Det övergripande syftet med studien är att beskriva en lärares olika former av kommunikation i en dansundervisningssituation inom frivilligverksamheten för vuxna och ungdomar. Hur ser lärarens kommunikation ut, hur kan den förstås och vilka konsekvenser kan den få för elevernas lärande? I uppsatsen används begreppet undervisningsdesign. För att kunna besvara forskningsfrågorna har jag valt att videodokumentera danslektionssekvenser som sedan analyserats och tolkats utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Dansundervisning ses i studien som en institution där de historiskt formade traditionerna och normerna sätter ramarna för danspedagogens kommunikation.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa hur barn som tillfälligt eller varaktigt är i behov av särskilt stöd skrivs fram i förskolans handlingsplaner. Samt vilka konsekvenser beskrivningarna och de föreslagna stödinsatserna kan medföra för barns identitetsskapande.Teori: Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund där språket anses ha en stor betydelse för hur vi uppfattar vår verklighet (Bergström & Boréus, 2005). Språket bidrar till att forma kunskap, kunskapen kan sägas vara en produkt av de aktuella sätten att använda sig av kategorier. Kunskap betraktas som historiskt och kulturellt präglad. Sociala handlingar sker utifrån den kunskap man för tillfället besitter och aktuell kunskap får sociala konsekvenser (Winther Jörgensen & Phillips, 2000).Metod: Med hjälp av diskursteoretiska metoder har 28 handlingsplaner i förskolan analyserats med avsikten att blottlägga framträdande diskurser.

Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frågan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens beståndsprofil under perioden 1901-2002. Ämnet är av intresse då tidigare forskning kring personarkiv främst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frågor kring personarkivens användningsområden för forskarsamhället. Undersökningens teoretiska ramverk utgår från att arkiven inte är neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rådande tidsandans idéer och förutsättningar. Därigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och ställningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgångspunkt för studien är hur minneskategorierna; kollektivt minne, personligt minne, arkivminne och historiskt minne, interagerar med varandra för att forma vår förståelse av det förgångna.           Undersökningen består metodologiskt av två delstudier ? en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrågan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestånd, där källmaterialet bestått i Riksarkivets beståndsöversikt över person- släkt- och gårdsarkiv. Resultatet visar att Riksarkivet under åren 1901-2002 går från att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som på ett aktivt sätt både insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial.

I detta arbete ges begreppet knitalong en vidgad förståelse samt ställs mot syjuntan, med syftet att belysa och bredda förståelsen av stickning i vårt samhälle. Knitalong är ett engelskt ord med betydelsen av att sticka tillsammans och existerar i majoritet på Internet med elektronisk kommunikation deltagarna emellan. Syjuntan, som idag finns i varierade former och med olika ord som beskrivningar, har i detta arbete lyfts fram som en verksamhet som tog sin början i Sverige år 1844 (Sjöqvist, 1974) och benämndes då syförening. En syförening är bundet till en församling vars främsta syfte är bibelstudier sammantaget med handarbete, däribland stickning, som utförs till välgörande ändamål.Arbetet syftar till att fördjupa kunskaperna kring knitalong, som är ett pågående fenomen i vår vardag. Med hjälp av syjuntan och syföreningarna skapa en bild av historiskt ursprung och tillämpning, olika tekniker, behov, kunskap, hur den genomförs i skilda syften samt vad stickningen genererar för form av ny kunskap söks finna svar på genom resultat och i arbetets diskussion.Uppsatsen grundar sig på studier av litteratur och elektroniska sidor rörande ämnet.

Att bygga hus med timmerstomme har en lång tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om året. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lätt sätt att få ett hus som klarade den tidens krav och som inte krävde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskäl. Många vill därför att det ska synas att det är ett timmerhus, gärna både på ut- och insidan.

Sveriges riksdag har beslutat att energianvändningen i bebyggelsen måste minskas. Detta gäller även den befintliga bebyggelsen till vilken den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen hör. Vid energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse upplever ofta förvaltare att processen att välja energieffektiviserande åtgärd tar för lång tid. Detta beror på att det saknas ett rationellt sätt att jämföra olika åtgärders konsekvenser. Antikvarier har ofta en motsatt uppfattning och upplever att förvaltare många gånger ser mer till åtgärdens besparingspotential istället för dess påverkan på de kulturhistoriska värdena. Syftet med examensarbetet är att göra jämförelsen av energieffektiviserande åtgärder i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse mer överskådlig för förvaltare.

Svensk e-handel har de senaste åren vuxit kraftigt, vilket har lett till att andelen e-handels-företag har ökat i Sverige de senaste åren. Konsumenten har idag större valmöjlighet vid val av företag. Företagen erbjuder bra fraktvillkor, tryggare betalningsformer och mer användarvänliga hemsidor. Detta har gjort att förväntningarna hos kunden har stigit. Når inte företaget upp till kundens förväntningar och krav kan det resultera i negativa kommentarer.

Bakgrund och problemformulering: Den rådande finanskrisen har medfört en ökad risk i alla affärsmässiga relationer. Detta är synnerligen påtagligt i tillverkande industrier där interorganisatoriska relationer dessutom är vanligt förekommande. I många relationer har den ena utav parterna ett maktövertag som möjliggör större inflytande över styrprocessens utformning, oavsett hur detta påverkar den svagare parten. Vidare har litteratur kring interorganisatorisk styrning historiskt sett tagit ett statiskt perspektiv. Finanskrisen har dock medfört ett förändringsbehov för styrprocessen och av denna anledning ser författarna en möjlighet att studera de dynamiska aspekterna av dessa relationers styrning.

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, räddningstjänsten, har valts för att undersöka om statistiskt går att fastställa om samverkan mellan kommuner påverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för räddningstjänsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sätt att organisera den kommunala räddningstjänsten. De tre organisationsformerna speglar tre sätt att förhålla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner är de som valt ett offentligträttsligt samarbete såsom kommunalförbund eller gemensam nämnd.

I början av 1970-talet stod den svenska sjöfarten på sin topp, men efter 1973 och fram till i slutet av 1900-talet kännetecknas de svenska rederierna av tillbakagång. Å andra sidan har Sveriges grannland Danmark upplevt enorm tillväxt inom den nationella sjöfartsindustrin. Denna skillnad har uppstått mellan de båda nationerna trots att Sverige och Danmark generellt sett torde ha liknande grundförutsättningar för att konkurrera på den internationella sjöfartsmarknaden. Baserat på relationen mellan handel och handelsflotta hade den svenskkontrollerade handelsflottan kunnat vara 2,5 gånger större än vad den är idag om Sverige genomgått samma utveckling som Danmark.Uppsatsen ämnar, att utifrån ett företagsperspektiv, analysera och utvärdera skillnader mellan svenska och danska rederier. Syftet är att utifrån analysen hitta nyckelfaktorer som lett till den svenska handelssjöfartens försvagning.Uppsatsen utgår delvis från en kvantitativ förundersökning i enkätform som används för att få fram ett antal problemfaktorer för svensk handelssjöfart.

Rosersbergs slottsanläggning, vackert beläget mellan Stockholm och Uppsala intill Mälarens strand är ett slott med kunglig dispositionsrätt. Området är byggnadsminnesmärkt och förvaltas av Statens fastighetsverk.Räddningsskolans verksamhet finns idag i området, men har en oviss framtid där. Egendomen tillkom 1620 och har ett stort historiskt intresse, ur såväl byggnads-, trädgårds- som personhistoriskt perspektiv vilket det omfattande material som finns om platsen understryker. Det omgivande landskapets lätt kuperade skogsmark och slätter med åker- och betesmark bidrar till platsens höga naturvärden, men det expansiva industriområdet i öster är däremot ett hot. Parken och trädgården ger ett förvuxet intryck,strukturen med gångsystem och alléer finns kvar men i övrigt är det svårt att tyda spår av tidigare byggnadsverk eller kanalen. Den unika kombinationen av natur och kultur tillsammans med en variation av arkitektur, tidsskikt och användningsgrad samt både kontrasten och samspelet i anläggningen och till omgivningen gör platsen till ett viktigt rekreationsområde. Lustträdgården har förutom den ursprungliga anläggningen genomgått två stora förändringar som präglats av sina ägare och de arkitekter/ trädgårdskunniga de tagit hjälp av.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnaden mellan två undervisningsformer, dessa undervisningsformer är lärstilsanpassad undervisning och traditionell undervisning. Undervisningsformerna ställs mot varandra i form av verktyg och hur eleverna upplever att någon av formerna är mer givande för dem samt om någon av undervisningsformerna ger en ökad elevaktivitet. För att följa läroplanen för individanpassning så belyser vi även denna fråga. Våra frågeställningar är: Ger någon av undervisningsformerna, lärstilsanpassad respektive traditionell undervisning i historia 1b ett bättre resultat?Anser eleverna att det är någon skillnad mellan de olika undervisningsformerna lärstilsanpassad respektive traditionell undervisning?Upplever eleverna att verktygen och informationen varit mer givande i någon av undervisningsformerna?Upplever eleverna att de har fått tillfälle att visa sina kunskaper samt tagit eget ansvar för att uppnå betygsmålen?Är det någon undervisningsform som eleverna föredrar för att kunna ta till sig kunskapen som förmedlats?Leder någon av undervisningsmetoderna till mer elevaktivitet?Är någon av undervisningsmetoderna mer individanpassad? För att få svar på dessa frågeställningar vände vi oss till CVL-Sandviken och fick tillfälle att utföra studien där.

Vid en lantmäteriförrättning ska förrättningslantmätaren ta hänsyn till ett antal villkor för att få lov att göra en förändring i fastighetsindelningen där fastigheter antingen nybildas eller ombildas. Fastigheter finns inte bara på land, utan dess gränser kan vara belägna helt eller delvis i vatten. Utgångspunkten är att fisket ska höra till fastighetens vattenområde. Detta vattenområde kan ägas dels ihop med det egna vattnet, dels så kan det vara samfällt med flera andra fastigheter. Fisket kan även i sig utgöra en egen fastighet.

Landskrona är en liten stad i södra Sverige. Den är en av landets äldsta och historiskt sett mest betydelsefulla städer med sin storhetstid under 1700- och 1800-talen, då ett skeppsvarv växte sig stort. De flesta människor som kom till Landskrona under den här tiden kom för att arbeta på varvet. På grund av det ökade antalet invånare fanns det bostadsbrist i staden och arbetarnas behov av bostäder ledde till stora byggnadsprojekt. På 1900-talet gick varvet i konkurs, arbetslösheten steg och det ledde till en minskning av antalet invånare.