Sökresultat:
1344 Uppsatser om Hjärtstopp utanför sjukhus - Sida 24 av 90
VÄrda barn pÄ allmÀn IVA: Det Àr att kÀnna bÄde oro och stimulans
I Sverige finns det inte en speciell intensivvÄrdsavdelning (IVA) för barn pÄ alla sjukhus utan de flesta sjukhus har en sÄ kallad allmÀn IVA dÀr större delen av patienterna som vÄrdas Àr vuxna. Det Àr lite annorlunda att vÄrda barn eftersom de har fysiologiska, anatomiska och utvecklingsmÀssiga skillnader i jÀmförelse med vuxna och dÀrför kan de heller inte ses som smÄ vuxna. NÀr man vÄrdar barn Àr det Àven viktigt att vÄrda och stötta förÀldrarna. IntensivvÄrdssjuksköterskor har i fÄ tidigare studier uttryckt stress, brist pÄ kunskap, osÀkerhet och rÀdsla för att vÄrda svÄrt sjuka barn pÄ en allmÀn IVA. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser av att vÄrda barn pÄ en allmÀn IVA.
Leken som metod för att bearbeta barns traumatiska hÀndelser
I detta arbete beskrivs hur lekterapeuterna pÄ nÄgra sjukhus arbetar med att hjÀlpa barn att bearbeta traumatiska hÀndelser med hjÀlp av leken. Jag har intervjuat tre lekterapeuter om deras syn pÄ hur de pÄ bÀsta sÀtt kan hjÀlpa barnen. Resultaten visar att personalen pÄ lekterapin alltid finns dÀr som stöd i barnens bearbetning och att de har tid för varje barn. Deras mÄl Àr att barnen ska vara trygga och att barnen ska komma ihÄg lekterapin som nÄgot positivt. Lekterapin Àr en fri zon - det vill sÀga att dÀr fÄr man inte göra nÄgra behandlingar eller ta stick..
Spr?kst?rning i f?rskolan. En mix-metodstudie om hur f?rskoll?rare bed?mer sina kunskaper om DLD/spr?kst?rning samt vilka rutiner de har f?r att f?lja barnens spr?kutveckling.
Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.
SvÄr sepsis pÄ IVA inom 24 timmar - en kvalitetsuppföljning
Bakgrund: Sepsis Àr kroppens svar pÄ en bakteriell infektion. En patient med sepsis kan vara svÄr att upptÀcka i tid dÄ symtomen initialt kan vara mycket diffusa. Om patienten inte fÄr behandling i tid Àr dödligheten mycket stor. En specialistutbildad ambulanssjuksköterska ska kunna bedöma patientens tillstÄnd, utföra ÄtgÀrder, utvÀrdera dessa och samtidigt se till att patienten blir behandlad under rÀtt vÄrdnivÄ. Samtidigt som sjuksköterskans anamnestagande Àr viktigt fÄr sjuksköterskan inte glömma bort att arbeta patientsÀkert och för patientens bÀsta.Syfte: Syftet var att följa upp det nationella kvalitetsregistret ?SvÄr sepsis pÄ IVA inom 24t?. Metod: Studien var en retrospektiv registerstudie dÀr de inkluderade (n=110) var patienter som registrerats i det nationella kvalitetsregistret, ?SvÄr sepsis pÄ IVA inom 24 t? under Ären 2007-2014.
Ett salutogent perspektiv pÄ hanteringen av förÀndringsarbete
Denna undersökning uppmÀrksammar ett salutogent perspektiv dÀr förÀndringar kan ses som möjligheter. Syftet Àr att studera de attitydrelaterade faktorerna som tankar, kÀnslor och beteende för att se hur de kan förhÄlla sig till individers sÀtt att hantera förÀndringsarbete. Undersökningen Àr utförd pÄ en avdelning pÄ ett sjukhus i SkÄne. Denbygger pÄ reflexiva intervjuer och en enkÀt som mÀter individernas KASAM, en indikator pÄ förmÄgan att hantera pÄfrestningar. Fem personer deltog i undersökningen.
Förekomst av urinvÀgskateter och urinvÀgsinfektion efter Àndrade vÄrdrutiner i samband med höftfraktur
Bakgrund: Varje Är drabbas cirka 18000 Àldre personer i Sverige av en höftfraktur pÄ grund av osteoporos. MÄnga av dessa Àldre fÄr sin livskvalitet pÄverkad pÄ ett negativt sÀtt. Höftfraktur Àr Àven associerad med komplikationer som sÄrinfektion, lunginflammation och urinvÀgsinfektion. PÄ mÄnga sjukhus i Sverige har det varit rutin att sÀtta kvarsittande kateter till urinblÄsan pÄ patienter med höftfraktur. Kvarsittande kateter kan i sig orsaka urinvÀgsinfektion.
SamvÄrd respektive separerad vÄrd : Inverkan pÄ en nybliven mors tillit till sin förmÄga att amma
PÄ de flesta svenska sjukhus har samvÄrd av mor och barn efter förlossning efterstrÀvats eftersom samvÄrd bland annat frÀmjar amning. I samband med kejsarsnitt och dÄ barnet inte mÄr vÀl efter födsel separeras dock ofta mor och barn för en kortare eller lÀngre tid, vilket pÄverkar amningen negativt. Mödrars tillit till sin förmÄga att amma har visat sig ha stor betydelse för om de skall lyckas med amning. Mödrar med lÄg tillit har en högre risk att sluta amma tidigt Àn de som har hög tillit. Syftet med studien var att jÀmföra nyblivna mödrars tillit till sin förmÄga att amma dÄ mor och barn vÄrdas tillsammans respektive vÄrdas separerade efter förlossning.
Fotterapeutens kompetens i omhÀndertagandet av diabetessjukdomens fotkomplikationer vid sjukhusvÄrd
Diabetes mellitus Àr en kronisk sjukdom som idag omfattar 3-4 % av befolkningen.Sjukdomen kan medföra komplikationer i foten som orsakas av nervskador, kÀrlsjukdom elleren kombination av bÄda. Att tidigt ta bort förhÄrdnader och att omfördela tryck pÄ fotenminskar risken att utveckla sÄr. Den allmÀnna uppfattningen att fotterapeuten endast klippernaglar, var upphovet till att undersöka innehÄllet i kompetensen och öka förstÄelsen för vadarbetet innebÀr.Syftet med studien var att beskriva fotterapeutens kompetens i samband medomhÀndertagandet av fotkomplikationer vid diabetessjukdom.Kvalitativ ansats med öppna intervjuer valdes och 12 fotterapeuter deltog i studien.Intervjuerna analyserades enligt innehÄllsanalys. Kriterier för medverkan i studien var att haarbetat minst 5 Är vid sjukhus med fotkomplikationer till följd av diabetessjukdom.Resultatet visar att arbetet Àr mÄngfacetterat och att fotterapeuten intar en central roll iomhÀndertagandet av patienten. Ett arbete dÀr iakttagelser av sÄrproblematik,stÀllningstagande till behandlingsstrategier och vidare bedömning om behov av konsultationingÄr.
VÄldsutsatta kvinnor : En global litteraturstudie om sjuköterskans bemötande ur ett sjuksköterskeperspektiv
Bakgrund: VÄld mot kvinnor Àr den vanligaste typen av vÄld och förekommer över hela vÀrlden. Varje Är anmÀls tiotusentals fall av vÄld mot kvinnor över 18 Är och i genomsnitt dödas 16 kvinnor varje Är till följd av vÄld i Sverige. Flera vÄldsutsatta kvinnor som besöker sjukvÄrden upplever ett bristfÀlligt bemötande och det kan dÀrför vara betydelsefullt att göra sjuksköterskor mer medvetna om hur vÄldsutsatta kvinnor kan bemötas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans bemötande av vÄldsutsatta kvinnor pÄ sjukhus utifrÄn ett globalt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie och baserades pÄ 11 empiriska artiklar inom omrÄdet vÄld mot kvinnor utifrÄn ett globalt perspektiv.
Patienters upplevelse av natts?mn p? en kirurgavdelning ? en kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn?
god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter
samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara
sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf?
kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i
fr?mjandet av patientens natts?mn.
Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p?
en kirurgavdelning.
Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.
Sjuksköterskors kunskap om HLR och upplevelser av hjÀrtstopp hos patienter inlagda pÄ sjukhus samt möjliga förbÀttringarsÄtgÀrder : En litteraturöversikt
Sen början av 2000-talet har intresset för palliativ vÄrd ökat. Nya riktlinjer för god palliativ vÄrd finns presenterade, dÀr den palliativa vÄrden ska utvidgas och inte bara utgÄ frÄn cancerdiagnoser utan Àven gÀlla vid kroniska sjukdomar. Sjuksköterskor har angett att beslutsfattande om vÄrd i livets slutskede Àr ett vanligt förekommande etiskt dilemma i det dagliga arbetet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur sjuksköterskor beskriver sitt arbete i övergÄngen frÄn botande behandling till palliativ vÄrd. Litteraturöversikten baserades pÄ tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar med studier frÄn varierade avdelningar och vÄrdformer.
Att amma Àr mitt val: En intervjustudie
Under min praktikperiod pÄ BB i Valencia, Spanien uppmÀrksammade jag att det inte fanns ?AmningsvÀnliga? sjukhus, samtidigt som mÄnga nyblivna mödrar beskrev de svÄrigheter de hade till en vÀl fungerande amning. Detta vÀckte nyfikenhet för att veta mer om hur nyblivna mammor i Valencia beskriver deras upplevelser av amningsstöd, om de fÄr det individuella stöd de upplever behöva. Syftet med denna studie var att analysera hur nyblivna mammor beskriver sina upplevelser av amning och stöd vid amning vid olika kliniker i regionen Valencia, Spanien. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med öppna frÄgor.
Livet pÄ neonatal - FörÀldrars och sjuksköterskors erfarenheter och uttalade behov
Inledning: Att bli förÀlder ses ofta som en naturlig sak, dÀr allt gÄr som det ska och ett friskt barn föds. För vissa förÀldrar Àr verkligheten en annan. Ett barn kan födas för tidigt eller ett barn kan födas med komplikationer som krÀver vÄrd. Bakgrund: Varje Är föds drygt 110 000 barn i Sverige, 10 % av dessa behöver neonatalvÄrd. Alla barn har rÀtt till att ha sina förÀldrar hos sig nÀr de vÄrdas pÄ sjukhus.
Att nÀrvara eller inte nÀrvara ? nÀrstÄendes erfarenheter av nÀrvaro pÄ sjukhus vid akut omhÀndertagande
FrÄgan om nÀrstÄendes nÀrvaro i akutrummet har varit aktuell sedan 80-talet. Denna frÄga aktualiserades i samband med ett par hÀndelser pÄ Foote Hospital i Michigan, USA. Trots att det snart gÄtt tre decennier Àr forskningen nÀst intill obefintlig inom omrÄdet. Ibland har livrÀddande ÄtgÀrder pÄbörjats utanför sjukhuset och det kan ha varit den nÀrstÄende som pÄbörjat Äterupplivningen. Trots detta blir nÀrstÄende oftast hÀnvisade till ett angrÀnsande rum nÀr patienten anlÀnder till sjukhuset.
IntensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av interaktionen med avdelningspersonal vid MIG-uppdrag
Bakgrund Mobila IntensivvÄrds Grupper (MIG) Àr idag etablerade pÄ flera svenska sjukhus. MIG bidrar till att minska antalet hjÀrtstopp och till att patienter som Àr pÄ vÀg att försÀmras upptÀcks tidigare. MIG innebÀr ocksÄ en trygghet för avdelningspersonalen. Delaktighet i MIG Àr en naturlig del i intensivvÄrdssjuksköterskans arbetsuppgifter.Syfte Att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av interaktionen med avdelningspersonalen vid MIG-uppdrag.Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har utförts vid tvÄ sjukhus. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat TvÄ teman framkom vid analysen, Betydelsen av interaktion för en sammanlÀnkad och sÀker vÄrd samt SamspelsbefrÀmjande faktorer.