Sökresultat:
575 Uppsatser om Holmen Skog - Sida 20 av 39
Förändringar i revisionsarbetet av kapitalförvaltningsbolag : En studie i hur revisionen av kapitalförvaltningsbolag har ändrats sedan den ekonomiska krisen 2008
Title:Changes in the auditing work of asset management companies.Advisor:Bengt BengtssonExaminer:Stig SörlingAuthors: Mattias Skog & Andrea CyganikPurpose:The purpose is to examine how the work of auditing asset management companies has changed since the crisis 2008.Methodology:The study is based on an adductive approach using a quantitative method.Theoretical framework:The theoretical framework includes previous studies and literature concerning the auditing business, the financial crisis, principal agent theory and stewardship theory.Empirical findings:The empirical material is based on answers from 22 auditors in 6 different auditing firms, and it was conducted by sending them a survey.Conclusion:The study showed that the major changes were changes in laws and regulations controlling the auditing business. New guidelines and laws were set to try and improve the quality of the auditing business while trying to restore stained reputation. New regulations were also set to increase the control the government have of inspecting the business through finansinspektionen..
Skogsmarksutnyttjande på Älvdalens kronopark före 1870 : en kulturhistorisk beskrivning och analys
I norra delen av Sverige levde allmogen på jakt, fiske, boskapsskötsel och byteshandel innan
storskiftet på 1800-talet. I Älvdalen levde man på detta sätt fram till ungefär 1870-talet.
Åkerjorden var en bristvara och man vistades på fäbodar under sommarhalvåret, där kreaturen
gick fritt och betade. Mjölkprodukterna togs tillvara genom tillverkning av ost, mese och smör
på plats. För att få gott bete till djuren brände man eller taxade träden (dödade dem genom
ringbarkning).
Naturvetenskap i förskolan : Mekanismer som påverkar lärarens planering och realisering av naturvetenskapen i förskolan.
Den här rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lärarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans läroplan och lokala styrdokument. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för lärarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lärarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lärare i förskolan.Rapporten visar att övervägande delen av lärarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gäller faktorer som påverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det är: (i) Kompetens, (ii) förståelse av naturvetenskapen och dess innehåll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.Utifrån gällanden styrdokument i förskolan är naturvetenskapen ett kunskapsområde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lärarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren..
Skogar med höga sociala värden inom Sundsvalls kommun : olika intressenters attityd till den tätortsnära skogen och dess skötsel
Detta examensarbete är utfört i samarbete med Skogsstyrelsen och är en undersökning om olika intressenters attityd till den tätortsnära skogen och dess skötsel. Studien är gjord inom Sundsvalls kommun med fokus på tätorten Sundsvall. Metoden som användes var direktintervjuer av semistrukturerat format, vilka genomfördes under hösten 2009. Hela bredden av intressenter, det vill säga både dem som sköter den tätortsnära skogen samt dem som nyttjar den, tillfrågades om sina åsikter. Vidare diskuteras vad som kan vara viktigt för dem som ansvarar för skötseln att tänka på i framtiden.
Lilaköttig taggsvamp, Sárcodon fuligíneovioláceus : miljökrav i Sverige och en analys av vad som styr artens etablering
Burnt Spine-cap Sárcodon fuligíneovioláceus are one the most endangered
mycorrhizal fungal species in Europe. They have their main distribution in Sweden. It
form mycorrhiza with pine and dependent on limestone, which makes it connected to
a rare environment. It has therefore been important to study the ecology of it further
and to recognise the requirement it has on the environment more accurate and what it
need to establish in a new area. In this study, 31 of 34 known sites in Sweden was
visited and studied in field and their history analysed through aerial photographs.
Buskröjning längs skogsbilvägar : en produktivitetsstudie av två kättingslagor
To regularly remove woody vegetation along the roadside of forest roads is an important part of the road maintenance, since the vegetation binds moisture in the road side and, thus, the removal makes the road drying faster with results in improved bearing capacity. Vegetation removal also makes it easier to upgrade the road by material recycling from the ditch and, moreover, the visibility along the road is maintained.The aim of the study was to evaluate what type of chain flail is the best and most cost-effective for removal of different kind of woody vegetation along forest roadsides.Time studies were made on two chain flails when removing woody vegetation in three different classes; easy-, middle- and heavy shrub removal. The studied flails were one light and rather simple flail named Optimal M160 and a heavier and more advanced flail named Slagkraft H210. The removal was made according to Holmen Skogs? specification and the quality of the cleaning was measured by objective belt inventory.The productivity was higher with the heavy flail within all cleaning classes.
Hur smakar vilt? : En studie om hur smaken vilt kan beskrivas
Inledning: Många organisationer och projekt har under de senaste åren fokuserat på att främja en ökad konsumtion och kunskap om viltkött. Den enkla frågan ?hur smakar vilt?? blir i detta sammanhang mycket betydelsefull. Hur kan smaken vilt beskrivas med ord?Litteraturgenomgång: Idag står viltkött för 4 % av den totala köttkonsumtionen men runt 59 % vill äta mer viltkött.
Föryngring och produktion av skog på torvmark
Kunskapen kring svensk torvmarksbeskogning är undermålig. En kunskapslucka som till stor del beror på att torvmark tidigare bedömts som ointressant mark i samband med skogsproduktion. Detta beror mycket på det svenska regelverkets restriktioner mot markavvattning och gödsling samt miljöaspekterna som berörs och den aktivare skötsel som krävs. Det ökade behovet av skogsråvara gör att skogsbruket söker nya marker där torvmarken har potential att etableras för skogsproduktion.Studien är en kunskapssammanställning som lyfter fram kunskap kring skogsbruk på svensk torvmark med fokus på föryngringsprocessen. Finland använder torvmarker i skogsbruket på ett sofistikerat sätt.
Kostnadskalkyl för flis med terminalhantering på Basamyran
Användandet av skogsbränsle som bioenergi är på framfart i samhället både inom Sverige och internationellt. Trots att människan har använt trädbränsle i sin vardag sedan begynnelsen kan hanteringen rationaliseras ytterligare. För att hänga med och stå främst i utvecklingen behövs rationella metoder för bearbetning och hantering av denna förnyelsebara energikälla.
Syftet med denna studie är att erhålla en uppfattning om kostnadsbilden för levererad flis till Umeå Energis kraftvärmeverk på Dåvamyran, Umeå. Flisen transporteras från skog till en tänkt terminal på Basamyran i Fredrika. Vidaretransport sker till Dåvamyran med ett avstånd på 127 km.
Hur stor areal äldre skog lämplig för trakthyggesbruk finns det på Gotland 2013?
The degree project at hand investigates how large areas of older forest (80 plus years) suitable for clear cutting there is on the Swedish island of Gotland. Large areas of older forest on Gotland are situated on land with shallow soil depths which are economically uninteresting and often unsuitable for clear cutting forestry. Other forests hold big nature conservation values and should not, or cannot, be used for forestry purposes.
The survey is made as a GIS analysis based on the old but carefully made ?Brief forest inventory? (ÖSI) made in the 1980s and early 1990s. A sample from the inventory is combined with studies of orthophotos, satellite photos and other GIS layers that display estimated soil depth and nature conservation values.
Partly contrary to common belief, the survey shows that there are still large areas of older forest suitable for clear cutting forestry on the island.
Förutsättningar för betalningsgrundande skördarmätning hos Derome Skog AB
På Derome Skog AB vill man öka sitt användande av skördarmätning som betalningsgrund vid virkesaffärer. Anledningen till att man vill öka användandet är att det finns möjlighet att minska kostnaderna för virkesmätningen samt att det är en snabbare metod att mäta timmer, i dagsläget är stockmätningen en flaskhals på Deromes sågverk. Som ett första steg i utvecklingen mot betalningsgrundande skördarmätning vill man använda skördaren till hjälp vid bestämning av en prisgrundande medeldiameter som används i samband med travmätning av sågtimmer. Syftet med detta examensarbete är att undersöka förutsättningarna för att använda en medeldiameter mätt av skördaren för att bestämma virkespris. Arbetet skall också belysa vissa ekonomiska konsekvenser av att införa metoden med dagens mätning och rapportering av medeldiameter.
Kompetensförsörjning till skogsmaskinföretag :
Arbetskraftsbristen i skogsbruket är stor och det har varit svårt att få ungdomar att intressera sig för skogsmaskinföraryrket. Synen på kompetens kan påverka rekryteringsprocessen och kompetensutvecklingsinsatser. Syfte med denna studie har därför varit att a) kartlägga utbildnings- och kompetensnivå i skogsmaskinföretagen samt deras framtida behov av personal, b) analysera skogsmaskinentreprenörens rekryteringsprocess, deras krav på utbildningsnivå, innehåll och kvalitet hos maskinförare, c) analysera skogsmaskinentreprenörens syn och satsning på vidareutbildning av deras anställda.
Studien genomfördes som en enkätundersökning bland företagsledare för skogsmaskinföretag hos SCA Skog. Enkäten skickades till 41 ledare varav 27 svarade.
Studien visade att behovet av nya företagsledare är stort men att behovet av anställda maskinförare är mindre akut. Den formella utbildningsnivån bland företagsledare var begränsat, hos de anställda var det något högre men hos båda grupperna hade drygt hälften ingen formell skoglig utbildning.
Förekomst av dagfjärilar i ett skogslandskap i västra Värmland
Idag sker det en ständig förändring av landskapet, vilket har lett till en minskning av ängs- och hagmarker. Trenden under 1950 talet bidrog till att många ängs- och hagmarker planterades igen med skog och ett homogent skogslandskap växte fram. Konsekvenserna av detta är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien undersöktes förekomsten av dagfjärilar, speciellt rödlistade arter, i västra Värmland. Tjugosex lokaler valdes ut för att undersöka om förekomsten av rödlistade fjärilsarter begränsades av deras spridningsmöjligheter.
Den nya vilda naturen i stadens övergivna platser
På flera platser i Europa har övergivna industriområden lämnats orörda och tillåtit
naturen ta över, platser som genom design sedan gjorts tillgängliga för människor i
form av så kallade urbana naturparker. Målet med uppsatsen är att beskriva ny vild
natur utifrån ekologiska, sociala och estetiska värden. Uppsatsen syftar till att besvara
frågan om vad forskning och praktiker säger om den nya vilda naturens
utvecklingsmöjligheter i stadens övergivna ytor. Vad finns det för attityder kring ny
vild natur och de platser den representerar i staden? Genom en litteraturstudie av
begreppet 'ny vild natur' behandlar uppsatsen begreppet och de faktorer som gör det
till en ny vild natur och vilka ekologiska, sociala och estetiska värden som påvisats för
ny vild natur i stadens övergivna platser.
Fritidspedagogen och utomhusmiljön : hur fritidspedagogen ser på naturen som en pedagogisk miljö
Flera undersökningar visar att barn rör allt mindre på sig idag och allt fler sitter framför datorn och Tv: n. För vissa är idrottslektionerna i skolan den enda styrda fysiska aktiviteten som de utför. Den tredje pedagogiska miljön, utomhuspedagogiken, ger en miljö som erbjuder många utmaningar och skapar miljöer där man kan sätta in sin teoretiska kunskap. Naturen erbjuder också fysisk träning, ett miljömedvetande och en ökad socialkompetens hos barnen. Syftet med studien är att få reda på; Hur utnyttjar fritidspedagogen den närliggande miljön? Hur ofta och på vilket sätt är de ute? Vad är fritidspedagogens ändamål med att vara ute i naturen? Vi har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med strukturerade frågor som bygger på de tre områden som våra frågeställningar berör.