Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Syftet med studien är att sammanställa information kring genetiska metoders roll i svensk hunduppfödning. Studien innehåller ett Historiskt perspektiv på dagens genetiska pool, hälsotillståndet hos svenska rashundar, genetiska sjukdomar bland hundar, samt i vilken utsträckning vi kan påverka hundens hälsotillstånd och mentala tillstånd. Det finns olika typer av urvalsmetoder som används i hunduppfödning såsom markörbaserat test, mutationbaserat test samt traditionell fenotypbaserad avel. Studien har för avsikt att inkludera flera perspektiv då genetiska tester och hundavel påverkas av ett flertal aktörer, såsom Svenska Jordbruksverket, Svenska Kennelklubben, hunduppfödare, rasklubbar och laboratorier. Beroende på hur man tolkar Jordbruksverkets föreskrifter från 2008, kan Jordbruksverket och Svenska Kennelklubben vara på kollisionskurs.

Rapporten beskriver ett examensarbete på 10 poäng som har genomförts av Moa Jantze, möbeldesignstuderande på Carl Malmsten Centrum för Träteknik och Design vid Linköpings Universitet. Rapporten består i huvudsak av två olika moment. Det första som beskriver skånska allmogemöbler och -textilier ur ett Historiskt perspektiv och den andra som beskriver arbetet med att ta fram två produkter med inspiration ur allmogen. Projektets bakgrund är ett möbelprojekt som engagerat mig under hösten 2004, där jag tog fram en gungstol som presenterades i Malmstens monter på möbelmässan 2005. Gungstolen fick mycket uppmärksamhet både i svensk och internationell press och därmed väcktes ett större intresse för historien och mitt ursprung.

Ur ett Historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder på att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgärdas av friare placeringsregler än traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) är låg. Eftersom dagens ekonomiska kris är den värsta på länge är det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats även i denna kris. Syftet är att ta reda på hur hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jämförelse med hur de presterade under IT-krisen.Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsättningar och strategier i relation till varandra och andra fonder. Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat sämre i den nuvarande krisen än under IT-krisen.

Den här studien beskriver en konflikt kring en bergvärmetrend för bostadsrättsföreningar som uppstått i Uppsala under hösten 2010 och våren 2011. Konfliktens parter är å ena sidan bostadsrättsföreningar som valt att satsa på bergvärme för att i första hand minska sina uppvärmningskostnader från fjärrvärmen. Å andra sidan majoriteten i Uppsala kommuns miljö- och hälsoskyddsnämnd som är oroliga för trendens miljömässiga effekter, framförallt för elförsörjningen, och förespråkar fjärrvärme. Utifrån två teoretiska perspektiv har jag satt konflikten kring bergvärmetrenden i ett större historiskt och samhälleligt sammanhang. Jag har prövat möjligheten att se konflikten som en konflikt kring fjärrvärme som ett stort tekniskt system med referens till teknikhistorikern Thomas B. Hughes.

Syftet med studien grundar sig på målet och uppdraget, med naturvetenskaplig koppling, i Läroplan för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Forskningsbakgrunden tar upp naturvetenskap i förskolan ur ett Historiskt perspektiv, barns lärande i stort och deras utveckling av förståelse för naturvetenskap specifikt samt studier hur läroplanens intentioner realiseras. Genom intervjuer har vi sökt svar på hur förskollärare uppfattar och definierar uppdraget och målet samt hur de utformar verksamheten för att realisera läroplanens intentioner. Studien tyder på att uppdraget och målet är förhållandevis svårt att definiera och att det främst är delarna att värna om naturen och växter och djur som tar plats i förskolans verksamhet. Medan delarna förståelse för den egna delaktigheten i naturens kretslopp och enkla naturvetenskapliga fenomen tenderar att falla bort.Resultatet av studien visar att hela eller delar av målet och uppdraget prioriteras bort på grund av bland annat bristande resurser och att lärarna upplever uppdraget och målet som svårtolkat..

A historical study of intervention for aphasia may provide information on how speech and language pathologists work with people with aphasia. Aphasia is seen as an umbrella term for symptoms of language disorders caused by aquired brain injury. The overall aim of the present study was to describe and analyze the development of intervention for aphasia during the periods 1990-1999 and 2000-2010.The study was conducted by analysis of 83 medical records from two hospitals in Sweden during a period of 20 years. These decades were compared to each other and yo current litteraturein search for differences and trends in aphasia intervention.The Results of the present study revealed that intervention mainly focused on recovering the linguistic ability in both the 1990s and 2000s. Intervention and literature focusing on communication seem to increase during the 2000s.

Som arkitekt, byggherre och brukare i en och samma person ges unika möjligheter att styra hela processen från första skiss till färdig byggnad och därigenom förverkliga ett högst personligt bud på vad ett samtida hus kan vara.Mitt examensarbete är en betraktelse av den delvis äventyrliga resan att rita och låta uppföra ett enfamiljshus i vilket man sedan flyttar in. Följande begrepp behandlas:Platsen och dess förutsättningar ur historiskt och fysiskt perspektiv.Programskrivandet; med utgångspunkt i vardagslivet nu och i drömmar om en tänkt framtid. Det unika vägt mot det generella mot bakgrund av bristen på tidigare erfarenheter av villaliv. Funktioner samt Inre och yttre rumssamband beskrivs.Gestaltning av byggnaden; dels som en tredimensionell konsekvens av programmet, dels genom konceptuella val, samt ett stort intresse för materials egenfärg och genomarbetade detaljer. En undersökning av gränssnittet mellan tradition och modernism.Upphandling, tid och ekonomi ? en översiktlig redogörelse för hur dessa frågor balanserats.Materialet består av text ritningar och fotografier..

AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur föräldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden påverkade språkutvecklingen hos barn med språkstörning.  Frågeställningarna var:- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland föräldrar och pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för språkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stämde våra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkätundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (Enkätsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att både föräldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansåg att den var bra för barnens språkutveckling och underlättade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansåg att man inte använde sig av TAKK i alla situationer.

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förändrats i takt med samhällets utveckling och det är först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrån Jürgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som står inför en omvandling är Stortorget i Karlskrona. Genom tillämpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala läge i staden, kan omgestaltas.

SyfteDet övergripande syftet med denna studie har varit att ta reda på vilken inställning eleverna i skolår 8 har till sam- respektive särundervisningen i idrott och hälsa idag, vidare hur elevernas inställning skiljer sig i de olika undervisningsformerna i Finland och Sverige. Jag har även valt att fördjupa mig i hur man sett på de olika undervisningsformerna ur ett Historiskt perspektiv, samt vad som står i läroplanerna om vilken undervisningsform som skall bedrivas i skolan i de båda länderna.MetodDatainsamlingen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätstudie, tillsammans med en litteraturstudie av de båda ländernas historiska framskrivning av kroppsövningsämnets utveckling i Finland och Sverige. Genom ett bekvämlighetsurval har 2 klasser i Finland samt i Sverige valts ut. I urvalet av de svenska klasserna kom en av klasserna att bestå av en s.k. idrottsklassResultatGenom de svar som fåtts från enkäten har jag gjort en jämförelse mellan de båda ländernas idrottsundervisning.

Fritidshemmet har till uppdrag att skapa en meningsfull fritid för eleven efter skoldagens slut. Fritidshemmet skall dessutom vara ett komplement till skolan så att föräldrarna kan yrkesarbeta eller studera på heltid. Föräldrar lämnar över ansvaret för sina barn till pedagoger under större delen av vardagen, men vet föräldrarna om vad deras barns vardag på fritids består av? Denna studie syftar till att skapa en uppfattning om vad föräldrar har för syn på fritidshemsverksamheten. Anser föräldrar att eleverna lär sig något på fritids? Har föräldrar en förståelse för vad fritids har för uppdrag och vad eleverna lär sig på fritids? För att få en insyn i hur föräldrar tänker kring dess frågor har en enkätundersökning samt en intervju gjorts.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av lärarnas erfarenheter och upplevelser av självmordsproblematik på skola. För att besvara syftet finns fyra frågeställningar vilka berör lärarnas reaktioner vid ett självmord av en elev och hanteringen av dessa reaktioner, lärarens upplevelse i mötet med de kvarvarande eleverna, lärarens roll i självmordsproblematiken och lärarens samarbete med andra aktörer på skolan gällande självmordsproblematiken. I avsnittet tidigare forskning redogörs för lärarens yrkesroll, begreppet självmord och självmord ur ett Historiskt perspektiv, ur ett internetionellt perspektiv och krismetod på skolan. Studiens tolkningsram består av lärarens roll i mötet med de sörjande eleverna, kristeori, begreppet empati och systemteori. Metoden som används i studien är kvalitativ och består av sex kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma på gymnasieskola och har erfarenhet av att en elev begått suicid.

Abstrakt: Demensvård är och har historiskt i vårt land varit starkt medicinskt orienterat, dock har en viss förskjutning skett. Förhållningssätt och bemötande är begrepp som inte är traditionellt medicinska, dock har de blivit allt viktigare i det praktiska arbetet kring demenssjuka. Syftet med denna forskning är att förstå och skapa förståelse för hur ett (special)pedagogiskt perspektiv inom demensvården kan leda till större delaktighet och livskvalitet. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts vid ett demensboende i en mellansvensk småstad. Den teoretiska verktygslådan innehåller diskursanalys samt en reflexiv tolkning i pragmatisk anda.

Arbetet handlar om hur pedagoger resonerar kring leksaker; vad de tar hänsyn till vid inköp, vilka leksaker barnen bör ha och även hur de förhåller sig till barnens egna leksaker.För att finna svar på ovan nämnda frågor har vi bedrivit studier av såväl svensk som utländsk litteratur. Vi har även genomfört kvalitativa intervjuer med nio förskollärare i Norrköpings kommun. Kontakten med dessa pedagoger togs per telefon och intervjuerna genomfördes på plats på respektive enhet.Med litteraturens hjälp har vi målat upp en bild av hur leksaker har figurerat i ett Historiskt perspektiv. I arbetet går det även att läsa om hur pedagoger använder sig av leksaker och hur dessa leksaker kan påverka barn.Det går inte att ge ett entydigt svar på frågan om vilken slutsats vi kan dra. Pedagogernas uppfattningar varierade och pekade på en hel del skilda tankar.