The aim of this essay was to investigate how religious topics and events are presented in five coursebooks in social studies. To do this the following questions were answered: In which context do discussions about religion take place? Are religions brought up in different contexts? To which extent do discussions about religion occur? The method consisted of a both quantitative and qualitative content analysis. The results of this essay showed that discussion regarding religion in social studies coursebooks mainly focuses on wars, conflicts, terrorism and to some degree the human rights. Islam was the religion that occurred most frequently in the coursebooks.

The purpose of this essay is to see if the Swedish nationalist party?Sverigedemokraterna? use religion rhetorically in their paper SD-Kuriren, and if so,then how? The method used to examine this is called rhetorical analysis. Furthermore, thetheory to explore how religion is used rhetorical is Said's Orientalism.The results show that religion is used rhetorically in the articles. Islam is explainedfrom our point of view in the west, and not their own. Islam becomes a religion that is faraway from what the Swedish culture is like, and also a religion that is violent andirrational compared to the Swedish culture, but also other religions, such as Judaism.Also, religion is used rhetorically to show that Islam is the opposite in relation toChristianity and Judaism..

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som är homosexuellt; hur man tänkte och kände när man fick vetskap om barnets läggning och hur man upplever det idag. Författarens utgångspunkt är att det heteronormativa samhälle har betydelse för vår syn på homosexualitet och för hur föräldrar reagerar när deras barn kommer ut som homosexuellt. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån en kvalitativ, tematisk ansats. Majoriteten av föräldrarna i undersökningen beskriver att beskedet om deras barns homosexualitet väckte både sorg och rädsla och för ungefär hälften av dem kom det som en fullständig chock. Med tiden har de svåra känslorna avtagit i styrka och flera föräldrar rapporterar att deras barns homosexualitet har lett till att de själva har mognat som människor och kommit närmare sina barn.

Den här genusvetenskapliga uppsatsen är en undersökning av hur två HBTQ-organisationer iIsrael/Palestina konstruerar sig själva och sina motståndsstrategier, utifrån föreställningar omhomosexualitet, etnicitet och nationalitet, men också utifrån hur organisationerna förhåller sig tilloch använder sig av ett föreställt ?Väst?. Utgångspunkten för min undersökning är de respektiveorganisationernas engelskspråkiga hemsidor. Med idéanalys som metod närmar jag mig mittmaterial utifrån några av de teoretiska diskussioner som förts inom den västerländska akademinkring homosexualitet i Mellanöstern. I resultatet diskuterar jag betydelsen av ett föreställt ?Väst?för de respektive organisationernas sätt att skriva fram sina mål och verksamheter.

This thesis is a study of how Norse religion and early Christianization is presented in three Swedish museum contexts. Empirical studies of the exhibitions relating to religion have been conducted at The Historical Museum in Stockholm, The Museum of Gotland and Östergötlands Museum and interviews with the museum staff compliment the empirical data. The concept of religion has been problematized to facilitate the analysis. The result of the study is that there are tendencies to make a hierarchical order between the different religions and that Christianity is an organized religion while the Norse religion is semi-organized..

Den här studien använder sig av en queerteoretisk utgångspunkt för att försöka reda ut vad som kan sägas om genuskonstruktionen i två välkända religiösa berättelser: den hinduiska Ramayana samt Ruts bok som återfinns i den hebreiska bibeln. Studien använder en hermeneutisk metod och en queerteori med teoretiska modeller av Judith Butler och Yvonne Hirdman. Det kan ses i båda berättelserna att genuset hos både manliga och kvinnliga karaktärer ändrar sig under berättelsens gång, flera gånger och i relation till varandra. Slutligen diskuteras resultaten och det visar sig att den teori som används i uppsatsen, queerteori, saknar en förståelse för det slags dynamiska genus som finns att se vid en läsning av Ruts bok och Ramayana..

Uppsatsen handlar om homosexualitet bland män i höga positioner på statliga institutioner. Vi har intervjuat fyra homosexuella män varav tre är yrkesverksamma. Utifrån Bourdieus fältbegrepp har vi försökt förstå chefernas berättelser och försökt skildra vilka sociala koder som man på deras arbetsplatser måste förhålla sig till. Det har visat sig att homosexualitet inte utgjort något större problem för informanterna i deras yrkesliv. Detta kan enligt oss delvis förklaras med att bland annat rationalitet och tolerans utgör centrala aspekter i en normativ intellektuell diskurs som ställer krav på aktörerna inom fältet.

This essay looks to examine the view on religious and non-religious people thoughts on the possible relationship between feminism and religion. The essay in itself relies on semi structured interviews conducted with five informants where focus has been centered on the informants main thoughts on the subject. The theoretic basis of the study is found in post-structuralistic feminism and intersectionalism. The result will show that while all the informants believe there is a kind of relationship between feminism and religion, this relationship greatly varies depending on the informants? preconception of religion and feminism..

The aim of this study is to examine new interpretations of homosexuality in Islam based on Scott Kugle?s book ?Homosexuality in Islam? and the documentary ?A Jihad for love? by Parvez Sharma. Through a theological perspective, a critical analysis is performed in order to find new interpretations and compare them with each other and with the Islamic legal tradition. Argumentative analysis is also used for both the book and the documentary for this essay.     Both Kugle and Sharma use new interpretations and arguments about love to find space for homosexuality in Islam. They use a Muslim language to have relevance with their discussions to Muslim readers and viewers.

With a religious psychological perspective this paper focuses on how religion is communicated during an investigation, and how religion might include in the decisions and the implementation of committed honor killings. This study pinpoints the question if it´s reasonable to unilaterally declare honor killings with culture, which is based on a distinction between culture and religion. The study is done on a court case where the offender confessed to a murder that is categorized as a so-called honorable motives. The material consists of interrogation reports during the investigation and several notes written by the offender before the murder. With a broad definition of religion the text material is analyzed with the theory of attribution.

With this thesis I have examined the views of religion among six comparative religion teacherstudents, with the perspecitve of their life stories. I have also examined what stance they want to take due to their personal beliefs in their forthcoming teaching. To achive this I have used in-depth interviews among the six soon examined teacher students, and within the interviews I have had a particularly focus on turning points of the students? life stories. Later on I have used their turning points in an analysis with the hypothesis of ?Rites des Passage? and ?Structure and Anti-Structure?.In my survey I have found a significant relationship between the students? life stories - inparticularly their backgrounds and tourning points - and their views of religion.

Sammanfattning Nyckelord: Homosexuell, maskulinitet, lagidrott, normalisering, genus.Homosexualitet är idag ett kontroversiellt ämne som berör människor på olika sätt. I ca 40 länder ses homosexualitet som någonting brottsligt, och i vissa fall kan det resultera i dödsstraff. Med denna studie vill vi belysa den manliga homosexualiteten inom lagidrott i Sverige som på ytan knappt existerar för den stora massan. Den enda manliga elitidrottaren i dagens Sverige som är öppet homosexuell är fotbollsspelaren Anton Hysén som år 2011 berättade om sin sexuella läggning. Avsikten med studien kring manlig homosexualitet inom lagidrott var att söka svar kring de frågor som uppkom då vi tog oss an ämnet.

Swedish students in the upper secondary school will recieve informaition regarding religion from multiple sources. If we look past the students surroundings like the family, friends or multimedia school is still the primary arena for religous education. Discussions about religion will take place in other lessons than just the subject religion. History is in my opinion the subject closest related to religion and the two makes up for a lot of the values work in swedish schools. Textbooks is still one of the most important tools for education and that makes them important as objects to study.

Bakgrunden till denna studie och det problem vi velat belysa grundade sig i tankar kring hurlite utrymme manlig homosexualitet har inom idrotten, och hur bilden och normen av denhomosexuelle idrottsmannen kan konstrueras i en manlig idrottsmiljö. Syftet med dennastudie var att undersöka hur ett manligt idrottslag talar om könsnormer och sexualitet, samthur de genom språket konstruerar manlig homosexualitet. Utifrån en socialkonstruktivistiskoch queerteoretisk ansats genomfördes studien på ett manligt seniorhandbollslag, med hjälpav två fokusgruppsintervjuer. Resultaten bearbetades därefter genom en diskursanalys. Istudien framkommer att spelarna uttrycker en acceptans vad gäller manlig homosexualitet,men att de samtidigt upplever det som något avvikande inom idrotten.

Homosexualitet innebär en förälskelse eller attraktion av person tillhörande samma kön som en själv. I studier framkommer att homosexuella upplever sig bemötas och få sämre vård än andra. Vikten av ett gott bemötande är avgörande för upplevelsen av vården. Syftet med litteraturstudien var att beskriva homosexuella patienters upplevelser av bemötande inom vården. 12 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades sedan med en kvalitativ manifest innehållsanalys.