Denna uppsats handlar om känsloarbete, det vill säga när man i sitt arbete tvingas visaupp andra känslor än man i verkligheten känner. Känsloarbete som begrepp myntadesav sociologen Hochschild 1983 och denna uppsats bygger vidare på den forskningsom har gjorts på ämnet sedan dess.Vi har med hjälp av djupintervjuer och analys inspirerad av Grounded theoryundersökt hur de anställda vid Länsförsäkringar upplever och hanterar sina känslor iinteraktionen till kunder. I kundmötet ser vi en spänning i form av den så kalladeinteraktionstriangeln som innebär att kunden, servicearbetaren och organisationen harolika mål och förväntningar på servicemötet. Både organisation och kund ställer kravpå hur den anställda ska uppträda i servicemötet och vilka känslor han eller hon börvisa upp. De krav vi upplever oss att ha på vilka känslor vi ska visa upp i en visssituation, detta kallar Hochschild för känsloregler.Vår slutsats är att känsloarbete förflyttar sig i en modell från krav till kontroll.

The purpose of this study is to gain a better understanding about the police profession's impact on the singular individual, with a focus on roles, regions and emotions. The main question is to understand if and then so, how individuals outside of work will be affected of the profession and professional events. In order to answer this question I carried out six semi-structured in-depth interviews with police officers who worked at the main office in a police region in a midsize city in Sweden. To ensure reliability and allow readers to conduct their own assessments the quotations in this study are anonymous. The analysis of the collected material is based on selected parts of Goffman's theories about dramaturgical perspective as well as selected emotion theories.

Uppsatsen tar upp hotellreceptionisters känsloarbete samt det eventuella skådespel de använder sig av i interaktionen med gäster samt medarbetare. Eftersom deras positionering är centralt belagd i hotellets huvudentré är det oftast receptionisterna som först möter gästerna när de kommer innanför hotellets dörrar. Följden av deras placering samt yrkesroll innebär att de får stå ut med gästernas bekymmer, klagomål, aggressioner och andra känslor. Den övergripande frågeställningen för studien är därmed: Hur hanterar hotellreceptionister sin serviceroll, och vilket känsloarbete utför de i interaktionen med gäster och medarbetare? Uppsatsen utgår teoretiskt från dramaturgisk teori och emotionsteori främst representerat av Erving Goffman och Arlie Hochschild.

The purpose of this thesis is to investigate emotions and collective identity in the handicraftmovement. Which are the collective identities of craft movement, and is it possible to speak ofan over all collective identity among the handicraft people? I will also examine the emotion workboth on individual and group level.Eight qualitative interviews were conducted to achieve the aim of this thesis. Research haspreviously drawn attention to handicraft from a gender and a historical perspective but neverfrom an emotional one. The theoretical framework derives from an emotion sociologicalperspective where Collins interaction rituals, emotional energy and Hochschild?s emotionmanagement is the main theses.

I denna uppsats behandlar vi ämnen som relationer, emotioner och sociala band som är baserar på verksamheter inom vården i Västra Götalandsregionen. Vi har undersökt hur man som sjuksköterska, undersköterska och läkare förhåller sig till patienter som är dödligt sjuka på ett professionellt och medmänskligt sätt. Vi vill belysa hur sjuksköterska, undersköterska och läkaren hanterar eventuella svåra emotioner i mötet med sjuka patienter. Ytterligare en aspekt på vår studie är förhållandet mellan individ och gruppnivå i dessa yrken samt hur stödet mellan kollegorna ser ut när det gäller ventilering av emotioner. Vi har även studerat hur arbetsliv och privatliv interagerar med vartannat i detta fall.

Vi har valt att i vår uppsats studera en specifik säljargrupp på ett företag. Detta genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 8 säljare. Bilden som vi först hade av en säljare var en person med stor social kompetens, vassa argument som fick kunden på fall direkt. Därför vill vi inrikta oss på och försöka förklara den socialpsykologiska aspekten i det aktuella fenomenet kopplat till den säljargrupp vi fått tillgång till. Förståelsen får vi genom att använda oss av olika teorier, vilka är: Asplunds sociala responsivitet, Vrooms motivationsteori, Allvin et al.

The purpose of this paper is to find out the staff's feelings and emotions in a HVBaccommodation where they work with unaccompanied refugee children. A HVBaccommodation is an institution that refugee asylum seekers come to in the beginning of their refugee process. To shed some light on this issue, a hermeneutic perspective has been used in the methodological approach of the work. The material gathered through interviews is collected from six supervisors at the selected accommodation in southern Sweden.The material based on the interviews is grounded in the supervisors' experiences, emotionsand feelings. Our result has been used as a foundation for the analysis of feelings andemotions based on three theoretical approaches: The total Department of Goffman (1973),socialization and the significant other Mead (1934), and the relationships and emotions atwork Hochschild (1983).

Syftet med studien är att undersöka hur personer som köper sexuella tjänster beskriver och söker förståelse för sina handlingsmönster. Fokus ligger på personernas intima relationer och praktiska vardag. Datainsamlingen har skett i form av nio semistrukturerade intervjuer med män som både köper sexuella tjänster och lever i en parrelation. En kvalitativ metod har använts med en poststrukturalistisk forskningsansats. De teoretiska ramar och perspektiv som empirin har analyserats utifrån grundar sig på modernitetsteorier som omfattar olika former av kommersialisering och kommodifiering av intima relationer.

The purpose is to explore and describe norms and values concerning emotions and emotional expression inSweden and Greece from an emotionsociological perspective. Do emotional regimes on a national level existand if they do, how do they differ? To answer this question qualitative interviews have been conducted withnine Greek/Swedes, men and women of different ages, who have lived in both countries and who speak bothlanguages. A quantitative survey study, employing a survey previously used in a Swedish study about emotions,has also been undertaken. Previous studies have shown that emotional regimes do differ historically and acrosscultures, but no study so far has focused on the differences between examples of North European and SouthEuropean cultures.The theoretical framework consists mainly of Hochschild´s theories about feeling/display rules and emotionwork, but the analysis also draws on Collin´s theory of interaction ritual chains and on Sociology of Emotionsmore broadly.The results suggest that different national regimes can be distinguished primarily in terms of display rules andin the skills of emotional alternations.

The purpose is to explore and describe norms and values concerning emotions and emotional expression inSweden and Greece from an emotionsociological perspective. Do emotional regimes on a national level existand if they do, how do they differ? To answer this question qualitative interviews have been conducted withnine Greek/Swedes, men and women of different ages, who have lived in both countries and who speak bothlanguages. A quantitative survey study, employing a survey previously used in a Swedish study about emotions,has also been undertaken. Previous studies have shown that emotional regimes do differ historically and acrosscultures, but no study so far has focused on the differences between examples of North European and SouthEuropean cultures.The theoretical framework consists mainly of Hochschild´s theories about feeling/display rules and emotionwork, but the analysis also draws on Collin´s theory of interaction ritual chains and on Sociology of Emotionsmore broadly.The results suggest that different national regimes can be distinguished primarily in terms of display rules andin the skills of emotional alternations.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur poliser inom Stockholms polismyndighet förhåller sig till sin yrkesroll och för hur relationen mellan yrkesroll och privatroll upprätthålls med fokus på det emotionella arbete som ingår i polisrollen. Studien bygger på fem kvalitativa samtalsintervjuer med poliser som arbetar inom två av Stockholms läns åtta polisdistrikt, och som har en tjänstgöringsålder på mellan två till fyra år. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv samt tidigare forskning om emotioner relaterade till det polisiära yrket. Uppsatsen visar att respondenterna strävar efter att särskilja sin yrkesroll från rollen som privatperson i mötet med allmänheten, vilket av respondenterna anses vara en förutsättning för att kunna prestera i sin yrkesroll. Om denna åtskillnad ej görs kan den enskilda polisen få svårigheter att spela rollen som polis vilken kan leda till att allmänheten ej vet om individen agerar i egenskap av polis eller privatperson vilket kan leda till svårigheter för den enskilda polisen i sitt yrkesagerande.

Resultat från tidigare studier inom sexuella trakasserier hos sjuksköterskor och undersköterskor visar på emotionella konsekvenser som påverkar individen som blir utsatt och även organisationen denne verkar inom. Denna C-uppsats är en av de första kvalitativa studier, som inriktat sig på offrets känslomässiga upplevelser från och under trakasserier, som genomförts i Sverige. Denna studie utökar den tidigare förståelsen av vilka faktorer som påverkar upplevelsen i situationen och hur personerna hanterar känslor efter att ha blivit trakasserad. Syftet med denna studie var att undersöka levda erfarenheter, känslor och emotioner av sexuella trakasserier hos personer i lågstatusyrken inom vården i Sverige. Följande genomfördes intervjuer med sex personer vilka arbetade som undersköterska eller vårdbiträde i en kommun i norra Sverige.

Uppsatsen belyser hur det är att som kvinna leva med ADHD då detta är ett relativt outforskat område Syftet med den här studien är att ta reda på hur det är att som kvinna leva med ADHD, hur vardagslivet påverkas samt hur fördomar upplevs och hanteras. Vi vill även ha reda på hur kvinnorna upplever att de hanterar sina känslor samt hur deras känslohantering tar sig i uttryck i deras vardagsliv. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor som alla fått sin diagnos i vuxen ålder. Kvinnorna har med egna ord berättat hur de upplever att det som kvinna är att leva med ADHD. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjälp av Erving Goffman?s stigma-teori som förklarar hur olika attribut hos individen kan göra att denne avviker från mängden.

Vi vill i detta arbete få en djupare insikt i hur kundtjänstmedarbetare upplever sitt arbete. Kundtjänstmedarbetare upplever ständigt känslomässiga krav från kunder och organisationen. Hur upplever kundtjänstmedarbetaren arbetet, interaktionen, krav/kontroll och gemenskap? Vi berör kundtjänstmedarbetarens arbete kopplat till taylorismens huvudprinciper där vi ser hur kundtjänstmedarbetarens arbetsrutiner är noga uträknade för maximal effektivitet. Med hjälp av kända teoretiker som Hochschild, Karasek och Taylor ska vi reda ut hur kundtjänstmedarbetare upplever och känner för att sedan koppla det till det mekaniska arbetet som kundtjänstmedarbetare.Genom intervjuer har vi fått en djupare förståelse i arbetet hos kundtjänstmedarbetare på ett call center.

Denna uppsats handlar om hemtjänstpersonalens upplevelser av sitt arbete och de villkor som råder. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer som gjorts med personal frånhemtjänsten inom Karlstad kommun.Syftet med arbetet var att kvalitativt undersöka hur hemtjänstpersonalen upplever sitt yrke under rådande omständigheter. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna analyserades och det skapades teman över viktiga områden som varit framträdande i transkriberingarna.Teorierna och begreppen som använts i studien är utvecklade och definierade av Arlie Hochschild, Randall Collins och Rosmari Eliasson som tar upp begreppet omsorgsrationalitet. Resultat som hämtats för att representera tidigare forskning är framtagna av Eva Olsson, Anneli Stranz och Marta Szebehely.Efter att analysen genomförts hade vi sammanlagt fått fram sex olika teman med olika ämnen under varje tema.