Idag är det många kvinnor som är verksamma inom arbetsmarknaden men dem ses inte så framgångsrika inom chefspositioner. Det är olika företagsfaktorer som är avgörande i det fallet. Syftet med det här arbetet är att kartlägga de mest viktigaste företagsfaktorer som gör det svårt för kvinnor till högre chefspositioner. För att uppnå syftet i det här arbetet, används en kvantitativ undersökning. Eftersom vissa yrke är stereotypiskt för män och kvinnor har respondenterna valts i ett teknik baserad företag (manlig stereotyp) och service och kultur baserad företag ( kvinnlig stereotyp).Resultatet av undersökningen visar att i Sverige finns fortfarande stereotypisering av yrke, den äldre generationen som sitter i företagens lednings grupper har en maskulin kultur, kvinnor förväntas inte att agera så auktoritära samt att svenska företagens kultur skiljer sig från den svenska nationella kulturen..

Syftet med studien var att beskriva upplevelser av akupunktur hos personer med migrän. Studien baseras på narrativa intervjuer med 10 kvinnor i norra Sverige. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?lindrar smärta och besvär i kroppen?, ?att få tillbaka livslusten?, ?att få ökad känslomässig styrka?, ?upplevelser under akupunkturbehandling varierar?.

Kartläggning av aktivitetsmönstret hos kvinnor med långvarig smärta ger kunskap om vilka aktiviteter individerna fyller sin dag med och var dessa utförs. I denna pilotstudie medverkade tre kvinnor med långvarig smärta som stått i kö till interdisciplinärt smärtrehabiliteringsprogram i ett år eller mer. Datainsamling utfördes med en aktivitetslogg under två dygn samt ett egenhändigt utformat frågeformulär med kompletterande uppgifter angående livssituation. Denna pilotstudie på tre individer visade likheter avseende aktivitetskategorin vård och att de flesta aktiviteter utfördes i hemmet. Den visade även olikheter angående antalet aktiviteter som utfördes per individ..

Uppsatsen syftar till att kartlägga, beskriva och diskutera ungdomars attityd kring mäns våld i hemmet. Följande frågeställningar är aktuella för denna studie:· Undersöka ungdomars attityder kring mäns våld mot kvinnor med hjälp av en enkät· Undersöka om det finns skillnader mellan könen· Redogöra problemets omfattning och beskriva teoretiska förklaringsmodeller· Vad kan man göra för att förebygga mäns våld mot kvinnor(utdrag ur uppsatsens "Syfte och frågeställningar").

Folkhälsovetenskapligt program.

Att beskriva hur unga kvinnor med psykisk ohälsa som deltar i en kognitivt inriktad självstärkande intervention, resonerar avseende sina resurser och möjligheter för att skapa förutsättningar till att skaffa ett arbete/studera och komma in i en social gemenskap. Vidare är syftet att kartlägga vilka motiv och förväntningar informanterna hade för att gå utbildningen..

Bakgrund:Varje år faller många män och kvinnor offer för partnervåld. Trots deras delade status som offer så har forskning funnit att våld mot manliga offer ses som mindre allvarligt och mer accepterat än våld mot kvinnliga offer. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka och beskriva skillnader i uppfattningar mellan män och kvinnor avseende partnervåld mot manliga och kvinnliga offer, och är till författarens vetskap den första svenska studien att göra detta. Metod: Data inhämtades via enkät från 118 universitetsstudenter (61 män & 57 kvinnor). Tre former av uppfattningar undersöktes; acceptans för att någon utövar våld mot, eller att någon utsätts för, våld av sin partner samt uppfattningen om var gränsen går för våld i en relation.

Det är viktigt att faktorer som fördröjer uppsökande av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt hos kvinnor uppmärksammas. Syftet: var att belysa faktorer som fördröjer uppsökandet av vård hos kvinnor som insjuknar i hjärtinfarkt. Metod: en systematisk litteraturstudie. Artiklarna som använts i studien är från och med år 2005. Databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO har genomsökts, där sammanlagt 9 artiklar valdes ut till dataanalysen.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vad och hur det skrivs om kvinnor och feminism i texter inom socialt arbete. Studiens frågeställningar handlade om vilka områden och sammanhang kvinnor främst beskrivs inom, vad och hur det skrivs om kvinnor samt vilken relation feminism och socialt arbete har i texter. Empirin bestod av 24 nummer av tidskriften ?Socionomen?, från år 2009 till 2012. De texter som valdes ut var brukstexter i form av annonser, notiser och reportage med kvinnor i fokus.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framställer hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hämtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som använts vid analysen av artiklarna är innehållsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Den initiala behandlingen är huvudsakligen kirurgisk med bröstbevarande kirurgi eller mastektomi. Internationell forskning visar att kvinnor som behandlats med bröstbevarande kirurgi har bättre kroppsuppfattning och sexuell aktivitet i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi. Få studier är gjorda i Sverige rörande sexualitet och kroppsuppfattning med ett tidsperspektiv inom det första året efter ingrepp.Syfte: Studien avsåg att undersöka skillnader av kroppsuppfattning och sexualitet över tid bland kvinnor som genomgått bröstbevarande kirurgi i jämförelse med kvinnor som behandlats med mastektomi.Metod: En kvantitativ studiedesign med en longitudinell utformning användes. Undersökningsgruppen var kvinnor diagnostiserade med bröstcancer som behandlats med bröstbevarande kirurgi eller mastektomi på tre sjukhus i mellersta Sverige.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje år. Ett cancerbesked innebär ett förändrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgång. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

Bröstcancer drabbar cirka en miljon kvinnor världen över varje år och det är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige idag. Kirurgi är ofta det primära valet av behandling. I vissa fall är kvinnan tvungen att ta bort hela bröstet, en så kallad mastektomi. Att förlora ett bröst innebär både fysiska och psykiska förändringar för kvinnan och många olika aspekter av hennes liv påverkas. Därför väljer en del kvinnor att göra en bröstrekonstruktion.

Fastän vi lever på 2000-talet, finns många hinder som håller tillbaka kvinnor i deras karriärer. Fortfarande kan kvinnliga ledare upplevas som en stor förändring, och för vissa människor upplevs förändring som ett hot. Ett verktyg, eller kanske snarare en arena för att åstadkomma upplysning, jämställdhet och bana vägen för kvinnor till chefskapet, kan vara nätverket. Vi vill med denna uppsats undersöka om de med nätverkens hjälp lättare kan nå en chefsposition. Kan nätverken bidra till förändring och jämställdhet av organisationsstrukturer? Finns det någon konkret koppling till nätverket och att kvinnor har lyckats nå en chefsposition? Har nätverket givit dem något speciellt stöd på vägen till chefsposition? Till vår empiri har vi intervjuat ett antal kvinnor som är medlemmar i något karriärrelaterat nätverk och som är i en chefsposition.

Bakgrund: Kvinnors hjärt- och kärlfysiologi är annorlunda än männens. Tillexempel är hjärta och muskelmassa mindre. Hjärt- och kärlsjukdomar är en livsstilssjukdom. Det är ett globalt problem och är idag den vanligaste dödsorsaken för kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en pågående hjärtinfarkt.