Abstrakt: Det finns professionella kulturarbetare, det finns de som har kulturutövande som Hobby och de finns de som befinner sig mitt emellan. Den här uppsatsen undersöker hur det är att vid sidan av sitt inkomstbringande yrke syssla med ett avancerat kulturutövande som innehåller målbilder, karriär och vars resultat når en publik.Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex breakdansare och två musiker. Breakdansarna är undersökningens fokus. Genom att även intervjua musiker blir breakdancekulturens egenheter tydligare.För att förstå breakdancekulturens specifika sätt att fungera och dess förhållande till andra delar av samhället har jag använt Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet. För att få verktyg till en analys av kulturutövandets betydelse för självidentiteten har jag använt Anthony Giddens identitetsteori.Jag fann fem värderingar som strukturerar breakdancefältet: betydelsen av att vara ?självgjord?, breakdance som en fri dans från gatan, att synas, att ha originell stil som ändå är rätt stil samt självförverkligande genom stolthet.

Författarna har haft ett samarbete med Panduro Hobby i samband med deras årliga miljökampanj. Syftet med examensarbetet har varit att med hjälp av befintliga produktutvecklingsprocesser och livscykelanalyser (LCA) ta fram en hållbar textil produkt med växtfärgning. Tanken var att konsumenter sedan själva skall kunna ta fram och växtfärga denna hållbara textilprodukt. Miljömedvetenhet och hållbarhet inom textilindustrin är ett aktuellt ämne. Trots det saknar dagens konsumenter förståelse för textilindustrins påverkan på miljön och har bristande kunskap om textila material för att kunna göra miljövänliga val ute i handeln.

SammanfattningTitel: Sverige som dykdestinationFörfattare: David Nilsson, Danny Selvåg & Johan ÖhrlingKurs: Turismvetenskap IIIInstitution:Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i KalmarHandledare: Hans WessbladProblem: Den svenska dykturismen är relativt outvecklad. Trots detta tillhör Sverige de länder i världen som har flest dykare per capita. Dykdestinationer runt om i Sverige måste se till de förutsättningar som finns för att skapa destinationer eller dykplatser som dykare vill besöka. Svenska dykares egenskaper och motivation till dykning är inte undersökt som vi ser det då vi enbart har stött på undersökningar om dykare i andra länder. Den svenska dykarens attityd mot dykning är intressant att se till för att skapa en undersökning om förutsättningarna för dykturismen framväxt i Sverige.Metod: Vi har genomfört en deduktiv undersökning då vi utgår från insamlad teori och sedan testar den på vår empiri.

Kaniner och marsvin domesticerades till en början för köttets skull, kaniner även för pälsen. Råttor och guldhamstrar domesticerades dels för att användas som försöksdjur och dels som sällskapsdjur. Även om arterna har varit domesticerade i upp till tusentals år är deras beteenden väldigt lika sina förfäders, oftast är den enda skillnaden beteendenas frekvens och intensitet. För kanin, råtta och marsvin är social samvaro en viktig källa till miljöberikning. Att ha möjlighet att söka föda och gnaga är viktig miljöberikning för alla gnagare och kaniner.

Djurskyddslagstiftning syftar till att säkerställa en god djurvälfärd, förebygga lidande hos djur samt vara ett verktyg för den myndighet som är utsedd att se till att bestämmelserna följs. Alla djur i fångenskap omfattas av djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539) som övergripande reglerar kraven på minimistandarden för djurhållning. Därutöver finns ett antal mer detaljerade föreskrifter anpassade för olika djurslag. De domesticerade lamadjuren lama (Lama glama) och alpacka (Vicugna pacos) har under de senaste åren ökat i antal i Sverige men för dessa arter saknas ännu djurslagsspecifika föreskrifter för de djur som hålls och föds upp för Hobby och ullproduktion. Därför har det i det här arbetet presenterats ett förslag på sådana föreskrifter. Den svenska djurskyddslagen är gammal och anses i vissa delar vara omodern.

Hästens och människans historia har varit sammanvävd under tusentals år. Användningsområdena har fluktuerat med människans behov och intressen, men under lång tid har vi använt hästar som sport- och tävlingsdjur. Inom travsporten, liksom i galopp- och ridsport, används hästen som ett medel att nå framgång samt fungerar som nöje och underhållning för människan. Travsport är en typ av hästsport där hästens spänns framför en sulky och tävlar i en specifik gångart ? trav.

Mjuka värden är de bakomliggande faktorer som påverkar kundflödet i en galleria och kan göra den framgångsrik. Detta ska stimulera hyresgästernas betalningsvilja, vilket i sin tur ger möjlighet för ökat driftnetto hos fastighetsägare och ett högre fastighetsvärde. De mjuka värden som vi valt att fokusera på är gallerians image, hyresgästmixen, service, upplevelser och miljöfaktorer. Arbetets syfte är att klargöra skillnader i förvaltningen mellan Singapore och Stockholm med fokus på de mjuka värdena. Resultat har tagits fram på plats i Singapore och i Stockholm, där intervjuer med expertis inom området och besök av elva gallerior gjordes.En skillnad mellan dessa områden är att det finns fler gallerior i Singapore än i Stockholm, vilket leder till en ökad konkurrens.

Bakgrund: Fotografering är på tapeten mer än någonsin. Försäljningen av systemkameror slår nya rekord för varje år och här Canon och Nikon de världsledande kameramärkena. Många av deras respektive kunder anses vara mycket lojala gentemot varumärket och kan inte tänka sig att byta till det konkurrerande kameramärket. Hängivenheten kan dock tyckas märklig då de två fotogiganterna inte skiljer sig nämnvärt från varandra i sina produktutbud.Syfte: Syftet med studien är att beskriva eventuella lojalitetsskillnader mellan Canons och Nikons Hobbyfotografer i Sverige. Vi vill vidare reda ut varför dessa skillnader eller icke-skillnader finns då kameramärkenas produkter knappt skiljer sig åt.Avgränsningar: Studien utförs främst utifrån ett konsumentperspektiv ? producenternas perspektiv har således inte behandlats.

Gränsdragningen mellan Hobbyverksamhet och näringsverksamhet har under senare tid blivit särskilt uppmärksammad i frågor rörande hästhållning då det länge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sådan verksamhet. Gränsdragningen är avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om underskottsavdrag. I syfte att underlätta för likformig bedömning publicerade Skatteverket våren 2009 en promemoria avseende hästrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar därför till att undersöka gränsdragningsproblematiken med inriktning på hästsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebär att näringsrekvisitet vinstsyfte anses vara uppfyllt.För att näringsverksamhet skall anses föreligga krävs att verksamheten bedrivs varaktigt och självständigt i vinstsyfte. För Hobbyverksamhet finns ingen sådan klar definition utan istället sägs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.

Syftet med denna studie var dels att se hur stor andel, av de djuraffärer som säljer ödlor, som delar ut faktablad till kunder som köper en ödla. Dels undersöktes i vilken grad den information som bör finnas i ett faktablad enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2005:8, saknr L80), om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och Hobby; 3 kapitlet 3 § var representerad i faktabladen. De faktablad som granskades var skrivna för leopardgecko respektive skäggagam, vilka var de vanligaste ödlearterna i de djuraffärer som ingick i studien.Leopardgeckon är en marklevande, nattaktiv ödla som lever i Afghanistan, Irak, Iran och nordvästra Indien. Skäggagamen är också marklevande, men tar sig ibland upp i träd för att sola.

REFERATUppfödarkåren inom ASVH (Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen) har genomgått ett generationsskifte ifrån den äldre uppfödaren med lantbruksbakgrund och en gedigen erfarenhet av avel (d.v.s. uppvuxen på landsbygden, med föräldrar med intresse och erfarenhet inom hästavel), till uppfödaren som inte har någon lantbruksbakgrund och saknar större avelserfarenhet. Det som kan skilja den äldre mer erfarna uppfödaren mot dagens uppfödare är att den nyblivne uppfödaren oftast har en stor vilja och drivkraft att utbilda sig inom avel. Generationsskiftet kan komma att påverka den svenska varmblodsaveln negativt då oerfarna uppfödare använder sig utav ej beprövat avelsmaterial, detta resulterar i att den svenska varmblodsaveln inte tar de framsteg som är önskvärda. För att få klarhet i hur uppfödarstrukturen ser ut i dagens samhälle genomfördes denna studie.Syftet med denna studie var att i likhet med Bäckbergs (1995) studie (Marknadsstudie av svensk halvblodsuppfödning 1994-1995) studera uppfödarstrukturen, stostrukturen, stoägarnas kriterier för att sätta ston i avel samt utreda hur uppfödarkåren har förändrat sig sedan dess.

REFERATUppfödarkåren inom ASVH (Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen) har genomgått ett generationsskifte ifrån den äldre uppfödaren med lantbruksbakgrund och en gedigen erfarenhet av avel (d.v.s. uppvuxen på landsbygden, med föräldrar med intresse och erfarenhet inom hästavel), till uppfödaren som inte har någon lantbruksbakgrund och saknar större avelserfarenhet. Det som kan skilja den äldre mer erfarna uppfödaren mot dagens uppfödare är att den nyblivne uppfödaren oftast har en stor vilja och drivkraft att utbilda sig inom avel. Generationsskiftet kan komma att påverka den svenska varmblodsaveln negativt då oerfarna uppfödare använder sig utav ej beprövat avelsmaterial, detta resulterar i att den svenska varmblodsaveln inte tar de framsteg som är önskvärda. För att få klarhet i hur uppfödarstrukturen ser ut i dagens samhälle genomfördes denna studie.Syftet med denna studie var att i likhet med Bäckbergs (1995) studie (Marknadsstudie av svensk halvblodsuppfödning 1994-1995) studera uppfödarstrukturen, stostrukturen, stoägarnas kriterier för att sätta ston i avel samt utreda hur uppfödarkåren har förändrat sig sedan dess.