Det här arbetet har som huvudsyfte att belysa och ta fram vilka motiv det finns till att implementera datalager. Datalager är en teknik för att ta fram beslutsstödssystem där slutanvändarna själva tar fram sin information. Ett beslutsstödssystem har till uppgift att ge beslutsfattare (slutanvändare) information om en hel eller delar av en organisation. I introduktionen förklaras närmare vad ett beslutsstödssystem och datalager är för någonting samt ges exempel på i vilka sammanhang datalager används. En förklaring ges också till den historiska utvecklingen mot datalagerFör att få fram motiven har intervjuer genomförts hos fyra stycken företag som implementerat datalager.

Value at Risk (VaR) är en finansiell metod för att skatta risker och som används i stor utsträckning av banker och företag. VaR beräknar att en eventuell förlust inte skall överstiga ett visst belopp med 95/99 procents konfidens. Denna uppsats syfte är att undersöka om VaR kan appliceras på en svensk aktie när Riskmetrics-modellen (IGARCH) skattar volatiliteten på aktien trots oro på den finansiella marknaden. Undersökningen genomfördes på Volvos B-aktie med data från perioden 2003-01-01 till 201 2-12-31. Vi genererade enstegsprognoser över den potentiella förlusten (VaR) givet en fiktiv investering av 10 000 000 SEK.

Styrketräning har historiskt sett tillskrivits som en farofylld aktivitet för barn- och ungdomar.Rekommendationer från förr ger ungdomar klartecken att styrketräna först när de växt färdigt, alltså vuxen ålder. Styrketräning har dock genom modern forskning visat sig vara väldigt fördelaktigt även för barn- och ungdomar då träningsformen kan bidra med en mängd hälsovinningar. Dagens idrottande barn- och ungdomar utför ofta skadefyllda idrotter såsom fotboll, hockey och friidrott vilka skulle kunna vara betydligt mindre skadefyllda om utövarna ökar sin kroppsliga kompetens, bentäthet och styrka som styrketräning medför. Eftersom skolväsendet är den perfekta grogrunden för kunskap så vore även utbildning om- och utövande av styrketräning optimalt under dess tidiga stadium.Syftet med forskningsstudien är att undersöka unga idrottslärares attityder till styrketräning för låg- och mellanstadieelever inom ämnet idrott och hälsa. De frågeställningarna som ämnas undersökas är; 1) Vilka attityder till styrketräning för barn i låg- och mellanstadiet finns representerade hos respondenterna? 2) Hur påverkar idrottslärarnas attityder till styrketräning för barn i låg- och mellanstadiet idrottsundervisningen och i förlängningen elevernas hälsa? 3) Är idrottslärarnas tankegångar om styrketräning för barn i låg- och mellanstadiet förankrade i modern forskning eller bygger de på historiska föreställningar och rekommendationer?Studien är av kvalitativ natur då attityder och åsikter undersöktes.

Vi har trädit in i det urbana århundrade. Idag bor vi för första gången fler människor i staden än på landsbygden. År 2050 beräknas 80% av jordens befolning att bo i städer.Att förse den växande urbana befolkningen med mat har visat sig vara svårt. Jordbruket som idag är uppbyggt kring en storskalig industri på landsbygden följs av en lång förädlingskedja med många mellanhänder.Slakthusområdet är en plats med en över hundraårig historia och tradition av mat- och livsmedelshantering. Området som anlades år 1912 och som idag är ett utav Stockholms 2 partihandelsområden för livsmedel står nu inför en stor förändringsprocess.

BakgrundArbetet handlar om skog och mötet mellan två världar, skog och civilisation. År 2007 gick jag en mo¬torsågskurs för att kunna sköta familjens skog. Fast att såga ned träd kändes märkligt då jag fascinerades av skogen som plats. Dessu¬tom upptäckte jag att skogen var en manlig domän med manlig kultur. Under kursen återupptäckte jag skogens historier från min barndom.

Sverige var för över hundra år sedan ett utvandrarland. Under 1800-talet lämnade i genomsnitt 100 personer landet varje dag. Från och med 1821 fram till 1930-talet utvandrade cirka 1,2 miljoner svenskar, de allra flesta till Amerika. I det närmaste var femte, sammanlagt över 200 000, återvände till Sverige. Dock var det 1 miljon som aldrig återvände.Examensuppsatsen belyser den svenska emigrationen under 1800-talet till Amerika som företeelse och dess förekomst och roll i undervisningen på högstadiet.Studien visar att emigrationen som företeelse inte används i undervisningen.

Syftet med denna rapport är tvådelat. För det första görs ett försök att på ett djupare plan studera stödet för användandet av problembaserat lärande som metod inom den gymnasiala historieundervisningen. Det föreligger en stor likhet mellan den problembaserade arbetsmodellen och den metod som historiker i allmänhet använder sig av. Det går också att finna stöd för metoden ur ett samhällsperspektiv. Den snabbt växande, och skiftande kunskapsmassan kräver ett problematiserande, och kritiskt förhållningssätt.

Jag har i detta examensprojekt gjort ett lustgårds-gestaltningsförslag som förhåller sig till ett reellt uppdrag.Uppdraget handlar om att formge Stockholms Stadsmuseums innergård som en samtida -men- sagolik lustgård under två veckor i juni.Innergården kommer att utgöra entrén och vara en förlängning av utställningen ?Stockholm hjärta Kärlek? som pågår inne på Stadsmuseet under samma tidsperiod. En utställning som belyser historiska kärleksberättelser i staden.Utställningen är en del av Stockholms Stads övriga eventsatsning Love 2010. Ett event som går under ledorden; festlig, öppen, delaktig, -ett event där man vill öppna upp staden för dess invånare och turister.Innergården ska fungera dels som en ?happening-oas? med ett antal fasta och tillfälliga aktiviteter, likaväl som ett kontemplativt rum med en ?scenografi sk gestaltning?.

Uppsatsens syfte är att göra en historisk studie av arbetslösheten samt att göra en jämförelse mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. Metoden som uppsatsen använder sig av är en litteraturstudie samt en kvantitativ jämförelse mellan de olika länen. Den historiska bakgrunden i uppsatsen belyser hur arbetsförhållandena och statens roll har förändrats från krisen efter första världskriget till idag. Resultatet avhandlar hur arbetslösheten har förändrats och tydliga skillnader ses mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. I diskussionen försöker vi förklara dessa skillnader med hjälp av de olika typerna av arbetslöshet.

Det finns idag lagar och internationella rekommendationer som förespråkar barn och ungas rättighet och möjlighet till reellt inflytande i processer som rör dess fysiska miljö. Detta examensarbete syftar till att skapa en större förståelse för vilka förutsättningar dagens kommunala fysiska planeringsprocesser står inför i frågan om barn och ungas möjlighet till medverkan och inflytande. För att förstå dagens förutsättningar så måste man förstå de historiska aspekterna och dess utveckling som lett oss fram till den syn samhället har på barn som medborgare och aktörer i vår fysiska planering. Genom en djupgående litteraturstudie läggs den teoretiska grunden för de historiska och samtida aspekterna när det gäller barn och ungas inflytande. Det finns idag mycket forskning, teori och kunskap kring ämnet som utvecklats under 1900-talet. Mycket av denna forskning och teori kring barns möjlighet till delaktighet och påverkan tillhör dock de senaste decenniernas forskning och främst med fokus på ratificeringen av FN:s barnkonvention som förespråkar barn som egna individer kapabla att agera i frågor som berör dem och dess närmiljö.

Studien bygger på två 24 timmars ljudinspelningar utförda från två olika städer iSverige. Syftet med undersökningen var att se om det gick att urskilja akustiskaskillnader mellan två olika städer i Sverige. Studien har tagit mycket inspiration av R.Murray Schafer arbeten inom soundscaping, samt Pijanowskij, et al., (2011) ramverkför att kunna kategorisera ljuden utifrån dess ursprung och funktion. Olikaundersökningar har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, samtfrekvensanalyser av det inspelade materialet. Båda metoderna användes tillsammansvid utvärderandet av ljudmaterialet för att se hur vida informanternas svaröverrensstämde med den frekvensanalys som genomförts.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en stad som anordnar OS hanterar stadsutveckling. På senare tid har den Internationella Olympiska Kommittén (IOC) haft en hållning där de uppmuntrar kandidatstäder att planera för det olympiska arv som spelen medför. Det finns historiska exempel som visar att OS tidigare medfört en rad ohållbara arv, däribland underutnyttjad infrastruktur som blivit en dyr börda för skattebetalare att underhålla.Detta arbete går in djupgående på Londons värdskap av OS år 2012. Vad som gör London extra intressant att undersöka är att staden nämligen var den första värdstad som kunde planera för den IOC:s vision om ?legacy? fullt ut.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde en ny läroplan för särskolan i kraft. Skrivningen ?efter sina förutsättningar? har nu tagits bort. Särskolans elever skall uppnå godkänd nivå i kursplanens ämnen. Lärare i särskolan har gett uttryck för en oro över dessa förändringar.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till och värderar kanon och intermedialitet, samt hur de implementerar dessa begrepp i undervisningen av litteraturhistoria. Bakgrunden till vårt arbete behandlar främst kanon- och intermedialitetsbegreppens historiska utveckling, forskningsläget definierar sedan dessa utifrån ett forskningsperspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielärare i en medelstor, västsvensk stad. Vi använder oss vidare av en hermeneutisk ansats för att redogöra för och analysera undersökningens utfall. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan forskningsbakgrunden till vårt arbete och utfallet av undersökningen.