren 1995-2006.

Frågeställningen som vi vill besvara är huruvida kvinnliga poliser hävdar sig i jämförelse till sina manliga kollegor. För bara några decennier sedan pågick en het debatt om kvinnor skulle få möjlighet att bli poliser. 1908 anställdes de allra första poliserna i Sverige, som på den tiden kallades polissystrar. Deras arbete koncentrerades på kvinnor och barn. Männen i sin tur arbetade för att få bort kvinnorna från polisyrket.

Underordningen av kvinnor som grupp har på global nivå länge varit en fråga som stått i skuggan av traditionella politiska frågor. Sedan 1979 har det dock funnits en kvinnokonvention stadgad av FN, CEDAW, som har som mål att genom internationell lagstiftning garantera kvinnor samma rättigheter som män på alla områden av det offentliga livet. Ändå finns det många indikationer som visar att kvinnor fortfarande inte i praktiken har samma möjligheter som män. Syftet med denna uppsats är att definiera de punkter som är bristfälliga med CEDAW och som därmed utgör ett hinder för uppluckringen av de patriarkala strukturerna, och lägga fram The Mexico City Policy som ett exempel på sådana hinder i internationell politik. Vidare är syftet även att med hjälp av radikalfeministisk teori argumentera för varför man bör ta i beaktande diskriminering av kvinnor även i den privata sfären.

Sexualitet har visat sig vara en viktig del av människans upplevelse av hälsa. För kvinnor drabbade av gynekologisk cancer är det extra påtagligt då sjukdomen och behandling rent fysiskt påverkar de sexuella organen. Studier visar att de finns en brist av kommunikation gällande detta ämne inom vården. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att försöka identifiera faktorer för ett framgångsrikt samtal om sexualitet med kvinnor drabbade av gynekologisk cancer. En systematisk litteratursökning efter relevanta artiklar för ämnet utfördes och resultatet av valda artiklar sammanställdes.

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.