Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur erfarenhet av mäns våld ser ut för de kvinnor med funktionsnedsättning som ingår i studien ?Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning?, avrapporterad 2001, (Lundgren m.fl.)Frågan är om erfarenheten av mäns våld skiljer sig åt när gruppen kvinnor som angett att de har en funktionsnedsättning alternativt ett långvarigt hälsoproblem jämförs med gruppen kvinnor som angett att de inte har en funktionsnedsättning, det vill säga, är den större, mindre eller lika stor?Metod: En kvantitativ analys där enkätens svarsmaterial delas i två grupper, kvinnor som anser att de har en funktionsnedsätt¬ning resp. de som inte anser att de har en funktionsnedsättning.Resultat: Sammanfattningsvis rapporterar kvinnorna med funktionsned¬sättning i jämförelse med kvinnor utan funktionsnedsättning, en högre ut¬satthet för hot, fysiskt och sexuellt våld i alla relationer, efter femton års ålder, utom i den nuvarande relationen, det vill säga make eller sambo.Kvinnor med en funktionsnedsättning är i betydligt högre grad utsatta av vänner, bekanta och grannar samt betydligt mer utsatta av en far, bror eller annan släkting jämfört med kvinnor utan funktionsned¬sättning.

Att gestalta med ljud inom landskapsarkitektur kan ses som relativt ovanligt. Ljudets inverkan på människor och hur detta påverkar utemiljöers karaktär har det dock experimenterats med sedan antikens Grekland. Man använde sig av olika ljudinstallationer som producerade ljud med hjälp av naturens krafter ? luft och vatten. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka ljudinstallationer som har använts i historien samt visa exempel på hur de kan användas i modern tid.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommuner i sin fysiska planering genomtrygghetsskapande åtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv påverkar tryggheten för kvinnor. Detsker genom kvantitativa statistiska metoder i två delar: dels i en jämförande tidsserie som mäterskillnaden i upplevd otrygghet för kvinnor mellan kommuner som arbetat med trygghetsskapandeåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv jämfört med kommuner som inte arbetat på detta sätt:dels via tvärsnittsdata undersöks vilka faktorer som påverkar otryggheten för kvinnor i olikakommuner.Resultatet visar att kvinnor är mer otrygga i de kommuner som arbetat med trygghetsskapandeåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Störst förklaring till varför kvinnor upplever otrygghetpå kommunnivå är i tur och ordning andelen boende i flerfamiljshus, andelen utländsk bakgrund,andel yngre kvinnor, kommunstorlek samt andelen ensamstående. Det kan dock finnas förklaringartill det delvis oväntade undersökningsresultatet, vilket öppnar upp för framtida forskning om hurkommuner kan minska otryggheten för kvinnor..

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer utifrån dels deras föreställningar om våldsutövande män och våldsutsatta kvinnor och dels vilka perspektiv eller teorier som kommer till uttryck i socialsekreterares resonemang om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Undersökningen består av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrån ett könsmaktsperspektiv, med stöd i tidigare forskning om mäns våld mot kvinnor och samhällets hantering av frågan på nationell nivå, kommunal nivå och genom socialtjänsten. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna å ena sidan ser bristande jämställdhet som en orsak till mäns våld mot kvinnor på en generell nivå, å andra sidan förklarade enskilda mäns våldsutövning bland annat utifrån föreställningar om mäns våld som uttryck för männens maktlöshetskänslor. I uppsatsen diskuteras också hur socialsekreterarnas förståelse om mäns våld mot kvinnor i nära relationer står i relation till en rådande könsneutral norm inom socialtjänsten..

Att läsa och tolka olika former av information om omvärlden har länge varit en stor del av våra liv och att framställa kartor är inget nytt fenomen. I dagens samhälle sker en ständig ökning av informationsflödet och det blir allt viktigare att finna metoder för att kunna utnyttja det på ett bra sätt. Geografiska informationssystem (GIS) är datoriserade verktyg som används för att hantera geografisk information, det vill säga information som är knuten till ett geografiskt läge. Traditionellt har man använt papperskartor för hantering av geografiska data men GIS erbjuder enklare metoder och ger möjlighet att arbeta mer effektivt och utbrett med geografisk informationsbehandling.Geografisk informationsteknik har utvecklats ur flera ämnesområden och forskning inom området har en lång historia i Sverige som även haft betydelse internationellt. GIS har därmed en bred användarkrets och återfinns inom ett flertal tillämpningsområden.

Syftet med denna uppsats var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsåg vad, hur och varför verksamma lärare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade på att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvärde, ett något högre sådant än de historiska. Samtliga lärare påtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstå att de själva har en möjlighet att påverka hur samhället kan se ut i framtiden. Högstadielärarna tenderade att ha en mer fostrande syn på sin undervisning än vad gymnasielärarna hade, men samtliga lärare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstånd från antidemokratiska värderingar ? på ett eller annat sätt..

Bakgrunden visade att det finns ett stort mo?rkertal inom anma?lningar av va?ldta?kter i Sverige, att det sker ungefa?r lika ma?nga va?ldta?kter per a?r som antalet hja?rtinfarkter. Sjuksko?terskor mo?ter va?ldtagna kvinnor o?verallt i va?rden och sjuksko?terskor ska vara professionella i sitt bemo?tande av va?ldtagna kvinnor. Den omva?rdnadsteoretiska grunden var ha?mtad fra?n Joyce Travelbee.

Denna uppsats handlar om en kvinna och hennes yrkesutövning som den första utbildade barnmorskan i Tornedalen. Hennes namn var Matilda Fogman, hon växte upp i Övertorneå och när socknen ville ha en utbildad barnmorska skickades hon till Stockholm för utbildning. Uppsatsen gestaltar en stark och självständig kvinna som 26 år gammal börjar jobba som barnmorska i en fattig glesbygd utan närhet till läkare. Hennes jobb innebar att hon mötte mycket skrock och vidskepelse som kretsade kring barn och barnafödande. De flesta i Matildas omgivning var analafabeter och okunskapen om barn och barnafödande var stor.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors erfarenheter av konkurrens och avund kvinnor emellan inom Försvarsmakten. Tidigare forskning redovisar att friktioner mellan kvinnor skapas på grund av samhällets genusordning, att kvinnor är det underordnande könet vars prestationer inte värderas samma som männens.  Det visar sig också att kvinnors behov av bekräftelse och identifikation genom andra kvinnor skapar slitningar. En enkätundersökning ifylld av kadetter på alla Försvarsmaktens skolor visar att avund och konkurrens är ett tämligen vanligt förekommande fenomen. De kvinnliga kadetterna upplever att männen bidrar till att skapa avund och konkurrens kvinnor emellan. De uppger även att de i högre grad känner konkurrens gentemot männen på grund av att Försvarsmakten är en organisation gjord av män för män och en frustration bland kvinnorna är uppenbara på grund av kvinnors och mäns olika förutsättningar i Försvarsmakten..

Våld mot kvinnor är idag ett globalt folkhälsoproblem. Det visar sig att 30 % av kvinnorna världen över har upplevt fysiskt eller sexuellt våld i en nära relation. Kvinnor som utsätts för våld söker sig i högre grad till hälso- och sjukvården än andra kvinnor. Därav är risken relativt hög att sjuksköterskor kommer att möta våldsutsatta kvinnor i vården. Sjuksköterskor utgör därför en viktig roll i mötet och att våga ställa frågan om våld till kvinnorna som söker vård.

Kvinnor med kronisk sjukdom upplevde en förändrad relation till sin kropp som innebar svårigheter i det dagliga livet. Kroppen upplevdes som en motståndare i livet. Fibromyalgi är en sjukdom som oftast drabbar kvinnor, där problem i det dagliga livet främst handlar om värk i muskler, ömhet och trötthet. För de kvinnor som lever med fibromyalgi är påverkan på det dagliga livet stor, då det ger allvarliga konsekvenser på vardagliga aktiviteter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hanterbarhet i dagligt liv hos kvinnor med fibromyalgi.

Abstract: I denna uppsats presenterar vi de insatser som finns för män som misshandlar och kränker kvinnor i nära relationer, i Malmö stad. Vi har undersökt verksamheten Kriscentrum för män. Vi har belyst problemet mäns våld mot kvinnor. Detta genom tre olika förklaringsmodeller, där genusbegreppet ingår i en av dem..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilken diskurs som präglar föreställningarna om vilka män som är våldsamma och vilka kvinnor som blir våldsutsatta. De två frågor som ligger till grund för studien är, "Vilka män tror du är våldsamma mot kvinnor och barn?" och "Vilka kvinnor tror du blir våldsutsatta?" i en nära relation. Metod: En kvalitativ metod där två öppna svar i en skriftlig enkät analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys och en maktanalys på diskursnivå. Resultat: Studien ger ett tydligt resultat, att föreställningarna inte harmonierar med den dominerande diskursen, det vill säga könsmaktsdiskursen.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som länge har ökat och ännu fortsätter att öka, sett till statistiken. I dagsläget ligger mycket ansvar på ideella frivilligorganisationers bord. Men det krävs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera så bra som möjligt, så att de kan bistå med hjälp till alla kvinnor oavsett bakgrund. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med våldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillräckliga resurser. Vi försöker också ta reda på hur saker påverkas av den rådande könsmaktsordning som finns i samhället samt hur det ser ut med attityder kring våldsutsatta kvinnor.

I takt med att samhällets värderingar förändras ändras också synen på stadens historiska, nutida och framtida värden. Hur den rätta avvägningen görs mellan dessa värden är något som dagligen blir aktuellt för dem som jobbar med stadens förändring och utveckling. En avvägning måste ske på ett sådant sätt att stadens alla värden får plats och syns. Värdena måste i sin tur vävas samman till en helhet. Det gäller då att ha en god kunskap vad gäller staden historia och nuvarande identitet men också var staden kommer att befinna sig i framtiden.