Sökresultat:
246 Uppsatser om Homogen kärntjänst - Sida 12 av 17
Metodiskt backupsystem för lokalkontrollsutrustningar
Statkraft Àr helÀgt av Norska staten och Àr Sveriges fjÀrde största elproducent. Detta examensarbete syftar till att ta fram en metod för att lösa hur Statkraft Sverige AB ska lagra mjukvarubackuper av sina lokalkontrollssystem. För nÀrvarande finns det ingen homogen lagringsmetod för backuper pÄ företaget och problemet som ska lösas i examensarbetet Àr hur man kan lagra backuper frÄn ett flertal heterogena system pÄ en gemensam lagringsplattform. I och med att de allra flesta hjÀlpsystem för konfigurering av styrdatorer (PLC) bygger pÄ Microsoft DOS/Windows sÄ Àr det relativt enkelt att överföra backuper till en gemensam plattform. För Àldre hjÀlpmedel kan man dock tÀnka sig att virtualisera hjÀlpmedlen pÄ en nyare PC-dator med exempelvis VMware för att undvika problem som kan uppstÄ med Àldre hÄrdvara.
Aftonbladet, kommunister och andra fiender? : En studie i gruppidentitet pÄ forumet Flashback
Denna studie har sitt fokus pÄ det svenska internetforumet Flashback och syftet Àr att undersöka hur olika typer av gruppidentiteter kommer till uttryck pÄ forumet. Genom en tematisk analys av en lÀngre trÄd pÄ forumet utstakas viktiga och övergripande teman som alla har nÄgot relevant att sÀga om Àmnet. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i teorier kring just gruppbildningar och gemenskaper online. Social identitetsteori, anonymitet, stigmatisering och polarisering Àr alla viktiga begrepp som under undersökningens gÄng har visat sig vara mycket anvÀndbara. Flashback Àr för mÄnga kÀnt som ett forum dÀr mÄnga kvinno- och invandrarfientliga unga mÀn samlas för att i skydd av anonymiteten och med yttrandefriheten i ryggen kunna prata och uttrycka sig om saker pÄ sÄdana sÀtt som i det verkliga sociala livet sÀllan Àr socialt accepterade.
FörÀldrars ansvar för barns fostran och utbildning : Att utmana eller bevara genushabitus
Tidigare forskning gÀllande relationen hem och skola visar att förÀldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att förÀldrar skiljer sig Ät gÀllande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. FörÀldrar har olika vÀrderingar som bl a kan hÀnföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framstÀlls ofta som den förÀlder som frÀmst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande pÄ distans.UtifrÄn genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan nÄgra mammor och skolan. Min undersökning bygger pÄ antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa vÀrden nÀr det gÀller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur nÄgra mammor, till barn i grundskolans tidigare Är, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstÄs i relation till begreppet genushabitus.
"A true and fair view" : en jÀmförelse av hur revisorer, nationellt och individuellt, tolkar begreppet
Begreppet ?a true and fair view? finns med i EG: 4:e bolagsrÀttsdirektiv och i IAS rekommendationer, dÀr det anses att begreppet Àr en övergripande mÄlsÀttning med upprÀttandet av Ärsredovisningar. För att Ärsredovisningarna skall kunna visa ?a true and fair view? av företagens ekonomiska situation skall man i speciella fall kunna avvika frÄn regler, rÄd och rekommendationer med hjÀlp av tillÀggsupplysningar och noter. Denna avvikelse gÄr under namnet ?overriding?.
Designa in, designa ut : social exkludering i det offentliga rummet : en frÄga för landskapsarkitekter
Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för stÀder att genom upprustning ordning attrahera investerare, invÄnare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska stÀder ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvÀrde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas pÄ offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att mÀnniskor vistas för lÀnge pÄ platser tas bÀnkar bort eller utformas bÀnkar som det inte gÄr att ligga pÄ.
Kodens effekt pÄ ersÀttningar
Under inledningen av 2000-talet hamnade det svenska nÀringslivet i ordentligt stormvÀder efter ett antal uppmÀrksammade bolagsskandaler. I takt med minskande förtroende för nÀringslivet frÄn allmÀnheten pÄbörjades arbetet med ytterliggare regleringar av bolagen. Resultatet av det arbetet var den svenska koden för bolagsstyrning, vilken togs i bruk 1 juli, 2005. I en undersökning av Gallup frÄn de Ären kan man utlÀsa att ersÀttningarna till ledningen var den enskilda faktor som pÄverkade förtroendet för bolagsledningen mest. Med det som bakgrund riktade vi in denna studie pÄ huruvida de nya reglerna för bolagsstyrning har inneburit en förÀndring av ersÀttningarna till ledningen.
Föredömligt folk förvandlar GrÀnsland till Europaland - Bilden av Ukraina i svensk press januari 2004 till mars 2006
I den hÀr uppsatsen bedrivs en narrativ medieanalys av hur den svenska rapporteringen om Ukraina sett ut mellan januari 2004 och mars 2006 utifrÄn sex rikstÀckande tidningar. Genom kvantitativa och kvalitativa metoder och med hjÀlp av ett ramverk av de teoretiska begreppen stereotyper, berÀttelser och diskussionen om "den Andre" i Europa, urskiljer och diskuterar jag ett antal huvudteman i bilden av Ukraina. De dominerande huvudteman i rapporteringen Àr den orange revolutionen, diskussionen om Ukraina i relation till öst och vÀst i Europa, historiska referenser och ekonomiska möjligheter.Bilden av Ukraina Àr förvÄnansvÀrt homogen i de olika tidningarna. Jag urskiljer en lÄngsamt förÀndrad bild av Ukraina ? med den orange revolutionen som vÀndpunkt ? dÀr landet gÄr frÄn att betraktas som ett GrÀnsland till ett Europaland.
MÄngkulturell eller monokulturell undervisning: En studie om pedagogers förhÄllningssÀtt i etniskt homogent svenska skolor
Abstract
Jessica Jönsson (2011). MÄngkulturell eller monokulturell undervisning: en studie om pedagogers förhÄllningssÀtt i etniskt homogena svenska skolor.
Malmö högskolan: LÀrarutbildningen.
Jag har genomfört en undersökning i en kommun dÀr skolorna inte prÀglas av det mÄngkulturella samhÀllet. De undersökta skolorna ligger i en grannkommun till Malmö. I denna kommun Àr antalet barn med icke svensk hÀrkomst vÀldig lÄg vilket gör att skolorna i denna kommun betraktas som etnisk homogena. Syftet med denna studie har varit att öka kunskaper om vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna har och om de förbereder eleverna för det mötet med den mÄngkulturella samhÀlle de lever i.
Vad, hur och varför? : - Om mÄtt och mÀtning i fyra smÄ tillverkande företag
Bakgrund och problemEtt generellt problem Àr att forskning baserad pÄ smÄ och medelstora företag Àr mycket liten, med avseende pÄ ekonomistyrning samt mÀtning av resultat.SyfteSyftet Àr att beskriva och analysera vilka mÄtt som anvÀnds i fyra smÄ tillverkande företag. Hur mÄtten mÀts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de anvÀnds och om mÄtten Àr kopplade till nÄgot mÄl i företaget, Àr frÄgor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse för hur smÄ företag mÀter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat.Metod Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsÀtt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra smÄ tillverkande företag har vi fÄtt möjlighet att beskriva och analysera hur de anvÀnder sig av mÀtning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan anvÀnts för att skapa en djupare förstÄelse för empirisk data.SlutsatsDe mÄtt som anvÀnds i smÄ företag mÄste utformas utifrÄn varje företags specifika förutsÀttningar för att trÀffa rÀtt dÄ mÄnga faktorer spelar in i valet av mÄtt.
Klienten À(ge)r problemet. En diskursanalys om socionomstudenters beskrivningar av klienter
Syftet med uppsatsen var att undersöka och belysa socionomstudenters beskrivande av klienter. Studien har en socialkonstruktivistisk utgÄngspunkt och syftar till att genom diskursanalys studera om och hur de benÀmningar av klienter, som vi kunde identifiera i valda c-uppsatser producerade pÄ Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet kan ses som en del av objektifierande diskurser. Genom att dekonstruera anvÀndandet av benÀmningen klienter ville vi se ifall alternativa framstÀllningar av klienter Àr möjliga i det empiriska material som vÄr studie grundade sig pÄ. Studien har en kvalitativ ansats. Studiens empiriska material bestÄr av fem c-uppsatser som Àr producerade av socionomstudenter pÄ Institutionen för socialt arbete i Göteborg.
Undersökning av svetsegenskaper för svetsning med rörtrÄd kontra homogen trÄd
Welding is a common method for joining of metal or plastic construction parts. This report describes several different weld methods in general terms. The report focuses on the GMAW method, specifically MAG welding.A case study has also been performed for the company Wenmec. The task received from the company was to compare the mechanical properties of joints welded with the tube electrode called Nittetsu SM-3A and joints welded with the homogenous electrode called ESAB Aristorod 12.63. Both types of weld joint were welded with the MAG method with an Argon based shielding gas with 18% CO2.
Hög lön eller hög anstÀllningsbarhet? : Hur utrikes födda och inrikes födda vÀljer eftergymnasial utbildning
Utbildning Àr nÄgot som de flesta mÀnniskor behöver och Àr intresserade av att skaffa sig. SamhÀllet utvecklas genom att individer utbildar sig och att resurser och begÄvningar pÄ sÄ sÀtt tas till vara. Dessutom Àr utbildning en av de fÄ metoder som individer kan anvÀnda för att flytta sig uppÄt i social stÀllning. Det finns mÄnga teorier och mycket forskning som visar hur social klass pÄverkar individens beslut angÄende utbildningsval. Dessa studier visar Àven att individers etnicitet kan resultera i ett negativt utfall pÄ arbetsmarknaden.Det verkar dock finnas begrÀnsat med studier som undersöker utbildningsval vad gÀller inrikes respektive utrikes födda pÄ högre nivÄ (eftergymnasial utbildning).
En omsorg i tiden : en textanalys av bistÄndets handlÀggning och prövning utifrÄn ett genusperspektiv
Efter att jag sjÀlv har arbetat inom Àldreomsorgen och ofta reagerat pÄ vad jag sÄg som en ojÀmn fördelning kring vem som fÄr bo kvar hemma och vem som fÄr möjlighet till sÀrskilt boende, vÀcktes jag av tanken kring hur jÀmstÀlldhetsarbetet i ÀldrevÄrden ser ut. Ses de Àldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvÀnda sÀllan sker? Att granska Àldreomsorgen och dess bistÄndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbÀttra de Àldres livssituation men Àven för att förbereda Àldreomsorgen pÄ de förÀndringar som mÄste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för bistÄndsbedömning av Àldres rÀtt till vÄrd och omsorg. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegÄngar som genomsyrar dem, för att fÄ kunskap om den verklighetssyn kring Àldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjÀlp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori.
Etnisk bostadssegregation i Stockholms lÀn : - ett resultat av diskriminering, invandrares boendepreferenser eller olika ekonomiska förutsÀttningar?
Segregation avser det rumsliga Ätskiljandet av befolkningsgrupper. Uppsatsen fokuserar pÄ den etniska bostadssegregationen men syftar dÄ endast pÄ individens födelseland. Begreppet invandrare kan skapa ett intryck av att gruppen skulle vara homogen vilket inte stÀmmer överens med verkligheten. Uppsatsen syftar till att studera den eventuella förekomsten av etniska enklaver i Stockholms lÀn och eventuella skillnader i dess omfattning. Med etniska enklaver avses bostadsomrÄden dÀr överrepresentationen av individer med samma födelseland Àr relativt hög.
Den hÀlsosamma kroppen. : En kvalitativ studie i hur kroppsliga ideal i media pÄverkar individens sjÀlvidentitet
HÀlsa Àr ett begrepp som vi stÀndigt möts av i vÄr vardag. HÀlsa handlar om att mÄ bra fysiskt och psykiskt och Àr dÀrför nÄgonting som berör oss alla. Dock Àr begreppet hÀlsa vÀldigt brett. I statistiska undersökningar mÀter man ofta hÀlsa utifrÄn rent konkreta variabler som livslÀngd, vikt i förhÄllande till lÀngd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istÀllet fokus kommit att hamna pÄ kroppen, dess utseende och former.