Tes: Homogenisering är en uteslutningsmekanism som försvårar invandrarnas möjligheter att nå chefspositionerna i arbetslivet.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att öka förståelsen kring och skapa en medvetenhet om Homogenisering som fenomen. Vi anser att man genom att skapa en medvetenhet och väcka tankar kring Homogenisering som process ökar chanserna att motverka Homogenisering.Metod: Vi valde att arbeta med Malmö kommun då de som organisation har ett befolkningsansvar som innehåller ett krav att påverka befolkningen i mångkulturell riktning genom olika insatser i exempelvis skola och föreningsliv, på arbetsmarknaden i sin egen organisation och i sin egen service till medarbetarna. I val av informanter utgick vi från att Homogenisering på chefsnivåer bäst kunde undersökas genom personliga intervjuer med chefer i de kommunala verksamheterna. Detta för att ta reda på hur chefer ser på mångfald, rekrytering, samt ta del av deras tankar och funderingar kring varför ledningsstrukturen ser ut som den gör och vad man eventuellt kan göra för att ändra på den.Slutsatser: Vi kunde konstatera att Homogenisering är ett faktum på chefsnivåer hos de undersökta verksamheterna, detta trots omfattande mångfaldsinsatser inom kommunen. I vår undersökning kunde vi hitta visa möjligheter för att åtgärda Homogenisering.

This paper studies three Swedish textbooks for the A-course in religious studies, in the Swedish equivalency of high school, to see if the image of Islam and Muslims presented is diverse or homogeneous and exotic. The purpose of the study is to see whether or not the religious studies can contribute to the forming of islamophobic beliefs in pupils. Studies have shown that islamophobia is widespread in Sweden, therefore it could be interesting to see if the schools play any part in the forming or spreading of islamophobic views. The conclusion reached is that this cannot be excluded as a possibility. There are still some textbooks that present Muslims in a homogeneous and exotic manner to some degree.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen på visuell design i tidningsbranschen? Medier är i konstant rörelse och världen har blivit ett öppet kulturellt utrymme där olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike är välkända runt om i världen. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha på världen och om detta leder till Homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan är ett globalt varumärke som existerar i över 100 länder. Den fråga som uppstår är om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra länder.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen på visuell design i tidningsbranschen? Medier är i konstant rörelse och världen har blivit ett öppet kulturellt utrymme där olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike är välkända runt om i världen. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha på världen och om detta leder till Homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan är ett globalt varumärke som existerar i över 100 länder. Den fråga som uppstår är om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra länder.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen på visuell design i tidningsbranschen? Medier är i konstant rörelse och världen har blivit ett öppet kulturellt utrymme där olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike är välkända runt om i världen. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha på världen och om detta leder till Homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan är ett globalt varumärke som existerar i över 100 länder. Den fråga som uppstår är om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra länder.

I denna uppsats behandlas Homogenisering av linjära elliptiska problem. Arbetet inleds med grundläggande funktionalanalys där bland annat de viktiga Hilbertrummen definieras. De konvergensmetoder som behandlas, förutom stark konvergens, är svag konvergens, *svag konvergens och tvåskalekonvergens. Dessa konvergenser används för att homogenisera den stationära värmeledningsekvationen. Arbetet avslutas med ett numeriskt exempel där finita elementmetoden används..

I denna uppsats har jag undersökt utländska nyhetsbyråer verksamma i Sverige och huruvida de har blivit mer likriktade i sina val av ämnen till nyhetstexter. Jag undersöker och diskuterar om användandet av lokala, svenska journalister kan motverka en sådan likriktning. I min undersökning har jag främst utgått från teorin om Homogenisering eller likriktning. Mina frågor handlar främst om ämnesvalets förändring och om journalistens möjlighet att påverka innehållet. För att besvara frågorna har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och en kompletterande textanalys.

I den här uppsatsen beskrivs en ansats till att med hjälp av statistiska metoder förutse utfallet i förmögenhetsra?ttsliga dispositiva tvistemål. Logistiska- och multilogistiska regressionsmodeller skattades på data för 13299 tvistemål från 5 tingsrätter och användes  till att förutse utfallet för 1522 tvistemål från 3 andra tingsrätter.  Modellerna presterade bättre än slumpen vilket ger stöd för slutsatsen att man kan använda statistiska metoder för att förutse utfallet i denna typ av tvistemål..

ABSTRACTTitel: Skoldaghem - organisationsmodell på resaFörfattare: Anette Karlsson och Maria SvenssonHandledare: Denis FrankSammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess går till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fält samt belyser också studien vilket utrymme enskilda aktörer har när det gäller de idéer som finns på fältet. Som exempel på detta använder vi oss av skoldaghemmen i Sverige. Problemställningarna är följande ?hur etableras en organisationsmodell bland organisationer på ett fält? och ?på vilket sätt tenderar organisationer att praktiskt inrätta en organisationsmodell som sprids på ett fält?. För att lösa våra problemställningar valde vi att göra fallstudier på två skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första skoldaghem var utformat.

Denna studie har haft till uppgift att behandla hur nya medarbetare introduceras till sitt arbete inom Vattenfall Norden. Detta med anledning av att man står inför stora rekryteringsbehov och på grund av detta upplevt ett behov av en Homogenisering av introduktionen av nyanställda. Undersökningen har utgjorts av intervjuer med representanter för HR på Vattenfall Nordens olika enheter, av en enkätundersökning bland nya medarbetare och litteraturstudie inom arbetsintroduktionsrelaterad forskning och pedagogiska teorier.Slutsatserna är att det finns stora möjligheter för HR Norden inom Vattenfall att sätta upp gemensamma riktlinjer för introduktionen, och att förbättra och tydliggöra strukturen. Större vikt bör även läggas vid att erbjuda de nyanställda ett socialt stöd från såväl mer erfarna medarbetare som jämlikar när de börjar.För att introduktionen ska bli framgångsrik är det viktigt att den följs upp regelbundet och att den är flexibel för förändringar, men också att det sätts press på introduktionen från en högre nivå, att chefer och ledningen uttrycker att det är viktigt..

Under 1990-talet förändrades villkoren för de ideella organisationerna i Sverige. De tidigare generella bidragen ersattes med resultatinriktade bidrag och kontrakt, så kallat entreprenörskap. Den nya bidragspolitiken har medfört stora förändringar för de ideella organisationerna eftersom kommunen som ledande aktör har fått ett allt större inflytande på deras verksamheter. Vi har genom samtalsintervjuer med två ideella organisationer på entreprenad och en ansvarig kommuntjänsteman undersökt den förändrade relationen mellan kommunen och organisationerna. I vår analys har vi även använt oss av de kontrakt som reglerar samarbetet i den offentliga upphandlingen.

This essay aims to examine if five high school textbooks represent Judaism as homogeneous or diverse. The purpose is to see if textbooks add a diverse or homogeneous view on Judaism. The methods for this essay are a qualitative content analysis and an image analysis. The results tells us that both homogeneous and heterogeneous tendencies can be found in the textbooks to a certain extent. The homogeneous tendencies can be explained as an aftereffect of the textbooks? authors becoming limited by their schedule, amount of pages and so on.

Vi har gjort en fallstudie som utforskar hur ledarskapet påverkar och påverkas vid entillämpning av ISO 14001, samt hur tillämpningen av standarden är utformad påstudiens företag. Analysen har genomförts med hjälp av institutionell teori somteoretisk referensram. Vi kom fram till att ISO 14001 inte leder till eninterorganisatorisk Homogenisering mellan olika företag, inomsamhällsplaneringsbranschen som vårt fallföretag agerar i. Vidare fastslog vi även enparadox i utformningen av ISO 14001-systemet hos företaget; otydliga istället förtydliga krav ökar chansen för att behålla certifieringen. Till sists kom vi också framtill att ledarskapets svårighet att kommunicera aktörernas rätt att översätta ISO 14001i sin praktik, beror på att ISO 9001 och ISO 14001 hos vårt fallföretag är utformatsom ett gemensamt system.

Hur staten organiserar sin förvaltning, i form av specialisering och samordning av verksamheten, har betydelse för hur väl uppdraget att implementera den politiska viljan genomförs. Många menar att betoningen på samordning idag ökat efter flera år av specialisering som dominerande organisationsform. Vi har därför valt att undersöka begreppet samordning och dess tillhörande problematik för att se hur, när och var samordning är önskvärt inom statlig förvaltning och vilka problem som kan uppstå. Då samordning är en flertydig term som kan vara svårförstådd, avser uppsatsen också konkretisera begreppet och dess övergripande problematik. Genom intervjuer på Migrationsverket ges praktiska exempel utifrån en svensk kontext.

Less diversity and more homogenization in the media`s news range is the subject for our bachelor thesis. By analyzing and comparing three separate weeks in two of Sweden's largest evening newspapers Aftonbladet and Expressen we wanted to discoverhow the diversity between the two newspapers had changed over the years, more precisely from 1993 until now. Had there been a homogenization or not? We wanted to study this because it is a long going debate about the news stories becoming more and more the same. An important debate because less diversity in news events and news presentation may lead to less diversity in public opinions and knowledge.