Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förändrats i takt med samhällets utveckling och det är först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrån Jürgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som står inför en omvandling är Stortorget i Karlskrona. Genom tillämpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala läge i staden, kan omgestaltas. Förslaget, i form av en nolliplan, visar hur rumsliga inslag på torget stärks utav en arkitektonisk indelning av torget i mindre platser och varierade gaturum..

Syftet med detta arbete är att undersöka om ?fysikens karaktär? kan skönjas i läroböcker för fysik i grundskolans senare år. Med ?fysikens karaktär? åsyftas här hur fysiken belyses genom sin historiska utveckling och framväxt av kunskap, vilket anknyter till texterna under avsnittet om ?fysikens karaktär? i kursplanen för fysik för grundskolan. Arbetet försöker finna svar på följande frågor.

Den här studien handlar om unga vuxnas identitetsskapande. Syftet med studien är att analysera hur åtta unga vuxna i samtida Stockholm identifierar sig själva och hur de upplever sig bli identifierade av sin omgivning. Utifrån ett material, bestående av åtta intervjuer gjorda med unga vuxna, undersöker jag hur meningssammanhang som ålder, utbildning, etnicitet och plats förstås, används, gestaltas och kommuniceras i de unga vuxnas berättelser och hur dessa meningssammanhang skapar identifikation. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som dels utgörs av intersektionell kulturanalys. Studien visar att meningssammanhang som kläder, umgänge, språk, bloggar, graffitti, studier och boende osv.

I dag arbetar lärare i grundskolan med en läroplan som ska utveckla elevernas färdighetskunskaper. En sådan färdighet i ämnet historia är kausalitet. Kausalitetsbegreppet är fundamentalt i historieämnet då begreppet bland annat innehåller förståelsen för historiska samband och de faktorer som påverkar och skapar de historiska händelserna. Syftet med denna studie är att utifrån begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förändring och förstår historiska samband, för att se hur elevers historiska förståelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar från det nationella provet i historia i årskurs 6 som användes 2012/2013 analyserats utifrån vad elever identifierar som påverkansfaktorer till historisk förändring och vilken sambandsförståelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstå samband utifrån den sekventiella förståelsen, där orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

Syftet med denna litteraturstudie är att finna samhälleliga och historiska kontexter som sammanbinder Peoples Temple, Heavens Gate och Soltempelorden. Definitioner och beskrivningar av sekter, manipulativa sekter och karismatiska ledare presenteras. Fokus ligger på vilka likheter och skillnader som finns i deras uppbyggnad och tro, hur samhället såg ut när dessa sekter uppstod och om man kan finna några gemensamma nämnare när det gäller självmorden, alternativt morden.Peoples Temple, Heavens Gate och Soltempelorden har alla något gemensamt. De iscensatte tre av historiens största religiösa tragedier genom tiderna. Alla tre sekterna lämnade jordens yta genom att medlemmarna tillsammans med ledarna begick självmord för att komma till en bättre värld.Alla tre sekternas självmord kantades av samhällets motstånd och det finns historiska incidenter som kan ha att göra med grundandet av dessa grupper.

Denna projektredogörelse behandlar hur bildlärare på grundskolans senare år gör sitt urval när de undervisar om konstnärer, sett ur ett genusperspektiv. Genom enkät och intervju har jag undersökt hur 10 bildlärare i Skåne resonerar kring sitt urval, då jag ville undersöka vilken syn på konstnärer inom både äldre och samtida konst som förmedlas idag. I min undersökning har jag kommit fram till att det råder en stor avsaknad av kvinnliga konstnärer i bildundervisningen och att det är få lärare som problematiserar detta tillsammans med sina elever. Med utgångspunkt i konstfeministiska teorier har jag kommit fram till att det urval som bildlärarna gör går emot ett jämställdhetstänkande som enligt skollagen ska vara integrerat i alla ämnen. Jag har valt att gestalta mitt resultat via en installation med bilder på kvinnliga konstnärer inom både äldre och samtida konst, som kan fungera som utgångspunkt för diskussion kring framtida förändringar i bildundervisningen..

?Historiska Bakverk? is a project about different pastries from a historiacal perspective.The goal was to create illustrations and typography inspired by differentpastries, in order to communicate something about their history and what layunderneath. The project aimed to highlight, understand and acknowlage thepastries as an important part of our history and cultural heritage. Importantquestions I have dealt with throughout the project was in what way the pastriestell us about our history, how it has changed them through time. The result, aseries of posters for croissant, doughnut and pretzel, are a combination of boththeir history and my own experience of them.

Författare: Louis EberstålTitel: ?Från ett nationellt och samtida problem till ett globalt ochframtida hot?Nivå: KandidatuppsatsSpråk: SvenskaAntal sidor: 36Syfte: Åtskilliga teorier bekräftar att medier har ett stort inflytandepå den allmänna opinionen, de avgör vad publiken sersom miljöproblem. Syftet med denna studie är därför attundersöka hur dagstidningar i Sverige gestaltar miljöfråganoch miljöproblem.Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt en kvantifiering avkvalitativa variabler. Undersökningens material är tvåsvenska dagstidningar (Dagens Nyheter och Aftonbladet) under tre utvalda tidsperioder; 1994, 2004 samt 2014.Empirin analyseras med en teoriram bestående av följandeteorier; gestaltningsteorin, elitkällor, dagordningsteorin samtteorin om gatekeeping.Huvudresultat: Resultatet i denna studie visar att miljöjournalistiken har gått från att vara ett nationellt och samtida problem präglat av politik, till att bli ett globalt och framtida hot som är präglat av klimat- och hållbarhetsfrågor. Studien visar även vikten av relevanta elitaktörer som i viss mån får ta över rapporteringen genom debattartiklar när kunskapen hos journalisterna inte räcker till för att beskriva detta komplexa och abstrakta ämne.Program: Kandidatprogram i Medie- och kommunikationsvetenskapUniversitet: Linnéuniversitetet, VäxjöPeriod: Vårterminen 2015Handledare: Göran PalmExaminator: Helena Meldré.

Undersökningen gick ut på att undersöka om historiska berättelser är en relevant undervisningsmetod för att öka elevers historiemedvetande och fördjupa deras kunskaper. Kunskaper ansågs i detta fall vara fördjupad förståelse och empati samt faktakunskaper. Även elevers och lärares syn på undervisningsmetoden undersöktes. Undersökning skedde på en mindre skola i nordvästra Skåne i två niondeklasser. En berättelse och en Power Point konstruerades och den ena klassen fick lyssna till berättelsen och den andra till Power Point undervisning.

Uppsatsen är en empirisk studie med en kvalitativ undersökning. Uppsatsen fokuserar på elevers audiovisuella förmåga. Dagens skola kräver andra redskap av dig som pedagog än vad gårdagens skola gjorde. En förändring som innebär många nya inlärningsmetoder som både kan vara positiva och negativa då kunskap om dessa kan vara bristfällig. Film är idag ett ledande medialt verktyg som kan användas till att öka elevers historiska kunskaper och intressen.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur lärare, utifrån ett interkulturellt perspektiv, tillgodoser samtliga elevers historiemedvetande och historieidentitet i en klass där det finns elever med annan etnisk bakgrund än svensk. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer på fem lärare, samtliga verksamma historielärare i årskurs fem. Av resultatet i undersökningen framgick att lärare inte ser detta som prioriterat i undervisningen. Dessa slutsatser kan vi dra då lärarna prioriterar och lägger stor vikt vid den historiska kanon som representeras i historiska läroböcker..

Inna Sevelius: Bristande självhävdelse och självständighet: En studie av neurosbegreppet hos Tora Sandström. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, magisteruppsats, vårtermin, 2010. Uppsatsens syfte är att bidra till historiseringen av neurosbegreppet genom en analys av begreppet hos en kvinnlig pionjär inom psykoanalysen i Sverige. Studien inbegriper en diskussion av Sandströms neurosbegrepp i relation till annan samtida psykoanalytisk teori och andra samtida tankeströmningar samt en analys av begreppets konsekvenser för Sandströms syn på barnuppfostran och på den terapeutiska praktiken. Enligt Sandström uppstår neuroser pga bristande självhävdelse under uppväxten.

Människan har i alla tider avbildat naturen, något som även gäller inommönsterformgivning. I detta arbete kommer jag att jobba inom denna traditionoch samtidigt undersöka hur man kan skildra naturen med ett mer kritisktperspektiv. Ser naturen verkligen ut så som den skildras i mönster idag?Jag har formgivit kritiska mönster för tapeter som kommenterarmänniskans inverkan på naturen. Syftet är att via mönster uppmärksammaoch skapa eftertanke kring hur vi påverkar naturen och även ifrågasätta denidealiserade skildringen av naturen som är rådande inom mönsterformgivning.Critical design, dvs.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i jämförandet av styrdokument och läroböcker. Analysen har gjorts i tre läroböcker från tre olika decennier, 1930-tal, 1960-tal och 1990-tal på tre historiska händelser: Gustav II Adolf, trettioåriga kriget och hur kvinnor har framställts under 1500- talet och 1600-talet. Läroböcker har genomgått en drastisk förändring både innehållsmässigt och layoutmässigt under 1900-talet. Vissa händelser och personer lyfts inte fram i dagens läroböcker som de gjordes under 1930-talet och 1960-talet. Historien har gått från att lägga stor vikt på enskilda individer till att lägga vikt på kollektivet..

 Magisteruppsats 15 hp                                                                                                                      Vårterminen 2011ABSTRACT Eva CronquistSamtidskonsten och bildämnet i skolan En undersökning av högskolekurs Samtidskonst i pedagogiskt perspektiv vid Linnéuniversitetet  Contemporary Art in Art EducationA Study up on University Course Samtidskonst i pedagogiskt perspektiv at Linnaeus University  Antal sidor: 53 Uppsatsens syfte är att visa på vilket sätt den samtida konceptuella bildkonsten förändrar en lärandeprocess och på vilket sätt det platsspecifika bildkonstbegreppets metoder kan belysa en kunskapsbildning. Den teoretiska utgångspunken för undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Undersökningen vilar på en kvalitativ forskningsstrategi. Uppsatsen synliggör de möjligheter och utmaningar som ett samtida konceptuellt platsspecifik konstbegrepp innebär för bildämnet.  Undersökningen är utförd på material från studenter som gått kursen Samtidkonst i pedagogiskt perspektiv vid Linnéuniversitetet. Resultatet baseras på en kvalitativ analys av insamlade rapporter, bildmaterial och skriftliga svar på utskickade frågor.