Syftet med detta arbete är att undersöka hur ett antal läkare ser på problematiken kring läkemedelinteraktioner samt om läkarna anser att ett utvidgat samarbete mellan läkare och farmaceuter kan hjälpa till att minska förekomsten av läkemedelsinteraktioner och hur detta samarbete i så fall skulle se ut. Undersökningen genomfördes genom intervju av ett antal läkare verksamma i södra Sverige.Resultatet visar att de tillfrågade läkarna anser att läkemedelsbehandling kan leda till läkemedelsinteraktioner och att risken för detta ökar i samband med polyfarmaci. För att kunna undvika eventuella läkemedelsinteraktioner använder sig läkarna, förutom av sina kunskaper, av en rad olika hjälpmedel, bland annat datorprogram som varnar för läkemedelsinteraktioner. Läkarna medger att det finns svårigheter också i att upptäcka och särskilja mellan biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Förutom behandling med förskrivna läkemedel använder patienterna naturläkemedel, växtbaserade läkemedel eller receptfria läkemedel som kan bidra till uppkomsten av läkemedelsinteraktioner och dessa behandlingar oftast inte är kända av läkarna i samband med förskrivning av en viss medicin.Samarbetet mellan läkare och apotekspersonal anses vara tillräckligt enligt de intervjuade respondenterna.

ABSTRACTThe aim of this study was to describe various methods of treatment and effects of treatment of ADHD, and to investigate wheater there is an association between adults with ADHD and obesity. Method:  Literature review. Twelve quantitative scientific articles were found in the data bases PubMed, Cinahl and MedLine.  Result: ADHD is a cognitive impairment that can lead to serious complications such as obesity. Studies show that drug treatments of adults with ADHD have positive effects in terms of reduced symptoms, increased efficiency and improved quality of life, but drugs can also cause side effects in form of loss of appetite and insomnia. For adults with ADHD and obesity drugs that affect metabolism have a significant impact on patients ability to lose weight.

Distriktssköterskans ledarskap har historiskt sett utvecklats i takt med inflytande av samhällets värderingar och dess förändrade sjukdomsbild. Det auktoritära ledarskapet har under senare delen av 1900- talet successivt ersatts av det demokratiska ledarskapet med en holistisk syn på människan. Detta nya ledarskap ställer höga krav på samverkansformer vid vård av patienten. En övergång till en teambaserad organisation har enligt litteraturen visat sig fungera bra. Tidigare forskning visar att det krävs god arbetsledning i teamarbetet mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vårdpersonal för att patienten ska erhålla god vård.

En holistisk människosyn omfattar även att den andliga dimensionen inom omvårdnadbeaktas. I sjuksköterskans kompetensområde ingår således att utöva andlig omvårdnad.Med syftet att undersöka sjuksköterskans attityder till en andlig aspekt av omvårdnad,vilka hinder som finns för att utöva detta och vilka vårdhandlingar som kan tänkas ingåinom detta fält har en litteraturstudie genomförts. Litteraturstudien omfattade 13vetenskapliga artiklar. Data analyserades genom att använda en metod inspirerad avGraneheim & Lundmans innehållsanalys. Resultatet presenterades uppdelat under treområden: attityder, hinder samt vårdhandlingar.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans roll i det perioperativa arbetet innebär att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Genom historien har människan använt musik bland annat inom medicin. I nutid pågår evidensbaserad forskning om musikens effekt inom många områden, däribland som komplement till farmakologisk behandling vid postoperativt illamående och kräkning (PONV) samt smärta. Syfte: Att söka evidens för effekten på postoperativt illamående och kräkning samt smärta hos patienter som har lyssnat på musik i samband med anestesi. Metod: En litteraturstudie utformades i enlighet med den metod som används för systematiska litteraturöversikter.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Vi har gjort vårt kandidatarbete på en webbyrå i Stockholm som heter Boman Communication. Där har vi gjort en databasdriven webbplats i flash och asp. Webbplatsen är ett komplement till en kurs som heter EBM. Kursen EBM hålls av myndigheten SBU som i sin tur är en kund till Boman. Målgruppen för EBM och därmed också webbplatsens målgrupp är bland annat professorer och läkare inom medicin och vård.

Bakgrund: Intensivvård består definitionsmässigt av monitorering, diagnos och vård av patientermed tänkbar reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Vårdpersonal bör arbeta med en holistisksyn på patienten, ta vara på de känslomässiga, fysiska, andliga och sociala behoven. För att alladelar skall kunna tillfredställas bör vårdpersonalen även uppmärksamma de anhöriga och göradessa delaktiga i vården. En nödvändighet för att klara detta är att sjuksköterskan är insatt i vadpatientens familj går igenom och vilka behov de har.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser familjemedlemmar hade när derasanhörige vårdas på en intensivvårdsavdelning.Metod: Litteraturstudien byggde på femton vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och åttavar kvantitativa studier. Dessa artiklar fann författarna via de internationella databaserna PubMedoch Cinahl.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Syfte:Syftet är att undersöka organisationsförändringar som kan behövas hos gymnasieskolor medgymnasieutredningens (SOU 2008:27) förslag som grund.Gymnasieutredningen ställer många gymnasieskolor inför stora förändringar, bland annat såändras fokus och näringslivet inträder på ett mer organiserat sätt på skolans arena genomprogramråd och nationella råd. 15 veckors praktik (APU) blir obligatoriskt och möjligheternaatt ha specialutformat program och lokala kurser begränsas kraftigt. Det intressanta är då attundersöka hur dessa förändringar kan organiseras och hanteras. Hur bör skolorna arbeta föratt kunna nå intentionerna i gymnasieutredningen och vilka nya yrkesroller kommer attbehövas?Teori:Jag har använt en organisationsteoretisk modell som grund.Metod:Materialet har samlats in genom intervjuer av några personer som har skrivit remisser tillgymnasieutredningen.

Personer med venösa bensår är en lågprioriterad patientgrupp. Tidigare trodde man att dessa sår inte var smärtsamma, vilket visat sig vara fel. Patienterna finns både inom öppen och sluten vård och är ofta över 65 år dvs. en åldersgrupp som ökar. Det är därför viktigt att lyfta fram denna grupp och belysa deras upplevelse av smärta.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, redovisningsfördjupningen och controllerfördjupningen, EKR/EKC 362Titel: Belöningar ? mer än bara pengarFörfattare: Frida Eriksson, Jessica Gräntz, Emma UebelHandledare: Anders JerrelingExaminator: Rolf G LarssonInledning/Syfte: Belöningssystem är idag ett omdiskuterat ämne i media. Belöningssystem existerar i alla företag på ett eller annat sätt. Därmed väcktes vårt intresse att undersöka detta ämne. Vårt syfte med uppsatsen att undersöka hur belöningssystem används för att påverka de anställda.

Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 personer årligen i Sverige, vilket medför stora rehabiliteringsinsatser och ett tydligt behov av arbetsterapi. Sjukdomsföljden varierar och rehabiliteringen anpassas efter individens behov, förmåga och förutsättningar. Referensramen Model of Human Occupation (MoHO) är en central teori inom arbetsterapi och förespråkar en holistisk människosyn.Syfte: Att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar utifrån ett holistiskt synsätt med personer som har drabbats av stroke.Metod: En beskrivande litteraturstudie har genomförts. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed med inklusionskriterierna att de skulle vara publicerade efter år 2000 och handla om arbetsterapi och stroke. Litteraturstudien innehåller 11 vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ design.

Introduktion: Behovet av transkulturell omvårdnad ökar för varje år i Sverige. Den pluralistiska hälso- och sjukvårdslagen som tar hänsyn till befolkningens olikheter skall även prägla hälso- och sjukvårdspersonalen. Lika vård skall ges till alla människor oavsett om man tillhör en majoritets eller minoritetsgrupp. Tillräckliga kunskaper behövs för att som blivande eller färdigutbildad sjuksköterska kunna vårda denna grupp av befolkningen på ett tillfredsställande och effektivt sätt. Syfte: Att undersöka vad sjuksköterskestudenter och färdigutbildade sjuksköterskor upplevde i mötet med patienter från andra kulturer samt hur de trodde att de skulle kunna bli mer kompetenta och sakkunniga yrkesutövare i ett mångkulturellt samhälle.

Inom palliativ vård är existentiella frågeställningar och andlighet viktiga delar för att uppnå en holistisk vård. Det har dock visat sig att sjuksköterskor har bristandekunskap om och svårigheter att bemöta patienters andliga behov. Eriksson och Watsonär två omvårdnadsteoretiker som belyser den andliga dimensionen av omvårdnaden.Eriksson har en mer kristen syn på andlighet medan Watsons perspektiv ärexistentialistiskt med inflytande av österländskt filosofi. Båda uttrycker dock attetablering av tro och hopp är centrala kännetecken för andlig omvårdnad. Syftet meduppsatsen var att klargöra vilka andliga behov palliativa patienter kan ha och hur dekan komma till uttryck samt hur andliga behov kan uppfyllas.