Abstract Uppsatsen undersöker hur Adolf Hitlers biografi och plats i historien beskrivs i ett antal svenska och finska läroböcker i historia för grundskolans högstadium. Undersökningen är avgränsad till perioden från Hitlers födsel till maktövertagandet i Tyskland 1933/34. Uppsatsen använder sig av ett antal teoretiska begrepp hämtade från tidigare historiografisk forskning om Hitler. Uppsatsens syfte är att se om läroböckerna skildrar Hitler som en individuell aktör eller som en del av en struktur. Uppsatsen utreder också om läroböckerna förenklar beskrivningen av Hitler genom att demonisera honom.

I min uppsats försöker jag ta reda på om man kan säga att Adolf Hitler uppfattade sig som en religiös ledare, sänd av Gud. Situationen i Tyskland, under sekelskiftet och framåt, var mycket svår för många grupper. Deras tidigare liv hade raserats efter första världskrigets nederlag och för många människor fanns inte längre någon tydlig ledare. Ledarna som fanns innan Hitler tog makten var svaga och folket behövde en stark ledare, ansågs det. Då inträder Hitler på den politiska arenan och ser sig själv som den starke, självklare ledaren och folket, det lättleda och svaga, trodde sig behöva honom som ledare.

The purpose of this essay is to study uses of history in a complementary teaching material in the subject of history. The material in question is a 170 page book titled Hitler och Stalin- En bok om ondska. In English, ?Hitler and Stalin- A book on evil?. Essential to the study is that it is expressed within the material that it might be used as the basis for a discussion of the threats against an open democratic society.

Syftet med studien var att spegla den bild av Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet som framkommer i tidningar mellan 23 januari 1933 till 6 februari 1933. För att kunna göra detta grundades undersökningarna på tre frågeställningar: Hur framställs Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet i tidningarna? Går det att finna någon skillnad beroende på vilken politiska inriktningen tidningarna har? Går det att finna någon skillnad mellan länderna?                     Källorna i studien består av åtta nordiska tidningar från Norge (Aftenposten och Arbeiderbladet), Danmark (Berlingske Tidende och ØstsJællands Folkeblad), Finland (Hufvudstadsbladet) och Sverige (Gefle Dagblad, Arbetarbladet och Norrlandposten). Bilden av Hitler har varierat genom tiderna och hans namn har förknippats med ord som bland annat diktator, ledare, beskyddare, människa och monster. Men genom att det fanns väldigt lite skrivet om Hitler under hans levnad blir tidningar ett sätt att närma sig vad hans samtida samhälle ansåg om honom.

Syftet med uppsatsen har varit att studera framställningen av katolska kyrkan och den katolska religionen. Forskningsläget uppvisar ett resultat där katolska kyrkan under många århundraden var en marginell och misstrodd kyrka, och att en tydlig antikatolsk propaganda spreds från olika delar av samhället. Under 1800 och 1900-talet utvecklades begreppet nationalkyrka, en företeelse som kom att knyta starka band mellan luthersk kristendom ochsvensk nationalitet.I undersökningen har 3 dagstidningar och en veckotidning studerats vid åren 1928, 29 samt 1933, 34. Resultatet och efterföljande analys har i fallet med 1929 års artiklar och innehåll visat att katolska kyrkans och påvens relation till Mussolini tenderar att ge en reaktion av en fascismens hantlangare, men att material av dess motsats även förekommer. Liknande uttryck och resultat går också att se i år 1933 och 34 års relation mellan katolska kyrkan och Hitler då uppgörelsen mellan påven och Hitler skapar reaktioner och skarp kritik, men också bilden av en kyrka i opposition mot den i Tyskland expanderande nationalsocialismen.Framställningen av katolska kyrkan och den katolska religionen, har visat sig starkt tendera påståendet om att vara en främmande religion.

The purpose of this paper is to examine how propaganda has been used by two dictatorships, namely Nazi Germany and the Soviet Union under the leadership of Josef Stalin. By examining a number of propaganda posters and paintings, we aim to find similarities as well as differences in how the two nations attempted to create imagined communities amongst their people. While conducting this examination of the propaganda material, we have acquired and used some of the ideas of Benedict Anderson, who has coined a concept that he calls ?Imagined Communities?. In conclusion, it is established that the most obvious similarity is that both leaders are heavily included in their propaganda material, both pictured and mentioned in text.

It is widely recognized that the town of Södertälje, a small Swedish town of 85 000 inhabitants, has alone received more war refugees from Iraq than the US and Canada have put together. Whilst writing this thesis had nearly 6000 Iraqi refugees sought their way to Södertälje since the US invasion in Iraq 2003.Nevertheless, life is not what the media and the government retail. Six of these Iraqi refugees who resided in Södertälje share their life stories in the following thesis. They discuss their escape from Iraq and the difficulties of living in the segregated parts of Södertälje where they solely speak Arabic and Assyrian, whilst learning Swedish at sfi (Svenska för invandrare, Swedish for immigrants). Another distress is related to the unsecure future in Sweden waiting ahead.      The aim of this thesis is to engage in, and highlight the studies of six sfi-students in their endeavor to learn Swedish, whilst struggling through Swedish bureaucracy and experiencing despair due to their situation and uncertain future.       .

During the last few years the western world has seen an increasing interest in the topic of atheism, with bestselling books by writers like Richard Dawkins, Sam Harris and Christopher Hitchens. The critic of religions that these writers have brought to the table have not gone unmet, with writers like Dinesh D'Souza rushing to the defence of Chrisianity.Taking on the arguments of New York Times bestselling author Dinesh D'Souza in the current debate on the existece of God and the usefullness of religion, I here examine the claim by D'Souza that atheism, in fact, is responsible for the worst mass murders of history. In taking D'Souza's arguments and analyzing them on its own philosophical merits, with methods like the process of elimination and information evaluation (i.e source criticism), I will here show just exactly how persuasive these arguments prove to be. In the following pages we will not only discuss the role of atheism in 20th centuary totalitarianism, but also answer questions like ?Was Hitler an atheist or a theist??, ?Is atheism responsible for the worst crimes of history?? and ?Are people who believe in God in fact more moral the those who do not??.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

The purpose of this essay was to analyze the collapse of democracy in the Weimar Republic. This was done by analyzing some of the most turbulent crises in its history like the communists attempt to take power in 1919, the kapp-putsch of 1920, hyperinflation 1923 and the economic depression 1929-1933. The method that I used in this essay is called methodological individualism. It was an analytical framework which helped to understand the citizens view on democracy and legitimacy. The theoretical framework was based on Juan J.Linz and Seymour Martin Lipsets ideas on legitimacy and efficacy.

The purpose of this study is to examine four Swedish newspapers' views on the Nazi regime in Germany during the 1930's, and examine what information the Swedish public received through their reporting about the Berlin Olympics in 1936. The survey method of the study examines four Swedish newspapers with different political views, and how they described the Olympic Games in Berlin, Germany in 1936 during the Nazi Germany regime. The theoretical perspective used in the study is the agenda setting theory, where the focus is on how the Olympic Games were depicted in the Swedish press against the agenda setting theory. The results show the difference in reporting about the Berlin Olympics, based on the newspaper's views of the Nazi Germany regime. Aftonbladet and Svenska Dagbladet show a positive attitude toward Nazi Germany, while Ny Dag shows great displeasure toward the Nazi Germany regime. Arbetet shows, like Aftonbladet and Svenska Dagbladet, a relatively positive attitude toward Nazi Germany, even though the newspaper sometimes expressed criticism directed against Hitler and his regime..

The aim of the study has been to find out children?s librarians? views on and management of media that contains topics with a controversial nature and also to find out how this affects the public library as a democratic institution. We have conducted the study by interviewing six children?s librarians. By using Vestheim?s terms value rationality and instrumental rationality, we have been categorizing the answers from our informants and thus identified two different points of view.

The study is a qualitative textual analysis comparing how two newspapers fromSmåland reacted to Nazi Germany during the interwar period. The purpose of the studyis to illustrate how newspapers' political orientation may influence its content. Theexamined material is limited to letters to the editor, editorials and columns. The twopapers are of different political orientations, Smålänningen is bourgeois andKronobergaren is social democratic. The theoretical basis is founded in Klas Åmarksperspective on Sweden's position in the war, the so-called small state realistic paradigmand the moral perspective, as well all Kosellecks theory about the written word.

The study is a qualitative textual analysis comparing how two newspapers fromSmåland reacted to Nazi Germany during the interwar period. The purpose of the studyis to illustrate how newspapers' political orientation may influence its content. Theexamined material is limited to letters to the editor, editorials and columns. The twopapers are of different political orientations, Smålänningen is bourgeois andKronobergaren is social democratic. The theoretical basis is founded in Klas Åmarksperspective on Sweden's position in the war, the so-called small state realistic paradigmand the moral perspective, as well all Kosellecks theory about the written word.