Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och inhämta information om den ryska och den tyska marknaden, både vad gäller lagar och restriktioner samt kulturskillnader, för att på så sätt få fram information som kan vara till nytta för svenska företag som funderar på att etablera sig på någon av dessa marknader.Metod: Studien är kvalitativ och resultat har erhållits genom en fallstudie av Ikea och de problem företaget upplevde vid etableringen i Ryssland och Tyskland. Intervjuer, såväl personligen som via mail, har genomförts med anställda inom Ikea i respektive land. Till detta har sekundärdata inom det valda området studerats och analyserats.Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska syntes bygger på Porters sju etableringshinder, teorin om tariffära och icke-tariffära handelshinder och teorin om regional ekonomisk integration samt Hofstedes dimensionsmodell över nationella kulturer och teorin om hög- och lågkontextkulturer.Resultat: Resultaten av undersökningen visar bland annat att de konkreta handelshinderna, såsom statlig politik och höga tullar, upplevs vara de största svårigheterna vid en etablering på den ryska marknaden, medan kulturella skillnader ses som det största etableringshindret på den tyska marknaden. Detta beror på Tysklands EU-medlemskap, då EU i stort sett reducerat de konkreta handelshinderna mellan medlemsländerna..

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

Idag ser vi tecken på en alltmer tilltagande globalisering av internationellt företagande. Värderingar blir inte bundna till speciella platser utan dessa finns representerade över nationsgränserna och således får de nationella gränserna endast en symbolisk betydelse. Detta till trots kan man inte blunda för det faktum att det är fråga om ett kulturellt möte när ett internationellt företag möter en nationell kultur. IKEA med en sin starka företagskultur med svenska värderingar agerar internationellt. Hur uppfattas den starka företagskulturen i andra länder med andra kulturer och värderingar än i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att titta närmare på hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. Frågor som hur dessa skillnader påverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet så tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus på kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehåller de svar som vi samlat in från de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet är uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jämför den teoretiska basen med den insamlade empirin från våra intervjuer.

Intresset för det valda uppsatsämnet uppstod av att se om det är kultur som påverkar varumärkesassociationer. Det var därmed intressant att fördjupa sig i två olika kulturer, nämligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intresseväckande, då det handlar om en jämförelse mellan dessa två länder och för att ?verklighetsförankra? studien.Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumärkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstår är kulturellt bakgrund.

Syftet med denna uppsats är att titta närmare på hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. Frågor som hur dessa skillnader påverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet så tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus på kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehåller de svar som vi samlat in från de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet är uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jämför den teoretiska basen med den insamlade empirin från våra intervjuer.

Syftet med studien var att tolka och förstå karktäristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstå likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och även diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrån temana drivkrafter, ledarrollen och attityder från samhället. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailändska kvinnor, utifrån en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritärt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt där det handlade om att vara oberoende från andra människor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig åt.

Syftet med uppsatsen är att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet är att testa ifall det går att mäta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling använde vi en elektronisk enkät som vi skickade till 305 chefer på svenska dotterbolag i Danmark. Vårt teoretiska perspektiv består av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som påverkar förhandlingen.

 Denna uppsats innehåller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa ökad förståelse för människan och kulturen i dagens Öst- och Västeuropa och att få fram de föreställningar som präglar kulturmöten mellan öst- och västeuropéer. Undersökningen genomfördes med hjälp av en hermeneutisk metod i kombination med Emile Durkheims funktionalistiska teori, postkoloniala teorier och Geert Hofstedes teori om kulturdimensioner. Undersökning visade att både öst- och västeuropeiska samhällen i filmen präglas av anomi. Värden grupperade kring dikotomierna individualism/kollektivism, maskulinitet/femininitet och osäkerhetsundvikande framställs tydligast i filmen. Livsåskådningsanalys visade att en materialistisk verklighetsuppfattning dominerar i både Öst- och Västeuropa tillsammans med övervägande pessimistisk och negativ grundhållning, vilket i sin tur påverkar både karaktärernas människosyn och deras handlingar.

Företagskulturer är något som intresserat både forskare och chefer inom företagsvärlden i många år. Kulturen inom en organisation kan göra företaget mer effektivt, motivera personal och underlätta kommunikation. Dock går vissa tankebanor kring företagskulturer isär. Vissa forskare menar att varje företag har en unik kultur med en helt egen uppsättning normer och värderingar. Kombinationen av olika människor i organisationen och företagets unika historia bildar en kultur som blir helt egen och därmed olika andra företags kulturer.

Till följd av internationalisering och globalisering har vikten av kunskap om interkulturella fenomen blivit allt viktigare. Genom att öka den kulturella medvetenheten, kan de kulturkrockar och missförstånd som okunskap ger upphov till i förlängningen förebyggas, och resultatet och utbytet av denna interaktion förbättras. Syftet med den här studien var att lyfta fram kunskap om hur interkulturell träning är uppbyggd och utifrån vilka antaganden om interkulturell kompetens utbildningsanordnare utformar sina träningsprogram. Vår teoretiska referensram utgjordes av bland annat centrala kulturella begrepp och Hofstedes kulturella dimensioner. Vi genomförde sju stycken semistrukturerade intervjuer med utbildningsanordnare runt om i Sverige.

Denna kandidatuppsats behandlar multinationella företags anpassning av sin marknadskommunikation utifrån marknaders kulturella olikheter. Vi fokuserar på ett företags anpassning av marknadskommunikationen i form av direktförsäljning i världen i allmänhet och Sverige, Tyskland och Indien i synnerhet. Vår frågeställning är således:Hur ser marknadskommunikationens anpassningsnivå utifrån olika kulturer ut hos ett svenskt multinationellt företag?Från ett företagsperspektivFrån ett externt perspektiv För att studera detta ämne var vi i behov av teorier kring marknadsföring samt kulturella olikheter. Därför har flertalet forskares teorier kombinerats med störst fokus på artiklar och studier av Hofstede och de Mooij.

Globaliseringen spelar en stor roll i dagens konsumtionssamhälle. Multinationella företag breder ut sig över världen och anpassar sig efter lokala arbetsförhållanden i hopp om att anställa kompetent personal, minska utgifter och konkurrera med både lokala och globala företag. Med internationaliseringen av företag följer även vissa svårigheter, inte nog med att kulturen inom ett företag kan skilja sig, är även ledning och arbetsstyrka från olika kulturer. Människor socialiseras in i hemlandets kultur via familj och sociala institutioner som också grundlägger värderingar, normer och beteende. Organisationskulturen har en stor inverkan på de anställda och påverkar bl a.

Japan är en av Sveriges viktigaste exportmarknader och en av de största ekonomierna i världen. Det finns en lång historia av handel mellan länderna och de flesta stora svenska företag finns representerade i Japan. När svenska företag som tidigare inte varit inblandade på den japanska marknaden ska etablera sig i Japan möts de av kulturella skillnader som kan komma att påverka de beslut som fattas, på grund av bristande kommunikation och förståelse. Kultur är ett samlingsnamn för de mönster av tankar, känslor och sätt att agera som människan lever efter, och även om företag skulle välja att etablera sig i ett grannland, så skulle det ändå mötas av kulturella skillnader. I dessa sammanhang talar vi om den så kallade psykiska distansen, som kom att uppstå ur Uppsala-modellen, som Johanson & Vahlne (1977) presenterade. Den psykiska distansen förklarar att det är inte bara den fysiska distansen som påverkar utlandsetableringar, utan även den upplevda, i form av kulturella skillnader, språk och liknande. Ur ett internationaliseringsperspektiv och med hjälp av Geert Hofstedes (2011) kulturdimensionsteori fastställer denna uppsats de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Japan, med fokus på de skillnaderna i affärskultur. Utifrån de kulturella skillnaderna presenteras och diskuteras hur svenska företag ska etablera sig i Japan genom ett antal olika etableringsstrategier, som Kogut & Singh (1988) och andra forskare visat påverkas av kulturella skillnader. De slutsatser som detta arbete kunnat fastställa är att det finns stora kulturella skillnader mellan Sverige och Japan i alla de fyra dimensioner av kultur som Geert Hofstede (2011) utvecklade.

Denna uppsats problematiserar huruvida en ledares kulturella bakgrund påverkar dennes arbete. I ett allt mer internationaliserat Europa ökar samarbeten mellan människor och företag över de nationella gränserna i en ökande takt. Detta ställer krav på de ledare som skall samarbeta och samordna över nationella och kulturella gränser. Denna studie problematiserar det interkulturella ledarskapet och hur ledare ställer sig till frågor angående anpassning och samarbete. Då det framgår av Hofstede att stora skillnader finns mellan Sverige och Frankrike syftar denna studie till att undersöka hur svenska- och franska ledares nationella och kulturella bakgrunder påverkar deras arbetsroll.Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska och franska ledares interkulturella erfarenheter påverkar deras arbetsroll.