Sökresultat:
965 Uppsatser om Holistiskt synsätt - Sida 40 av 65
"Wraah" - Barns samspel nÀr de inte talar samma verbala sprÄk
BakgrundBarn kommunicerar dagligen med varandra pÄ förskolan och samspelet mellan barnen utgör en stor del av deras vardag. PÄ förskolorna idag finns det ocksÄ mÄnga barn som inte behÀrskar det svenska sprÄket. Det har fascinerat oss under hela utbildningen dÄ vi stött pÄ barn i sÄdana situationer under vÄra praktikperioder. Den hÀr undersökningen Àr viktig för att belysa hur barnen samspelar nÀr de inte talar samma verbala sprÄk. Idag finns det inte speciellt mycket forskning kring det hÀr.SyfteVÄrt syfte med den hÀr undersökningen Àr att se hur barn samspelar och kommunicerar med varandra i leken nÀr de inte talar samma verbala sprÄk.MetodStudien har genomförts med en kvalitativ metod, dÄ vi anvÀnt observationer som redskap.
ATT STĂTTA NĂRSTĂ ENDE VID PALLIATIV VĂ RD : En intervjustudie om nĂ€rstĂ„endes upplevelser i palliativ vĂ„rd
Bakgrund: Den palliativa vÄrden tar sin början dÄ det inte lÀngre finns ett kurativt mÄl med vÄrdandet, utan fokus skiftas till att frÀmja patientens livskvalitet och vÀlbefinnande genom att minska lidandet. I en utav Socialstyrelsens fyra hörnstenar om palliativ vÄrd stÄr det beskrivet att Àven den nÀrstÄende ska erhÄlla stöd frÄn sjuksköterskan, bÄde under och efter vÄrdtiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av stöd frÄn sjuksköterskan under patientens palliativa vÄrdskede. Metod: Intervjustudie med en kvalitativ ansats. Informationen inhÀmtades genom sex stycken intervjuer med nÀrstÄende till patienter som vÄrdats palliativt.
RehabiliteringstrÀning efter frÀmre korsbandsrekonstruktion: En litteraturöversikt
Det frÀmre korsbandets uppgift Àr att förhindra att tibia glider ventralt i förhÄllande till femur vilket ger en instabil led vid skada. UngefÀr 6000 personer skadar det frÀmre korsbandet varje Är i Sverige varav ungefÀr hÀlften genomgÄr en rekonstruktion. Vid rekonstruktion Àr det vanligast att ersÀtta korsbandet med transplantat frÄn antingen patellarsenan eller hamstringssenan. Efter rekonstruktion genomgÄr patienten rehabilitering som bland annat innehÄller rörlighetstrÀning och styrketrÀning för att ÄterfÄ funktion. Syftet med studien var att kartlÀgga rehabiliteringstrÀningen efter en frÀmre korsbandsrekonstruktion samt om rehabiliteringstrÀningen skiljer sig beroende pÄ vilket transplantat som anvÀnts vid rekonstruktionen.
Miljöproblem - Hur skildras de i gymnasieskolans lÀroböcker i samhÀllskunskap? En lÀroboksanalys
Uppsatsen innehÄller en lÀroboksanalys som syftar till att visa pÄ hur miljöproblem skildras i gymnasieskolans samhÀllskunskapsböcker. Studien strÀcker sig över tid: frÄn 1960-talet fram till idag. Miljöproblemen som tas upp i lÀroböckerna kategoriseras och bedöms utifrÄn bestÀmda forskningsfrÄgor. DÀrefter sÀtts resultaten i relation till, för tiden, aktuella styrdokument samt historik kring miljöproblem.Syftet Àr att se hur miljöproblem skildras i gymnasieskolans samhÀllskunskapsböcker och kopplas ihop med mÀnniskan och hennes handlingar. Metoden har vi valt att kalla för en ?hermeneutisk diskursanalys?.
Att mÀta transporters effektivitet - Nyckeltal för optimering av landstransporter inom lokal-/kretstrafik
I dagens konkurrensutsatta transportbransch blir det nödvÀndigt för Äkerier utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv att effektivisera sina transporter. Samtidigt blir behovet av snabba och mer frekventa leveranser större för att tillgodose kunders behov. För att styra Äkerier mot bÀttre lönsamhet krÀvs att prestationer mÀts och illustreras pÄ en operativ nivÄ för att möjliggöra beslutsunderlag som enkelt gÄr att anvÀnda för att effektivisera transporter.Denna uppsats har i syfte att undersöka vilka operativa nyckeltal som ett av de större inrikes Äkerierna anvÀnder sig av och hur de anvÀnder dem, samt identifiera möjligheter och hinder som existerar för att utveckla enkla och standardiserade nyckeltal för gods- och vÀgtransporter pÄ kretstrafik. I brist pÄ tidigare forskning om standardiserade operativa nyckeltal för kretstrafik har en explorativ undersökning genomförts genom kvalitativ datainsamling, kombinerat med litteraturstudier. Metodvalet medför en djupare förstÄelse om vilka nyckeltal som kan generera ett holistiskt beslutsunderlag som tydligt kommunicera den operativa nyttan av transporterna, samt hur nyckeltalen kan anvÀndas för att effektivisera transportstyrning.Resultaten indikerar att det i dagslÀget finns brist pÄ sÄdana nyckeltal hos Äkeriet.
Hur barn framstÀlls i H&M-katalogerna
Denna uppsats Àmnar behandla hur barn i de smÄ storlekarna mellan 62-86 framstÀlls i Hennes & Mauritz-klÀdkataloger. Syftet med studien Àr att uppmÀrksamma hur normer och förestÀllningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klÀdkatalogerna för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen bestÄr av tre H&M-kataloger frÄn Äret 2013. Annonsbilder pÄ barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framstÀlls i olika sorters reklam.
Speglar lÀromedel i svenskÀmnet jÀmstÀlldhet mellan mÀn och kvinnor?
I denna uppsats Ă€r undersökningen inriktad pĂ„ jĂ€mstĂ€lldhet mellan mĂ€n och kvinnor i lĂ€romedel i Ă€mnet svenska pĂ„ gymnasienivĂ„. Undersökningen har genomförts genom att rĂ€kna kvinnliga respektive manliga författare i utvalda, relevanta kapitel. Ăven förekomsten av mĂ€n respektive kvinnor pĂ„ bild i hela lĂ€romedlet har rĂ€knats och slutligen har en bildanalys av ett antal utvalda, könande bilder gjorts.    Det som konstateras utifrĂ„n resultatet av undersökningen Ă€r att det finns en överrepresentation av omnĂ€mnda manliga författare samt att det Ă€r en dominans av det manliga könet pĂ„ bild. Men nĂ€stintill hĂ€lften av alla bilder förestĂ€ller nĂ„gonting annat Ă€n en man eller kvinna. Dock innebĂ€r detta inte att bilderna Ă€r könsneutrala utan mĂ„nga av de bilder som finns i lĂ€romedlet visar tydliga könsfördelningar, vilket gör att bilderna hĂ„ller isĂ€r det manliga och kvinnliga.
... Och den ljusnande framtid Àr vÄr : Om övergÄngen frÄn utbildning till arbet ur Hotell- och restaurangelevers perspektiv
Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.
Dyslexi, svÄrt att sÀga ÀndÄ svÄrare att stava till
Dyslexi Ă€r ett allvarligt och utbrett sprĂ„kligt handikapp. Ă
tskilliga barn fÄr överraskande stora svÄrigheter att lÀra sig lÀsa och skriva nÀr de börjar skolan. Dyslexi Àr betydligt vanligare Àn man tror. Hos politiker, myndigheter och i skolan brister medvetandet om problemets allvar, storlek och omfattning. Att inte kunna lÀra sig lÀsa och skriva i takt med sina klasskamrater upplevs som mycket traumatiskt av de drabbade.
Förskolebarns och pedagogers Äsikter om hÀlsa och lek utomhus : en jÀmförelse mellan traditionella förskolor och naturförskolor
Genom vÄra egna erfarenheter frÄn vÄr uppvÀxttid har vi fÄtt ett naturintresse som lever kvar Àven i vuxen Älder. Som blivande förskolelÀrare med miljö- och naturintresse ville vi ta reda pÄ vilka förutsÀttningar utomhuspedagogik hade i förskolan. Naturen har alltid varit en viktig del i mÀnniskans liv och det Àr betydelsefullt att ge barn goda möjligheter till att visats utomhus. Regelbunden utevistelse skapar kunskap om naturen och om vÄrt samspel med den. Syftet med undersökningen var att jÀmföra traditionella förskolor med naturförskolor för att se ifall det Àr nÄgon skillnad i barns lek och uttryck av fantasi utomhus samt om mÀngden utevistelse pÄverkade barns hÀlsa.
Radio som ger eko pÄ webben : En analys av Sveriges Radios nyhetsproduktion i flera kanaler
Studien undersöker Sveriges Radios nyhetspublicering pÄ nÀtet och jÀmför med Ekots nyhetssÀndningar i etern. Syftet Àr att undersöka eventuella skillnader i nyhetsurvalet, samt hur webbinnehÄllet pÄverkas av flerkanalspubliceringen och webbens möjligheter till stÀndig publicering och uppdatering, möjlighet att anvÀnda sig av bildobjekt och grafik samt hypertext och interaktivitet. Undersökningen ramas in av de teoretiska begreppen konvergens och divergens, samt teorier om hur kanalernas produktionsförhÄllanden pÄverkar nyhetsinnehÄllet. En kombination av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts, dÀr de bÄda kanalerna undersöktes under tvÄ dagar, 23 och 24 april 2012. Det visade sig att webbens nyhetsrapportering till viss del bestod av nyheter som inte fanns med i EkosÀndningarna.
Berikande och betungande: En fenomenologisk studie av att vÄrda patienter med svÄrlÀkta sÄr i hemsjukvÄrden
Patienter med svÄrlÀkta sÄr utgör idag en stor grupp i samhÀllet och de förvÀntas att öka. De vÄrdas till stor del av sjuksköterskor i hemsjukvÄrd och det Àr en resurskrÀvande vÄrd bÄde i tid och pengar. Den vÄrdvetenskapliga förankringen för studien kopplas till vÄrdandets grundmotiv, vÄrdrelationen och lidandet. Tidigare forskning finns dÄ det gÀller patienters upplevelse av att ha sÄr, kvantitativa studier om svÄrlÀkta sÄr, vÄrdrelationen i olika kontext samt sjuksköterskors syn pÄ sin kompetens i relation till sÄrvÄrd. Forskning saknas dock nÀr det gÀller ett sjuksköterskeperspektiv pÄ vÄrden av patienter med svÄrlÀkta sÄr.
Anonymiteten i dagens kameraövervakade stad
Syftet Àr att ta reda pÄ vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen Àr att stadens karaktÀr Àr anonymitet och syftet Àr att ta reda pÄ huranonymiteten ser ut idag nÀr stadsmedborgarna Àr kameraövervakade. Studien Àr en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen anvÀnds Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men ocksÄ teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn pÄ trygghet i staden sÄ vÀlsom en del andra kÀllor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillÀmpat pÄ dagens stad. Slutsatserna Àr att dagens stadsmÀnniska Àr bÄde anonym och inte, beroende pÄ hur man serdet. De som syns i kamerans blick Àr de som begÄr brott, medan de andra fortfarande Àranonyma. GÀllande tryggheten kan den uppnÄs genom ett levande folkliv.
Skapande, implementering och anvÀndning av tillfredsstÀllande nyckeltal : En fallstudie av ett tillverkningsföretag
Det finns olika hypoteser kring hur organisationer skall nÄ framgÄng och hur de skall fÄ tillgÄng till vÀsentlig information som gör att resultatet slutligen pÄverkas positivt. I detta sammanhang Àr nyckeltalen ett verktyg som kan reducera denna problematik genom att i stÀllet för att mÀta den direkta resultatpÄverkan av en ÄtgÀrd sÄ kan organisationen mÀta pÄverkan pÄ nyckeltalet. PÄ sÄ sÀtt kan beslut rationaliseras genom att styra de faktorer som antas leda till framgÄng. Det finns mycket teori om och kring hur nyckeltal skall utformas, implementeras och anvÀndas, men den stora frÄgan Àr hur de anvÀnds i praktiken av företagsledningen och organisationen? Motsvarar de teorins förvÀntningar med tanke pÄ utformning, implementering och anvÀndning? Vi genomförde en fallstudie pÄ ett tillverkningsföretag med syfte med att utforska de betydande aspekterna, för att skapa tillfredstÀllande nyckeltal, med fokus pÄ de icke-finansiella, som genomsyrar hela den löpande verksamheten i företaget.
Kunst lÀmnar huvudstaden : Ett möte med L. Doby?ins författarskap
Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka den bild som tidskriften Utemagasinets gett oss av friluftsliv frÄn 1990 till 2008. FrÄgestÀllningarna som jag arbetar efter Àr:1. Vilka friluftslivsaktiviteter rapporterar Utemagasinet om i sin tidskrift och har det skett nÄgon förÀndring mellan 1990 och 2008?2. Vad Àr det för stilar som friluftslivet i Utemagasinet tillhör och om de skall kategoriseras enligt Sandells tre friluftsstilar som grund, syns det dÄ nÄgon förÀndring mellan 1990 - 2008?3.