I det här arbetet vill vi ta reda på hur historiska spelfilmer förhåller sig till historiemedvetande. Det vi främst fokuserar på är hur högstadieelever relaterar till historisk spelfilm och hur deras historiemedvetande påverkas av den audiovisuella historieförmedlingen i skolan, i avsikt att framställa en matris för hur undervisning med hjälp av film ska ske. Ytterligare ett inslag i denna uppsats utgörs av en redogörelse kring hur man praktiskt går till väga när man arbetar med film i undervisningssammanhang. För att uppfylla syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Idag konkurrerar skolans kunskapsmonopol med populärkulturen.

Jag har i detta arbete undersökt och analyserat hur fyra drottningar synliggörs i 12 svenska historiska läroböcker i ämnet historia. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur fyra drottningar framställts i svenska historiska läroböcker under en tidsperiod mellan åren 1900-2010. Frågor som ställts är i vilka sammanhang drottningarna synliggörs och sker det en förändring med tiden? Kan en ändrad genusmedvetenhet urskiljas hos författarna? Vilka skillnader i framställningen som regenter finns det? Hur förändras styrdokumenten och blir de mer genusmedvetna med tiden? Resultatet av analysen av de läroböcker som har granskats är varierande, det kan ses en ökad genusmedvetenhet med tiden i läroböckerna, samtidigt som drottningarna i allt större grad ges mindre plats i böckerna med tiden..

Drottningholmsparken under 1900? talet? beskriver vilka förändringar och restaureringar som genomförts i lustträdgården och parken från 1900 fram till idag och hur man sett på det historiska arvet. Den tar upp och visar på förändringar som skett i synsättet på historiska trädgårdsanläggningar. Att kungafamiljen bosatte sig på slottet och att Drottningholm blev Sveriges första världsarv ledde till att besökarantalet ökade. Uppsatsen redovisar hur man nyttjat Drottningholmsparken som en publik park för olika typer av arrangemang och hur administrationen sett ut under olika tidsperioder.

En undersökning i hur populärkulturella medier påverkar framställningen av historiska karaktärer. Populärkultur är ett stort område som är relativt outforskat men som påverkar oss ständigt i vardagen. Denna studie har undersökt hur populärkulturen framställer historiska karaktärer, främst via massmedia, och vilka faktorer som påverkar detta och resulterar i förändring. Vår slutsats är att populärkulturen, som ständigt är påverkad av trender och omvärldens mentalitet, bidragit till att förvränga bilden av dessa människor och forma dessa till de ikoner de är idag. I många av fallen är det något enstaka litterärt eller filmiskt verk som utgör en sorts grund för vad som är populärt, och en rad verk efter dessa som bygger vidare på denna grund.

Historien, nuet och framtiden tillhör människan. Hur tänker unga människor om historiska platser i deras närmiljö? Museum och besökscentra i västvärlden tar mer och mer den digitala tekniken till hjälp för att på nya sätt presentera sina utställningar och för att nå nya besöksgrupper. Kulturinstitutioner arbetar med design av utställningar både i besökshallar och på webbsidor på Internet. Kan ungas intresse påverkas av hur kulturarvet kommuniceras?Jag har valt att titta på hur deltagare från kommun, kulturinstitutioner och olika universitet via två olika projekt samarbetar med design och planering av digitalt historieberättande.

Utmärkande för Uppsalas arkitektur är domkyrkan och slottet. En känslighet för den så kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda på avstånd) som länge har präglat stadens stadsplanering och är ett av flera skäl till att antalet byggnader högre än 5?6 våningar anses vara lågt. På västra sidan av Fyrisån finns ytterligare en del arkitektoniska sevärdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som även dessa ingår i denna kulturella och historiska nod av landmärken.   Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadområdet ska i bästa av fallen kunna ingå i denna knut av attraktioner.

Sverige har ett stort utbud av besöksmål och kan erbjuda människor många och varierande upplevelser. Det medför att en hård konkurrens förekommer på marknaden om att locka besökare. En attraktion måste därför kunna erbjuda något unik som lockar till intresse och skapar en medvetenhet hos den potentiella besökaren. För att få en kund att besöka en specifik attraktion krävs även att kunden får ett värde vid besöket som resulterar i en minnesvärd upplevelse. Marknadsföring är ett viktigt verktyg för att på ett effektivt sätt kunna kommunicera det unika med en attraktion till den tänkta besökaren.

På börssidorna i affärstidningarna, Dagens Industri och Finanstidningen, presenteras både det teoretiska priset och marknadspriset för aktieoptioner. Mellan dessa båda priser förekommer det nästan alltid en skillnad. Denna skillnad förklaras med att priserna är baserade på olika volatiliteter. Det är den historiska volatiliteten som används vid beräkning av det teoretiska priset medan det är den förväntade framtida volatiliteten som bestämmer marknadspriset. Syfte: Undersöka förhållandet mellan implicit, faktisk och olika historiska volatiliteter på den svenska optionsmarknaden under år 2000 samt närmare granska rationaliteten i marknadens uppskattning av den faktiska volatiliteten..

Den höga turbulensen på många av världens börser de senaste åren har ökat efterfrågan på kapitalsäkrade placeringar som ger möjlighet till hög avkastning men innebär en begränsad förlustrisk. En aktieindexobligation sägs vara kapitalsäkrad då den är konstruerad med hjälp av en köpoption och en nollkupongobligation. Mitt syfte med denna uppsats är reda ut begreppet strukturerad produkt av typ aktieindexobligation och med hjälp av Black & Scholes modell försöka prissätta optionen. Detta genom att estimera den implicita volatiliteten på optionen vid olika typer av aktieindexobligationer och jämföra med den historiska volatiliteten. Då den implicita volatilitet är avsevärt högre än den historiska volatiliteten kan slutsatsen dras att emittenter inkluderar ?dolda? marginaler i produkterna i syfte att tjäna mer pengar..

Syftet med examensarbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag för en temalekplats i anslutning till SjöHistoriska museet i Stockholm. Gestaltningen baseras på platsens utgångspunkter, litteraturstudie, platsanalys och inspirationsexempel. De utgångspunkter som har ansetts vara mest viktiga för arbetet har varit museets verksamhet och önskemål för en ny lekplats. Därmed har det maritima temat samt möjligheter till lek, lärande och pedagogisk verksamhet varit av extra vikt. I litteraturstudien beskrivs barns lek, aspekter som kan vara viktiga att tänka på vid utformning av lekplatser samt en beskrivning av temalekplatser med Malmö som exempel.

Detta arbete syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till användningen av olika texttyper i historieundervisningen. Vi ville ta reda på hur lärare arbetar med olika texttyper och vilka de anser bäst bidrar till historisk kunskap. Slutligen ville vi undersöka huruvida valet av texttyp kan påverka utvecklingen av elevers historiska empati. Arbetet utgår från tidigare forskning om historiedidaktik och litteraturdidaktik. Detta blandas med forskning om centrala definitioner av texttyper samt Dysthes tankar om det dialogiska klassrummet. För att besvara vår frågeställning användes till en början en kvantitativ forskningsansats genom en förstudie i form av ett frågeformulär. I denna kartlades elevernas syn på användandet av texttyper i undervisningen och visar att de föredrar gruppdiskussioner som arbetssätt vid arbete med olika texter.

Som examensarbete har jag under min sista praktik genomfört ett tematiskt projekt i estetisk verksamhet om historiemedvetande. Syftet har varit att undersöka hur bildskapande kan främja elevers visuella historiemedvetande. Detta på grundval av att vi idag alltmer omges av medierade historieskildringar som vi måste förhålla oss till. Vem eller vilka ska avgöra hur vi ska betrakta det förflutna? I projektet har eleverna genom bildskapande fått möjlighet att visualisera sina individuella föreställningar av det historiska fältet.

I denna uppsats behandlas den statliga myndigheten Forum för levande historia. Grunden i dennastudie utgörs av en kartläggning av myndighetens verksamhet, så som den går att studera i form avmaterial publicerat på Forum för levande historias hemsida. Utifrån exemplet ?det historiskafolkmordet? används en rad historiedidaktiska teorier för att svara på frågor som berör Forum förlevande historias historieanvändning. Med hjälp av en historiedidaktisk granskning av hurmyndigheten behandlar det historiska folkmordet diskuteras förhållandet mellan denhistorieskrivning som bedrivs och Forum för levande historias uppdrag och verksamhet i nutid.Studien slår fast att Forum för levande historia ofrånkomligen bedriver en historieförmedling somfärgats av det sammanhang som den bedrivs i.

This paper, from Hallwylska museum collections to the exhibition ?Beneath the surface ... The Unmentionableat the turn of the 20th Century? is a survey of how the Hallwylska museum on the basis of its collections createsa temporary exhibition. The paper is focusing on how Wilhelmina von Hallwyl`s collections together with theexhibitor`s different intentions from the exhition.

Detta projekt är en ombyggnad av Tyresö Gymnasium till ett bostadskomplex, som bevarar ytterväggarna och den bärande konstruktionen i delen av skolan vald, för att sedan ändra om planlösningen och dra ett stråk genom byggnaden. Det ombyggdas gestaltning söker använda historiska referenser på ett sätt som gör att tillbyggnaden kontrasterar den kvarvarande skolan. Eftersom de yttre fasaderna bevaras skapar projektet en sorts oas, eller en gömd glänta, i Tyresö.  När ombyggnaden väl är klar, kommer skillnaden vara näst intill omärkbar utifrån, utom av vissa glimtar, för att locka in förbipasserande att ta en liten omväg och gå genom den skapade gränden. En stor del av det här projektet var vilket förhållningsätt jag skulle ha till historiska referenser. Utgångspunkten var att använda dem flitigt, något jag inte var så bevandrad i förut, i synnerhet inte förmodernistiska stilar (speciellt Art Nouveau) vilket var det jag ville använda. Jag ville varken enbart kopiera rakt av, eller använda element utan koppling till helheten i en annars modern byggnad.