Sökresultat:
1109 Uppsatser om Historiska miljöer - Sida 56 av 74
Slöjda för historien? - Levandegöra historieundervisningen
Syftet med mitt arbete Àr att undersöka vad slöjdlÀrare och lÀrare som undervisar i historia pÄ grundskolan, skolÄr 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska Àmnet historia och det praktiska Àmnet slöjd. Undersökningen svarar pÄ frÄgorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlÀrare samarbeta för att levandegöra historieÀmnet? Hur skulle ett grÀnsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkÀt till textillÀrarlistan, ett forum för textillÀrare, har jag fÄtt svar pÄ vilka möjligheter och hinder som uppstÄr eller kan uppstÄ för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger Àven en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist pÄ erfarenheter ger ocksÄ en bild om hur det ser ut pÄ olika skolor, vilket överensstÀmmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har anvÀnt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieÀmnet, slöjdÀmnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning.
Valkyrieritten som filmmusik : Wagners musik i fyra filmer
Adina Schneltzer: Valkyrieritten som filmmusik. Wagners musik i fyra filmer. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka funktioner Richard Wagners musik kan ha som filmmusik. En begrÀnsning har skett till fyra filmer, dÀr Wagners musik har anvÀnts inom diegesen, dvs handlingen, och i originalsÀttning eller orkesterversion.
LÀroböcker i historia för gymnasiet- ur ett genusperspektiv : - En studie av lÀroböcker i historia för gymnasiet mellan Är 1957-2004
Föreliggande uppsats Àr en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i lÀroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod frÄn 1950 talet fram till början pÄ 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framstÀller och integrerar kvinnan i lÀroböcker i Àmnet historia för gymnasieskolanmellan Är 1957-2004. De frÄgor som stÀllts Àr hur kvinnan framstÀlls och integreras i lÀroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i lÀroplaner och pÄ vilket sÀtt dessa intentioner i sÄ fall appliceras och realiseras i lÀroböckerna? Tanken har varit att fÄnga in det tidsbundna i skolans vÀrderingar rörande detta tema. GenomgÄng av lÀroböckerna har följt tvÄ teman vilka Àr genusperspektiv och lÀroplaner.
Stadens skelett : analysering och tillÀmpning av olika planeringsideal pÄ oljehamnen i Karlskrona.
Sammanfattning En stad och dess stadsdelar kan planeras pÄ olika sÀtt, mycket beroende pÄ tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett vÀxer staden som ett ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika utseenden och strukturer beroende pÄ hur det ska anvÀndas, fÄgel, fisk eller mitt emellan. PÄ samma sÀtt kan stadsplanering fungera med olika strukturer och utseende.
Statliga myndigheter pÄ lokalhyresmarknaden
Denna studie undersöker hur statliga myndigheter Àr som hyresgÀster pÄ den svenska lokalhyresmarknaden. I studien analyseras myndigheternas hyreskontraktslÀngder samt den faktiska hyresperioden för respektive lokal. DÀrutöver utreds hur respektive myndighet hanterar sin lokalförsörjning bÄde organisatoriskt och strategiskt. För att fÄ en tillförlitlig perception om dagens situation har sÄvÀl historisk utveckling samt rÄdande trender och framtidsutsikter i den statliga lokalförsörjningen beaktats.Tidigare forskning kring myndigheters lokalhyrestider Àr begrÀnsad, sÄledes Àr förhoppningen att denna studie ska bringa klarhet i detta. Vidare Àmnar studiens syfte till att klargöra statliga myndigheters strategi gÀllande lokalförsörjning.Studien bygger pÄ en kvalitativ del vilken innefattar intervjuer med fem statliga myndigheter.
AktievÀrdering - En empirisk undersökning med momentumstrategi under Ären 2002-2011 pÄ Stockholmsbörsen Large Cap
Sammanfattning
Titel: AktievÀrdering ? En empirisk undersökning med momentumstrategi under
Ären 2002-2011 pÄ Stockholmsbörsen Large Cap.
Författare: Fredrik Appelqvist och Ă
sa Nilsson
Handledare: Anders Wrenne
Institution: Blekinge Tekniska Högskola
Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoÀng
Syfte: UtifrÄn ett investerarperspektiv Àr syftet med uppsatsen att undersöka
om det varit möjligt att uppnÄ överavkastning pÄ Stockholmsbörsen, Large Cap
under Ären 2002-2011. För att uppnÄ syftet anvÀnder vi oss av en
momentumstrategi pÄ medel-lÄng sikt, som menar att aktiemarknaden tenderar att
behÄlla samma avkastningsmönster för perioder av nÀstkommande 3-12 mÄnader.
Syftet Àr ocksÄ att undersöka om marknaden Àr effektiv i svag form.
Metod: Studien utgÄr frÄn en deduktiv forskningsansats dÀr vi utifrÄn
befintliga teorier inom Àmnet tagit fram en frÄgestÀllning. UtifrÄn
frÄgestÀllningen har hypoteser testats och analyserats med empiri.
On demandradio, nya lyssnarmönster : En c-uppsats om radio nÀr man vill
Avsikten med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om det skapats ett nytt radiolyssnarmönster i och med att Sveriges Radios (SR) erbjuder tjÀnsten on demandradio, det vill sÀga möjlighet att lyssna pÄ radioprogram som redan har sÀnts pÄ vanlig radio eller webbradio. John Fiske Kommunikations teorier har anvÀnts samt Walter Benjamin teorier som behandlar förÀndringar som sker vid reproduktion. Historiska teorier av Marshall McLuhan och Tony Schwartz har Àven anvÀnts.Författarnas metod bestÄr av tre delar dÀr en jÀmförelse genomförts mellan olika sekundÀra data frÄn SR, Radioundersökningar AB (RUAB), Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom), British Broadcasting Corporation (BBC) samt Radio Joint Audience Research Limited (RAJAR). DÀrefter har insamling av kvantitativa data gjorts via enkÀt som publicerats pÄ SR:s hemsida samt via utskick till en referensgrupp. Författarna har gjort lÀngre telefonintervjuer om cirka 35-45 minuter vilka spelats in och delvis transkriberats för att fÄ in data med mer kvalitativ tyngd.
Yrkesroller i förskolan : En studie om förskollÀrares och barnskötares arbete i och utanför barngrupp i förskoleverksamhet
Följande studie behandlar yrkesrollerna barnskötare och förskollÀrare. Syftet med studien Àr att skapa ny kunskap om hur yrkesrollerna speglas i och utanför barngrupp, förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring yrkesrollerna samt se hur dessa förhÄller sig till varandra och det gemensamma arbetet inom förskoleverksamheten. Vilka eventuella skillnader och likheter visar sig?         Inledningsvis kartlÀggs historiska element kring förskollÀrare, barnskötare och olika aspekter som berör deras yrkesroller, sÄsom utbildning, styrmedel och lÀrarlegitimation.Studien innefattar tvÄ olika metoder, observationer och intervjuer, som genomförs av och med barnskötare och förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor dÀr materialet motsvarat det studien grundar sig pÄ. För att fÄ fram materialet gjordes det ett observationsschema samt en intervjuguide som utformades för att göra insamlandet lÀttare.
Var finns trÀjuntan? : en undersökning om slöjdande i trÀ och textil
Med frÄganVar finns trÀjuntan som ingÄng och övergripande ramfrÄga behandlar den hÀr undersökningen frÄgestÀllningarna Hur ser relationer till tradition ut hos mÀnniskor som trÀffas i grupp för att slöjda i materialen trÀ och textil och Hur skapas kunskaper i slöjdgrupper som arbetar i materialen trÀ och/eller textil? Undersökningen har syftat till att ta reda pÄ om materialet trÀ har samma funktion som det textila materialet i att förena mÀnniskor i motsvarigheter till vad vi kallar syjunta. Undersökningen har dÀrutöver behandlat frÄgor kring varför mÀnniskor vÀljer att trÀffas pÄ ett sÄdant sÀtt, hur relationer till materialet ser ut och vad tradition spelar för roll för denna form av verksamhet. Genom en kort historisk tillbakablick har undersökningen försökt hitta sy- och trÀjuntornas historiska ursprung. Etnografisk metod har anvÀnts för datainsamling, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer, samtal och intervjuer med deltagare i sex olika slöjdgrupper i Mellansverige.
Privata försÀljningar kontra börsintroduktioner -En studie av prisskillnader mellan privata bolagsförsÀljningar och börsintroduktioner under perioden 1998-2005
Det finns mÄnga anledningar till varför bolag avyttras, oavsett anledningen stÀlls man inför frÄgan: pÄ vilket sÀtt skall bolaget avyttras för att fÄ sÄ bra betalt som möjligt? I praktiken finns det förenklat tvÄ olika huvudalternativalternativ, antingen sÀljer man till en privat aktör eller till allmÀnheten via en börsintroduktion. Varje Är sker det i genomsnitt ett tiotal nyintroduktioner pÄ Stockholmsbörsen och utöver dessa noteras kontinuerligt mindre bolag vid andra börser som exempelvis aktietorget. NÀr det gÀller privata bolagsförsÀljningar sÄ rör det sig om hundratals uppköp varje Är. Genom en studie av, huvudsakligen, historiska P/E-tal söker vi svar pÄ problemformuleringen: Finns det nÄgot sÀtt för sÀljaren att se om han fÄr högst köpeskilling vid en börsintroduktion kontra en privat bolagsförsÀljning? Syftet Àr att resultaten av vÄr undersökning skall kunna anvÀndas vid beslutsfattande inför avyttring av ett bolag.
IAS 40 - förvaltningsfastigheter : Hur ser bolagens redovisning ut tvÄ Är efter införandet?
FrÄn och med 1 januari, 2005 skall samtliga börsnoterade fastighetsbolag som innehar förvaltningsfastigheter, vÀrdera dessa till verkligt vÀrde. TillÀmpningen innebÀr att bolagen i sin koncernredovisning skall redovisa det verkliga vÀrdet i resultatrÀkningen. I moderbolagets samt dotterbolagets resultatredovisning anvÀnds den historiska anskaffningskostnaden samt avskrivningar. Syftet med införandet av IAS 40 Àr att framförallt underlÀtta för investerare nÀr det gÀller jÀmförandet av de olika bolagen.VÄrt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ vilka förÀndringar införandet av IAS 40 har Ästadkommit i Ärsredovisningarna samt hur RevisorskÄren ser pÄ IAS 40. Vi upptÀckte att soliditeten, det egna kapitalet samt fastigheternas vÀrde ökade markant.
LÀrarens bedömning av elevers psykosociala skolsituation : Dolda funktionshinder/psykosociala problem
Det övergripande syftet med min C-uppsats Àr att granska lÀrarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av sÀrskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begrÀnsningar de anser sig ha för att kunna ta hÀnsyn till elever i behov av sÀrskilt stöd samt fÄ en syn pÄ de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av sÀrskilt stöd kan befinna sig i.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har sex lÀrare inklusive en special lÀrare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska Äterblicken ger oss en uppfattning pÄ hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frÄgorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvÄrigheter och deras syn pÄ diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jÀmförelse med segregering diskuterades ocksÄ samt hur pedagogerna kan hjÀlpa dessa barn.Eleverna i skolan Àr olika och deras olikheter mÄste mötas med omtanke.
Uppfostran, socialisation eller fostran? : Vilket begrepp anvÀnder du?- En historisk policyanalys av begreppet fostran frÄn Lgr62 till Lgr11
Syftet med denna studie var att undersöka termen fostran i lÀroplaner samt i SOU-betÀnkande och se hur termen har förÀndrats över tid frÄn 1960-talet och fram till idag. DÀrför har följande frÄgestÀllningar stÀllts för att kunna besvara studiens syfte: Hur behandlas termen fostran i ett urval SOU som föregÄr de tre lÀroplanerna? Hur framtrÀder termen fostran i Lgr 62 och Lpo94/Lgr11? Samt hur uttrycks och förÀndras fostransbegreppet, över tid inom den skolpolitiska hanteringen i lÀroplanerna samt i olika SOU-betÀnkanden? Denna undrar har uppkommit genom den diskussion som pÄgÄtt och pÄgÄr kring ett eventuellt Äterinförande av ordningsbetyg i grundskolan. Metoden som har anvÀnts för denna studie Àr textanalys, vilken har utgÄtt frÄn lÀroplanerna Lgr62, Lpo94, Lgr11 samt de statliga offentliga utredningarna SOU 1961:30 samt SOU 2007:28. Analysen har genomförts genom analysverktygen diakron analys vilken innebÀr att uppgiften blir att kartlÀgga termens historiska utveckling, den semasiologiska synvinkeln, alltsÄ att undersöka termens betydelse för att avslutningsvis analyseras genom den avsÀndarorienterade tolkningsstrategin vilken innebÀr att texten skapar mening genom att undersöka delar av den samt texten i helhet.
Unasur - vilka förutsÀttningar finns för en framgÄngsrik regionalisering? : En analys av trettiosex intervjuer med sydamerikaner
Regionalisering Àr en av de viktigaste trenderna i global politik sedan Kalla Krigets slut. De mÄnga sydamerikanska lÀnderna som valt och Ätervalt vÀnster- och centervÀnsterpresidenter beslutade sig 2008 för att skapa en union i enlighet med den Europeiska Unionen. Det Àr statsvetenskapligt relevant att studera detta fenomen, eftersom det inte bara förÀndrar Sydamerikas förhandlingslÀge visavi ?nord?, utan ocksÄ har potential att förÀndra alla fattiga regioners förhandlingslÀge.Sydamerika har i stort en gemensam kultur, historia, sprÄk, religion och etnisk sammansÀttning ? ÀndÄ har kontinenten historiskt plÄgats av grÀnsstrider och konflikter, ofta med nationalistiska förtecken. Men demokratierna i de flesta av de sydamerikanska lÀnderna Àr unga.
Revisionsbranschens framtid : En studie om revisionsbranschens uppfattningarom en möjlig höjning av grÀnsvÀrden och vad det innebÀr för deras framtida utveckling och tjÀnsteutbud
Bakgrund och problem: Revisionsbranschen Àr under stÀndig förÀndring. Flera historiska hÀndelser och politisk beslut har pÄverkat branschens utveckling. Under 2008 presenterades Statens offentliga utredning 2008:32 ett förslag pÄ förÀndring av bland annat grÀnsvÀrdena för den lagstadgade revisionen. Nya grÀnsvÀrden kom sedermera att frÄn 2010 undanta företag som tidigare har omfattats av den lagstadgade revisionen. Syftet med förÀndringen Àr att öka svenska företags konkurrenskraft och administrativa börda.