Sökresultat:
7736 Uppsatser om Historiska kvinnor - Sida 33 av 516
Mår kvinnliga lärare sämre än manliga?
Stress på jobbet har väckt stor uppmärksamhet de senaste åren. Generellt kan man säga att den psykiska ohälsan ökar. Kvinnor och lärare är överrepresenterade bland de utbrända. Syftet med undersökningen var att genom en enkätstudie ta reda på om det fanns några könsskillnader gällande mäns och kvinnors psykiska ohälsa på två gymnasier i Dalarna. Undersökningen bestod av ett frågeformulär bestående av 18 frågor.
Kvinnors upplevelser av genomgånget missfall: en litteraturstudie
Ett missfall innebär en förlust av någonting som kunde ha blivit, och medför därför psykologiska reaktioner hos kvinnor som drabbas. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser efter ett missfall. Studien baseras på nio vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att söka förklaring och lägga skulden på sig själv: Att livet och framtiden påverkas: Att andras tystnad isolerar: Att behöva stöd och förståelse och Att gå vidare och känna sig styrkt. Vissa kvinnor kände att andra människor inte ville prata om deras förlust och de upplevde sig isolerade med sina känslor och tankar, men det fanns kvinnor som kände sig stärkta av upplevelsen.
Cellförändringar i livmoderhalsen: Kvinnors upplevelser efter besked
Cellförändringar drabbar idag kvinnor världen över och orsakas av humant papillomvirus (HPV). När infektionen inte läker ut krävs behandling eftersom det kan utvecklas till livmoderhalscancer på längre sikt. Begreppet cellförändringar associeras starkt med cancer vilket väcker stor oro för de kvinnor som drabbas. Ett avvikande cellprovsresultat kräver saklig information av vårdpersonalen för att kvinnor ska kunna förstå sin situation fullt ut samt lindra det lidande som uppstår. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter besked om diagnostiserade cellförändringar i livmoderhalsen.
Kvinnan bakom ratten hur genus skapar villkor och möjligheter
Syftet med den här studien är att beskriva och få insikter om hur en grupp kvinnor somnyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser på sina villkor och möjligheter i det nya yrketutifrån ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser på sin arbetsmiljö ochkompetens i yrket och hur genus anses påverka deras handlingsutrymme.Utgångspunkten i den här uppsatsen tas i ett samhällsvetenskapligt, socialkonstruktionistisktperspektiv, det vill säga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som intenödvändigtvis syns men som i allra högsta grad påverkar människors upplevdahandlingsutrymme och möjligheter. Områden, strukturer, symboler och identitet ses somskapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som påvisar vad konsekvenserna blir när människor går utanför?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrågasatt i sin roll som kvinna eller man.Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rådandegenusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen är gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett är kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll. Men det framgår tydligt attgenus påverkar deras upplevda handlingsutrymme och deras arbetsvillkor..
Hur kan man inte vilja ha barn? : En kvalitativ studie av kvinnor och män som väljer att inte ha barn
Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 på C-nivå vid Södertörns Högskola. I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska män som väljer att inte ha barn. De övergripande frågeställningarna är: Hur beskriver kvinnor och män sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som väljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som väljer att inte ha barn på bemötandet från omgivningen? Studien är kvalitativ där grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stämpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och män som väljer att inte ha barn, i olika grad beroende på sammanhang, blir ifrågasatta och får möta negativa reaktioner från omgivningen.
Skillnaderna mellan kvinnors och mäns antal vänner : En kvantitativ studie om skillnader mellan kvinnor och män gällande antalet vänner
Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader i antalet vänskapsrelationer mellan kvinnor och män, samt om skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta individerna träffar sina vänner kan hjälpa till att förklara denna skillnad. I teoridelen diskuteras vad vänskap är utifrån olika vänskapsdefinitioner, samt varför vi har vänner. Vidare presenteras genusteorier som förklarar varför kvinnor och män agerar på olika sätt i samhället, samt relationen mellan vänskap och genus. Korstabeller och en multipel linjär regressionsanalys har genomförts på datamaterialet som är hämtat ifrån Levnadsnivåundersökningen år 2000. Det slutgiltiga antalet respondenter var 5142 stycken som i undersökningen fick besvara sina levnadsförhållanden som exempelvis vänner, familj, utbildning och arbetsförhållanden.
Den ansvarstagande individualiteten : En kvalitativ studie om hur kvinnor upplever sin psykiska ohälsa
Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohälsa jämfört med män samtidigt som de är sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda på hur kvinnor upplever sin psykiska ohälsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgått från min frågeställning; Vad kännetecknar kvinnors ohälsa? Vilka omständigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohälsa? Vad innebär arbetslivet för kvinnors ohälsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohälsa? Spelar ansvarstagande någon roll för kvinnors ohälsa och sjukskrivning? Jag har använt grundad teori som metod för mitt arbete då jag ville få fatt i kvinnornas egen bild av sin ohälsa, utan att utgå från någon bestämd teori. För att få fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla är eller har varit sjukskrivna.
Barns upplevelser när ett syskon får cancer
Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.
Det arabiska suffixet -?n samt dess formella och funktionella variationer i de semitiska språken
Uppsatsen försöker reda ut den historiska utvecklingen av det semitiska suffixet -?n. Dess bruk i de olika semitiska språken jämförs och ett försök görs att sammankoppla de olika användningsområdena. Inga ovedersägliga resultat kan redovisas..
Vilket behov av stöd kvinnor i kris med bröstcancer har från vårdpersonalen under sin sjukdomstid
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje dag får
cirka 15 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var
att beskriva vad kvinnor i kris har för behov av stöd från vårdpersonalen då de
fått diagnosen bröstcancer och under behandlingen. Resultatet visar hur
vårdpersonalens stöd genom uppmuntran och positivt bemötande kan ge kvinnan en
känsla av kontroll. Det känslomässiga stödet kunde lätta den stress som en del
kvinnor kände i samband med sjukdomen. Det är därför viktigt att vårdpersonalen
har kunskap i hur de stödjer kvinnorna i sin situation.
National Trust som historieberättare : en diskussion kring restaureringar av historiska trädgårdar inom National Trust, med Standen som exempel
Denna uppsats handlar om de val som görs vid bevarande av historiska trädgårdar inom National Trust, en av Englands
största förvaltare av historiska trädgårdar, samt hur dessa
val påverkar den historia som berättas på platsen. De tre frågeställningar som behandlas i uppsatsen är:
(1) Hur beslutar National Trust vilken historia som ska
berättas på platsen?
(2) Vilka riktlinjer och bevarandeprinciper ligger till
grund för dessa beslut?
och
(3) Hur har National Trust omsatt riktlinjerna vid
restaureringarna av National Trusts trädgård på Standen?
Syftet är att synliggöra valen, på vilka grunder de fattas
och genom att ställa detta i relation till hur den slutliga
utformningen blivit få en bild av hur National Trust väljer
att berätta en plats historia.
I den första delen görs en genomgång av trädgårdsbevarandets
historia inom National Trust, teoretiska begrepp samt riktlinjer och strategier som är aktuella i dagsläget.
I den andra delen görs en fallstudie av en anläggning
där det för närvarande pågår ett restaureringsprojekt,
Standen.
I den tredje delen diskuteras de tre frågeställningar
mot bakgrund av litteratur, dokument, intervjuer och
platsbesök.
Genom att analysera hur förändringar har genomförts på
Standen jämförs hur riktlinjerna och principerna implementerats och hur detta påverkar den berättelse som
presenteras för besökaren.
Slutsatsen från uppsatsen är att National Trust har genomfört ett omfattande förändrings- och
moderniseringsarbete under 2000-talet som lett till att de
lokala anläggningarna fått ett betydande inflytande över
hur en plats betydelse uttrycks.
National Trusts riktlinjer utgår från internationellt
erkända dokument såsom Florensdeklarationer och Burra
charter men de också utvecklat egna strategier för att öka
det lokala engagemanget och tillgängligheten som framgångsrikt implementerats på Standen.
Besluten om vilken historia som ska berättas har fattats
i nära samarbete med centrala organ inom National Trust,
medan besluten om hur den berättas i stor utsträckning sker
lokalt..
Magnetresonanstomografins betydelse för upptäckt av bröstcancer
Bakgrund: Bröstcancer är en sjukdom som drabbar allt fler kvinnor världen över, men samtidigt minskar antalet dödsfall på grund av säkrare diagnostiska metoder och behandlingsmöjligheter. Utöver konventionell mammografi har MR-mammografi vuxit fram och är idag en etablerad metod inom bröstcancerdiagnostiken. Syfte: Syftet är att belysa MR-mammografins betydelse för kvinnor som undersöks i avseende att utesluta eller upptäcka bröstcancer. Metod: Examensarbetet genomfördes i form av en litteraturöversikt där forskningsmaterial ur vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Kvinnor med förhöjd bröstcancerrisk gynnas av att genomgå MR-mammografi.
Bemästringsstrategier för kvinnor med diagnostiserad bröstcancer : En systematisk litteraturstudie
I föreliggande systematiska litteraturstudie undersöktes vilka bemästringsstrategier som förekom hos kvinnor med diagnostiserad bröstcancer, samt vilken bemästringsstrategi som var den vanligaste hos dessa kvinnor. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Publishing söktes fulltextartiklar som innehöll uppgifter om bröstcancerdrabbade kvinnors bemästringsstrategier under sjukdomstiden. Av 43 lästa arbeten medtogs slutligen både kvantitativa (n = 14) och kvalitativa (n = 11) artiklar i studien och dessa undergick kvalitetsgranskning utifrån särskilda granskningsmallar. Artiklarna hade god kvalitet. På basen av de 25 vetenskapliga artiklarna befanns kvinnor med diagnostiserad bröstcancer använde sig av olika bemästringsstrategier där stöd och kampanda var de vanligast förekommande.
Svenska kvinnors alkoholanvändning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska förhållanden : En deskriptiv tvärsnittsstudie
Bakgrund: Alkoholkonsumtion under graviditet är skadligt för fostret. De flesta kvinnor i Sverige dricker alkohol året innan de blir gravida. Under graviditet drar de flesta kvinnor ner på sin alkoholkonsumtion men svenska studier har visat att 6-30% fortsatte att dricka alkohol under graviditet. Syfte: Att undersöka gravida kvinnors alkoholanvändning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: 3390 kvinnor rekryterades mellan september 2012 och juli 2013 från mödravården i Mellansverige.
Från papper till pixel : Kvarnholmen studerad utifrån historiska kartor med stöd av GIS
Sweden has a long tradition as a mapmaking nation. Tens of thousands of historical maps,dating from the sixteenth century and onwards are still preserved in archives today, providinga rich resource for studies of city growth and changes in the landscape through time. For morethan ten years an effort has been made by public authorities to transfer this material frompaper onto digital media. Due to modern technology, as for example GeographicalInformation Systems (GIS), researchers have been given improved possibilities to study andanalyze this material. This study uses a qualitative approach, based on both literature studiesas well as map studies.