Sökresultat:
575 Uppsatser om Holmen Skog - Sida 13 av 39
Köparnas nöjdhet med sin fastighetsmäklare
The purpose with this exam project has been to explore how satisfied the buyers of forest land have been with their real estate broker through the transfer process. The respondents had the opportunity to rate a number of different questions around the current acquisition.
A questionnaire with 19 acquisition-related questions was sent to 134 people. People who since 2008-01-01 until today, have acted as a buyer of forest land. 80 responses were achieved and the result shows that the majority of buyers have a high gathered satisfaction..
"Vi vet bara hur det har varit" : en fallstudie om skogens värdeförändring i nordöstra Skåne
Detta är en samhällsvetenskaplig uppsats som skrivs för att erhålla en kandidatexamen i landsbygdsutveckling. Temat för texten är skog i Sverige. Det är ett aktuellt ämne med tanke på den modernisering, förändring och rationalisering som har skett i skogsbruket under de senaste 40 åren. Skogen är viktig, stabil och stark som aldrig förr, vilket har fört med sig att fler har fått upp ögonen för vårt gröna guld. Fler generationsskiften utmynnar i utbor och fler intressenter ?utifrån? har tagit steget in i skogsbranschen.
Simulering av kötider för en alternativ trucklösning vid Holmens kombinat i Iggesund : Simulation of queueing times for an alternative unloading solution at the integrated milll in Iggesund
Dagens låga lagervolymer vid industrierna har inneburit högre krav på transportstyrningen av ankommande virke för att säkerhetsställa en kontinuerlig råvaruförsörjning. Kombinatet i Iggesund, som är en del av Holmen AB, har sett potential att effektivisera sin vedhantering vid det massabruk samt sågverk som utgör kombinatet. Vedhanteringen är idag tydligt separerad mellan massabruk och såg. Studiens syfte var att kvantifiera effekten av ett
samarbete med vedhanteringen mellan massabruk och såg samt en förändring i lossningsresurser med avseende på relativa kötider för virkesfordon som ankommer till kombinatet. Med händelsestyrd simulering skapades en modell över kombinatet.
Miljöredovisning, i användarens intresse? : en studie av tre skogsbolag
Since the Bruntlandreport was published 1987, companies have shown their environmental commitment through an environmental account. Companies started these accounts because their rivals started having them and today most large companies have a environmental account or sustainable development report. The information given by the companies have been seen as slanted, and others see it only as a part of the image production for the companies. There have been several investigations of the stakeholders of environmental reports and it is not clear who is the primary stakeholder, in other words who actually reads them. All different stakeholders have different views of what an environmental account should encompass.
Vad påverkar marknadsvärdet på en skogsfastighet? : en statistisk analys av markvärdet
Skogen har sedan årtusenden tillbaka nyttjats av människan för sitt leverne. Allteftersom möjligheten att äga egen skog och att skogens ekonomiska betydelse har ökat har värderingen av skog förändrats. Avkastningsberäkning har länge legat till grund för värdering av skog, men idag räcker inte detta för att uppskatta marknadsvärdet på skogsfastigheter. Det är tydligt att det är fler bakomliggande faktorer än den skogliga avkastningen som spelar roll för prisbildningen.
Huvudsyftet med denna studie var att öka kunskapen om prisbildningen på skogsfastigheter samt att undersöka och eventuellt utveckla värderingsgrunder.
Upplevelse och sammanhang PDF-dokument : film som lärandekontext
Holmen Paper AB är en av Europas ledande tillverkare av trähaltigt tryckpapper. De maskiner som tillverkar pappret har tills nyligen styrts av Siemens Teleperm M. Under 2005 gjordes en migrering av styrsystemet på en av pappersmaskinerna från Teleperm M till Siemens PcS7. Mjukvaruverktyget som skulle sköta migreringen kunde inte konvertera hela mjukvaran så en del av arbetet utfördes för hand. Detta resulterade i att funktionen blev enligt önskemål men koden blev onödigt komplicerad.
Leveransprecision och ledtid : två nyckeltal för styrning av virkesflödet
Inom olika industrigrenar har under ett flertal år ett kvalitetstänkande vuxit fram. För
skogsindustrin har detta inneburit att virkesflödet och dess styrning blivit allt viktigare.
skogsindustrin arbetar idag med leveransplaner för att planera drivning och leverans efter
industrins behov. Denna process är komplex, och för att styra denna använder sig
skogsföretagen av leveransprecision som nyckeltal, dvs leveransutfall i förhållande till
planerad leverans. A v olika orsaker kan styrning efter detta nyckeltal vara
kostnadskrävande.
Borta med vinden : skogsägares erfarenheter av avverkningstjänster efter stormen Ivar
Hösten 2013 stormade det i Sverige ett flertal gånger. En av dem, stormen Ivar, fällde 4,3 miljoner skogskubikmeter privatägd skog med kärnområde i Medelpad och Jämtland. De senaste åren har varit stormtäta och en mängd erfarenheter finns från att hantera stormarnas konsekvenser. Dock saknas forskning om hur skogsägarna resonerar efter en storm och upp-lever de stormtjänster som erbjuds, vilket lade grunden för detta examensarbete. Syftet var därför att ta reda på och förklara hur skogsägarna upplevde stormen Ivar från stormtillfället till nästan ett år efter stormens framfart, vad som påverkar den upplevda tjänstekvaliteten och hur framtidens stormtjänst bör se ut.
Om arternas överlevnad : en artikelserie om den biologiska mångfalden i Sverige
Överingress:Tänk att du är på en skogspromenad, alla träd har smalastammar och är antingen gran eller tall. Kvittret och sångenhar försvunnit eftersom här inte finns några insekter förfåglarna att äta. Den biologiska mångfalden i Sverige ärviktig för att vi ska må bra. I dag bryter många skogsägaremot lagen när de avverkar skog och det påverkar denbiologiska mångfalden negativt.När valet nu står mellan gamla träd och nya hus, i ettsamhälle med bostadsbrist, är prioriteringarna inte självklara..
Förvaltning av kommunägda skogar i Uppsala län
Detta är en intervjustudie om skoglig förvaltning inom Uppsala läns kommuner med fokus på planering, skötsel, kompetens, upphandling och uppföljning. Studien visar att det saknas bra planeringsverktyg och de som finns används generellt passivt, skötseln i den tätortsnära skogen är anpassad, den formella skogliga kompetensen är låg, upphandling sker som ramavtal och direkt-upphandling samt utlämnad entreprenad följs upp i någon form..
Vattenvård vid slutavverkning : före och efter vattenvårdsutbildning på Stora Enso Skog, distrikt Siljan
In 2006, Stora Enso Skog implemented an education program in water management for
harvester operators, timber purchasers, cut block planners and supervisors. The focus of the
program was creating stream crossings with minimal harm to the stream and the surrounding
riparian area. This main purpose of this study was to determine the difference in work
procedures before and after participating in the program. The methodology consisted of field
studies and interviews with harvester operators and their supervisors.
The field study looked at how the streams had been crossed concerning the number of
crossings, visible damage to the stream and/or the riparian area made by the machines.
Biological parameters such as the width and dept of the stream and amount of large woody
debris in the stream were also measured.
The field result from 30 harvesting sites showed no significant difference between sites that
had been harvested before or after the education program. But the harvester operators and
their supervisors experienced an increased concern for watersheds after the educational
program.
Skötsel av tätortsnära skog : en utvecklings- och skötselbeskrivning för Karnas backe i Hörby
Inom 100 meter öster om Hörbys tätortsområde ligger Karnas backe med omgivande betes- och skogslandskap. Karnas backe omfattar ca 30 ha och ägs av Hörby kommun med kultur och fritidsförvaltningen som huvudansvarig för tillsyn och skötsel av platsen. Området består av ek- och hassel dominerad blandlövskog med inslag av björk, al och asp. Inom området finns även en ohävdad gammal inägomark. Landskapet är kuperat, variationsrikt och tätortsnära och är därför ett värdefullt rekreation- och friluftsområde.
Rönn, asp, sälg och ek i skogslandskapet : effekter av skogsbruk och bete i nordöstra Uppland
Under de senaste årtiondena har mängden rönn, asp, sälg, ek (RASE) minskat i de svenska skogarna. RASE är älgens favoritföda och bär en stor biologisk mångfald vilket gör att minskningen är ett stort problem. Därför är mitt syfte med detta arbete att undersöka vad som påverkar mängden och rekrytering/förekomst av dessa arter.
Inom Österbybruks älgförvaltningsområde lades tjugofem transekter upp. Vardera transekt var 400 m lång varav 100 m på ett uppväxt hygge och 300 meter i äldre skog. Inom transekten lades det ut provytor med 50 meters avstånd, 2 på hygget och 6 i skogen.
Skogen,stormen Gudrun, röjningsarbetet och kulturmiljöerna.
Uppsatsen är ett försök till att öppna upp en dialog mellan arkeologin, myndigheterna och skogsbruket i hopp om en öppnare syn till bevarande och en säker fortlevnad för kulturmiljöerna i våra skogar. Detta gjordes genom dokumentationer efter stormen Gudrun, kontakt med relevanta instanser samt en fältstudie.Resultatet visade att det i det studerade området inte skett så stora skador som i begynnande skrivskede befarats..
Hur en ökad marktemperatur påverkar fotosyntes och markrespiration i en boreal skog
During the year of 2008, a powerful earthquake hit the southern part of Iceland, which changed the geothermal conditions in the area around the city of Hveragerdi. Elevated soil temperatures in a nearby forest plantation have contributed to a unique opportunity for researchers to study how an increased soil temperature affects the boreal forest ecosystem, something that partly can be connected to the climate changes which are happening today. The boreal forest is representing a carbon sink and a buffert for the emissions that occurs. Changes in this ecosystem will for that reason contribute to major impact for the global carbon cycle. To study the impact of how elevated soil temperatures affects different processes in a plantation of Sitka spruce, studies were made on the photosynthesis of the trees and the respiration from the soil.