Målet med palliativ vård inriktas mot att bibehålla eller förbättra livskvalitet samt lindra lidande för patient och närstående. Hopp har visat sig ha en positiv inverkan på välmående för människor i livets slut. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av vad som främjar hopp hos personer som befinner sig i livets slutskede. Fjorton vetenskapliga studier med kvalitativ ansats anlyserades med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier: Att sträva efter normalitet; Att känna stöd i relationer; Att känna tro och förtröstan; Att bibehålla en positiv inställning till livet; Att kroppsliga symtom minskade hopp.

I dagens organisationer verkar mjukvarusystem som har varit länge i drift och genomgått mycket underhållsarbete. Detta kan göra att systemen är dyra att underhålla, inte uppträder som förväntat eller inte går att införa ny funktionalitet i. Dessa system är i regel väsentliga för organisationens verksamhet och bör därför inte nyutvecklas för då riskerar organisationen förlust av verksamhetskritisk information. Lösningen på underhållsproblem och dåligt skapade system är istället att göra en software reengineering. Detta kan medföra att systemet bibehåller kritisk verksamhetsinformation samt har en bättre systemlösning, vilket leder till lägre underhållskostnader och mer genomtänkt arkitektur.

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ?lder och k?nnetecknas av sm?rta, vilket p?verkar vardagen. Globalt uppskattas cirka 10?% av kvinnor leva med sjukdomen, motsvarande 190 miljoner kvinnor, och i Sverige ber?knas omkring 250?000 kvinnor vara drabbade. Sjuksk?terskan har en central roll i att ge st?d, information och personcentrerad v?rd.

Syftet med studien var att beskriva självskadebeteende hos ungdomar i åldrarna 13-18 år, samt vad sjuksköterskan kan uppmärksamma för att bemöta ungdomarna på ett professionellt tillvägagångssätt. Syftet var även att granska kvalitén av datainsamlingsmetoden hos de inkluderade artiklarna. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie med artiklar publicerade mellan år 2009 och 2014. Resultatet till föreliggande studie baserades på 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Detta är en kvalitativ studie av ledartexter på fyra av Stockholms största nyhetstidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med utgångspunkt i Lars Nords avhandling från 2001 där han förutspår den klassiska ledartextens tillbakagång har vi undersökt ledartexters språk, argumentation och hur de hanterar politiska ämnen i dagens press mot bakgrund av dels en förändrad situation inom medier och opinion, dels partipressens försvagade ställning. Vi har valt ut 8 skribenter, en man och en kvinna från varje redaktion. Varje skribent bidrar med 3 texter var. Detta ger en slutsumma på 24 texter.

Bakgrund: Den palliativa vården inkluderar en väldigt stor patientgrupp. Palliativ vård ges både på institutioner men också i allt större utsträckning i patientens hem. Anhöriga blir i hemmen mer delaktiga i vården och de behöver stöd av sjukvården. Kvalitén på den palliativa sjukvården som erbjuds av sjukvården har många brister och därför behöver anhörigas upplevelser av det palliativa skedet tas del av och öka kunskapen hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att ha en familjemedlem som vårdats i det palliativa skedet.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika skolor?.

Under vår utbildning som studie- och yrkesvägledare får vi lära oss om flera karriärteorier men dessa är främst utformade utifrån ett västerländskt perspektiv. Vi har ett stort intresse av att lära oss om vad som påverkar en människas val av karriär i olika kulturer. Vår examensarbete tar avstamp i en välgörenhetsorganisation för utsatta barn och kvinnor i delstaten Goa i Indien och vi har genom organisationen mött sju unga kvinnor som fått stöd av dem. Vårt syfte är att ta reda på vad som är centralt i de unga kvinnornas karriärval och hur de berättar om sina livs- och karriärberättelser. Vi har använt en narrativ metod för att få svar på våra frågeställningar och har använt Savickas vägledningsteori om Career Construction för att förstå faktorerna som ligger bakom deras val. Vi kan i vår studie se att behovet av tillhörighet och vikten av utbildning syns tydligt i våra intervjupersoners livsberättelser.

Uppsatsen bygger på en undersökning av Veckorevyns du-tilltal under en tjugoårsperiod: 1990-2010. Vi har inspirerats av Gunnar Qvists bok Konsten att blifva en god flicka (1978) som tar upp olika handböcker om kvinnor för kvinnor. Vi frågar oss om du-tilltalet skapar en bild av hur en ung kvinna ska vara? Om det syns någon förändring över tid? Är det kanske så att Veckorevyn är dagens handbok för flickor i konsten att blifva en god flicka? Studien omfattar både en kvantitativ undersökning samt en kvalitativ undersökning i form av närläsning av tio artiklar. I närläsningen har vi använt oss av Britt Hulténs Journalistikanalys (2000).

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika skolor?.

Många forskare pekar på att demokratibiståndet har ökat stadigt sedan början av 1990-talet. I Sverige utgörs idag en stor del av biståndsbudgeten av demokratibistånd. Större jämförelserav det generella biståndet över tid, forskning kring effekter av demokratibistånd och jämförelser mellan länder över demokratibiståndet har givit en bra bild av dessa aspekter. En beskrivning av hur demokratibiståndet specifikt i Sverige sett ut och möjligen förändrats i sina mål, motiveringar, perspektiv, definitioner och fokus under denna tidsperiod är däremotsvårare att finna i referenslitteraturen. Med hjälp av en jämförande textanalys överpolicydokument från 1997 och 2012 undersöker jag i denna uppsats vad som betonas på de olika analyspunkterna samt vilka förändringar som syns.

Uppsatsen redogör för manusförfattarnas uppkomst och utveckling, medgångar och motgångar, dels med hjälp av teori men personliga erfarenheter i Hollywood, intervjuer och samtal med manusförfattare och andra filmskapare spelar också en väsentlig roll.Uppsatsen innehåller huvudsakligen en teoretisk och praktisk analys av manusförfattarnas tillvaro, analysmetoden används som en referensram i övriga delar av uppsatsen.Historiskt undersöker vidtecknad den primitiva och klassiska perioden inom filmens utveckling där fackföreningarnas inverkan analyseras samt hur Europa påverkat manusförfattandet ur ett historiskt och filmteoretiskt perspektiv, dessutom undersöks vilket inflytande auteur-teorin haft på manusförfattarna som yrkesgrupp.Vidtecknad försöker att med hjälp av en teoretisk men samtidigt undersökande metod knyta samman teori och praktik för att göra en så underhållande och samtidigt lärorik uppsats som möjligt..

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.