Den kinesiska draken växer så det knakar och i släptåg kommer bland annat satsningar på ekologiska städer för att försöka bryta den onda spiral av negativ miljöpåverkan som landets utveckling för med sig. I den här uppsatsen försöker jag kasta ljus på ekologiska städer som planeras av svenska experter i Kina, med avsikt att reda ut hur väl ekologisk hållbarhet integreras i planen. Jag försöker också reda ut problematik som uppstår när svenska planeringsideal kolliderar med det kinesiska synsättet på boende och städer. Initialt beskrivs klimat- och miljörelaterade faktorer som varit språngbräda till ekostäders popularitet idag. Sedan ges en definition av begreppets innebörd och de bakomliggande tankarna kopplade till hur föreställningen om ekologiska städer har utvecklats i ett historiskt perspektiv.Huvuddelen av arbetet utgörs av en fallstudie där fokus ligger på hur det svenska konsultföretaget Sweco vill minska det ekologiska fotavtrycket i sin konceptuella plan för den Internationella Ekostaden Caofeidian.

I föreliggande studie avhandlas fenomenet afterwork. Afterwork utgör en kontext som präglas av en integrering mellan arbetslivet och privatlivet, i den meningen att arbetskollegor umgås efter arbetsdagens slut under privata former. Studiens syfte är att beskriva upplevelsen av afterwork hos informanterna som samtliga är män, fyra kockar samt fem byggnadsarbetare.Krogen har historiskt utgjort en arena för män och denna studie använder ett genusperspektiv för att undersöka hur maskulinitet reproduceras inom fenomenet afterwork. För att besvara studiens frågeställningar används en fenomenologisk ansats och empirin har insamlats med intervjuer, samt en deltagande observation under en afterwork. Empirin analyseras med hjälp av Goffmans begrepp främre och bakre region, Gusfields begrepp ?work? och ?leisure?, samt Connells och Messerschmidts begrepp hegemonisk maskulinitet för att belysa reproducerandet av maskulinitet under afterwork. Resultaten visar att kontexten afterwork utgör en integrerad arena mellan arbetet och privatlivet där inget av det ena någonsin frångår det andra; afterwork utgör därav en förlängning av arbetsdagen då samtal om arbetet ofta förekommer.

Bakgrund:I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 lyfts begreppet historiemedvetande fram ännu tydligare än vad det gjordes i Lpo 94. I Lgr 11 står det fastslaget att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om historiska sammanhang och sitt historiemedvetande, eftersom ett historiskt perspektiv ger individen ett redskap att förstå och förändra samtiden. Forskning visar att elever uppvisar ett bristande historiemedvetande, vilket kan bero på många olika orsaker. Till exempel kan det bero på historieundervisningens upplägg eller elevernas förmåga att hantera stora tal. Mot bakgrund av detta vill vi med vår studie undersöka elevers historiemedvetande för att se hur resultatet från vår studie förhåller sig till tidigare forskning inom ämnet.Syfte:Syftet är att undersöka elevers historiemedvetande.Metod:Den metod som har använts i vår studie är fokusgruppsintervjuer med intervjuguide och checklista.Resultat:Genom vår undersökning och analys av insamlad data konstaterade vi att eleverna uppvisade ett relativt bra historiemedvetande jämfört med resultat från tidigare forskning.

Denna uppsats syfte är att undersöka Aftonbladet och Dagens Nyheters rapportering och diskussion om den antirasistiska och antinazistiska kärrtorpdemonstrationen den 15 december 2013 veckan efter händelsen. Uppsatsen syftar till att besvara följande frågeställningar: Hur beskrevs demonstranterna och motdemonstranterna? Hur beskrevs själva händelsen? Hur diskuterades nazism, högerextrem, vänsterextrem och våld i samband med demonstrationen? Hur kan mediers beskrivning av extremism i Kärrtorp förstås ur ett ideologiskt och historiskt perspektiv? Urvalet inkluderar alla texter som beskriver demonstrationen och någon aktör och innefattar därmed ledare, nyhetsartiklar och krönikor. Som teoretisk utgångspunkt och metodologisk ansats användes en kritisk diskursanalys. Genom denna metod urskiljs hur normer och värderingar som finns på redaktionerna formar innehållet.

Studien avser att belysa dels ett historiskt perspektiv hos MKB Fastighets AB:s organisationsförändring under Allan Karlssons ledning på 1990-talet, dels avser studien att undersöka hur dagens organisationskultur yttrar sig och dels hur den rådande kulturen förmodas integrera med en leanimplementering. Syftet är att utifrån dessa tre perspektiv skildra den rådande organisationskulturen samt genomföra en tolkning om organisationskulturen är enhetlig eller splittrad med existerande subkulturer. Frågeställningarna berör kulturen på 1990-talet, hur förvaltningsområdena framställs, respondenternas skildring av samhörighet och konsensus i organisationen, hur respondenterna ser på organisationsförändringen samt respondenternas syns på ledningen. Den teoretiska referensramen i studien lyfter fram vikten av att en organisationsförändring påverkar flera organisatoriska dimensioner. Organisationskulturen har makten att påverka organisationsförändringar och skapa inkonsekvenser som utvecklar subkulturer.

I detta examensarbete undersökes vilka principer som styr hyresnivån för en grupp äldreboenden i Enköpings kommun, samt hur drift- och underhållskostnadsnivåerna är jämfört med kommunala äldreboenden i resten av Sverige. Bakgrunden ligger i att fastighetsförvaltarna på Enköpings kommun anser sig inte kunna ta ut den hyra de behöver för att underhålla husen i den omfattning som behövs. Fastighetskontorets kostnader för bland annat underhåll, mediaförbrukning, administration jämförs mot statistik. Dessutom granskas internhyressystemet genom att undersöka hur väl kommunen följer sina egna direktiv och styrdokument samt genom att jämföra styrdokumentet mot tillgänglig litteratur. Enköping har historiskt sett lagt låga summor på både planerat och avhjälpande underhåll av fastigheter. Detta har varit en följd av att kommunen har haft, och fortfarande har, låga hyresintäkter jämfört med många andra kommuner i Sverige.

Uppsatsen syfte är att undersöka elevers medieupplevelse av medierna läs- och surfplatta samt tryckt bok, då läsupplevelsen kan påverkas av medieupplevelsen. Frågeställningarna är av didaktiskt karaktär och rör eventuella skillnader mellan medierna, samt de eventuella pedagogiska konsekvenser som följer.I bakgrunden ligger fokus på läsning, språkande och medium. Utgångspunkten är ett historiskt perspektiv som leder fram till nutid, där ett genusperspektiv och ett pedagogiskt perspektiv aktualiseras.Undersökningen bygger på enkäter och intervjuer och rör således tre undersökningsgrupper från två olika skolor. Eleverna som ingår i dessa grupper går på högstadiet eftersom lässtatistik indikerar att det är i högstadieåldern läsningen börjar gå nedåt. Undersökningen koncentreras i enlighet med frågeställningarna på medieupplevelse och läsupplevelse kopplat till främst skola och undervisning.Resultatet visar att en skillnad mellan medieupplevelsen av platta och bok finns.

Distriktssköterskans ledarskap har historiskt sett utvecklats i takt med inflytande av samhällets värderingar och dess förändrade sjukdomsbild. Det auktoritära ledarskapet har under senare delen av 1900- talet successivt ersatts av det demokratiska ledarskapet med en holistisk syn på människan. Detta nya ledarskap ställer höga krav på samverkansformer vid vård av patienten. En övergång till en teambaserad organisation har enligt litteraturen visat sig fungera bra. Tidigare forskning visar att det krävs god arbetsledning i teamarbetet mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vårdpersonal för att patienten ska erhålla god vård.

Vårt arbete handlar om att lyfta fram bilder av specialpedagogik, men specialpedagogik är ett brett och tvärvetenskapligt ämne och därav är bilderna inte helt klara. Skolans arbete med specialpedagogik har förändrats från att vara exkluderande av elever som inte ansetts passa in i normalitetsmallen till att numera vara inriktat på inkludering av elever i det ordinarie klassrummet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med lärare och pedagoger på en friskola som vi fått reda på har varit i förändringsarbete med bland annat specialpedagogiken på skolan. Specialpedagogiken är i dagens skola en stor del som lärare måste förhålla sig till på något sätt. Intresse och kunskap inom specialpedagogik kan variera i stor grad, men specialpedagogiken är inget som lärare inte kommer i kontakt med i skolan.

Syftet med arbetets undersökning har varit att få större förståelse för hur matriser fungerar som stödstruktur i skriftliga prov i historia. Jag har valt att undersöka om matriserna överhuvudtaget används av eleverna, om de fyller sin funktion och på vilket sätt de gör det. För att få svar på mina frågor har jag gjort en innehållsanalys av 80 elevsvar tillhörande 20 elever på fyra provuppgifter tagna ur nationella provet i historia 2013, där svar till uppgifter med matris jämförts med svar utan matris. Två av uppgifterna har mätt den källkritiska förmågan och de andra två har mätt förmågan att använda en historisk referensram. Samtidigt har en av uppgifterna inom varje kunskapsområde haft en matris som stödstruktur. Jag har kommit fram till att de elever som är vana vid att arbeta utifrån matriser verkar använda sig av dem i större utsträckning än andra i provsituationen.

I läroplanen för gymnasiet, Gy 2011, ingår grundläggande repertoar som centralt innehåll för kurserna Instrument eller sång 1 och 2. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om hur sångpedagoger på gymnasiets estetiska program arbetar för att uppfylla styrdokumentens krav i dessa kurser. Studien utgår från sociokulturell lärandeteori, Hultbergs modell för musikaliskt lärande samt musikämnets utveckling ur historiskt och nutida perspektiv. Tidigare forskning visar att pop- och rockmusik idag dominerar grundskolans och gymnasiets musikundervisning. Snarare än att följa styrdokumentens intentioner utgår lärare och elever från sig själva när de väljer repertoar ? de är ?sin egen läroplan? och ?levande läromedel?.

Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen.

Syftet var att studera matematikundervisningens utveckling genom att beskriva styrdokumentens, läroplanernas och kursplanernas påverkan på undervisningen. Bakgrunden till detta examensarbete är det faktum att många elever uppfattar skolmatematiken som komplicerad och ointressant och att de inte når de uppsatta målen. Metoden som användes var en litteraturgenomgång där matematikundervisningens utveckling studerades. Genom att även utföra en kvalitativ intervjuundersökning kunde fem yrkeserfarna pedagoger beskriva hur de uppfattar denna utveckling och hur det visar sig i deras matematikundervisning. Studien visar att i takt med att samhället utvecklas och förändras utvecklas också styrdokumenten.

Begreppen närstående och familj innefattar de personer som står en patient närmst. Historiskt finns närståendes behov av stöd beskrivet redan i slutet på 1800-talet. De senaste 70 åren har närståendes behov av stöd försummats och familjer har i mindre utsträckning involverats i vården. Delaktighet i omvårdnaden är ett grundläggande behov som kan hjälpa närstående att känna trygghet och meningsfullhet i sin situation. Närstående beskrivs bära på en egen sorg som inte ges mycket utrymme och ibland tar sig fysiska uttryck.

Kortfattat handlar arbetet om föräldrars medverkan i styrdokumenten under 1900-talet iSverige. Studien är gjord enbart med hjälp av litteratur, och då främst de styrdokument som varit gällande under 1900-talet, det vill säga Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919, Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955, Läroplan för grundskolan Lgr62, Läroplan för grundskolan Lgr69, Läroplan för grundskolan Lgr80 samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Ur dessa styrdokument har citat hämtats för att påvisa föräldrarnas och skolansansvar gällande barnens fostran samt kontakt mellan hem och skola.Föräldrarna betraktades som näst intill okunniga i början av 1900-talet. Det förändrades över tid och föräldrarna anses nu vara högst delaktiga i ansvaret om deras barn. Samarbetet mellan hem och skola har också växt över tid och blivit ett stort ansvar förbåda parter.