Våld mot kvinnor är ett stort problem i dagens samhälle. Våldet har stora effekter på kvinnors hälsa och sjukvården har ett optimalt läge i att upptäcka och hjälpa kvinnorna ur våldssituationen. Sjuksköterskan är ofta den första inom vården som möter kvinnorna. Möten med våldsutsatta kvinnor omges av utmaningar för sjuksköterskan både på ett professionellt och personligt plan. Syftet med studien var att belysa bemötande och omhändertagande av våldsutsatta kvinnor ur ett sjuksköterskeperspektiv.

The supportive role of nurses in psychological care of women with breast cancer.

Föreliggande studie redogör för en undersökning av en behandlingsinstitution för kvinnor med missbruksproblematik. Behandlingsinstitutionen tillämpar tolvstegsmodellen som en behandlingsmetod. Syftet med studien är att undersöka klienters åsikter och synpunkter kring tolvstegsmodellen. Arbetet har vidare som syfte att redogöra för eventuella påverkan klienter i inlednings- och slutskedet av behandlingen upplever att behandlingen på behandlingsinstitutionen har/haft på dem. Metoden jag valde var kvalitativaforskningsintervjuer.Jag har valt att analysera intervjuerna utifrån symbolisk interaktionism.

Att avbryta en graviditet efter vecka 12 ger upphov till olika svåra känslor hos unga kvinnor. Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors upplevelser av abort efter graviditetsvecka 12. Datainsamlingen gjordes genom att sex unga kvinnor intervjuades efter deras abort. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys analyserades materialet. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: att överväga och acceptera beslutet, att vara i behov av stöd och information, att inte förstå vad abortprocessen innebär samt att få minnen för livet.

I detta arbete undersöks med hjälp av en enkät hur mycket eleverna på Båstads Gymnasium kan om historiska sammanhang, om historiska fakta och hur elevernas inställning är gentemot utvalda värdegrunder. Undersökningen bygger på en enkät som jämförs med den Nationella Utvärderingen (NU03). Enkäten kommer fram till att eleverna i Båstad har grundläggande kunskaper inom historia och angående de värdegrunder som har undersöks lever eleverna över lag upp till dem. Typiskt för svaren från enkäten är dess oregelbundenhet. Det går endast i ett få antal fall att utläsa ett samband med yttre faktorer.

Den allra första gången jag kom i kontakt med den franska sångerskan Edith Piaf var när jag var liten. Jag förstod inte vad hon sjöng om men hörde på hennes röst att det var något alldeles speciellt. Som sociologistudent och med de sociologiska begreppen i bagaget upptäckte och upplevde jag Piaf på ett annat sätt, i Mills bemärkelse, problematiken mellan det biografiska och det historiska. Uppsatsens frågeställning hur en aktör kan överskrida på förhand givna omständigheter, besvaras med hjälp av analyser av Edith Piafs liv. Piaf rörde sig under sin livstid upp och ner eller fram och tillbaka i ett polariserat artistliv i trettiotalets Paris och passade därför bra som studieobjekt för uppsatsen. Teorier och tankar kring att röra sig i, samt att delta i att skapa nya strukturer appliceras på Piaf.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r globalt folkh?lsoproblem som drabbar fr?mst kvinnor och har allvarliga konsekvenser p? h?lsan. Sjuksk?terskors ansvar ?r att f?rebygga oh?lsa och har en viktig roll i att m?ta kvinnor utsatta f?r v?ld. Det kr?vs goda kunskaper och ett etiskt f?rh?llningss?tt f?r att kunna bem?ta dessa kvinnor.

Trots satsningar på att rekrytera fler kvinnor har Försvarsmakten fortfarande en låg andel kvinnor anställda i myndigheten.Försvarsmakten har svårt att fullfölja kraven på en ökad andel kvinnor på alla nivåer i internationell tjänst med knappt fem procent kvinnliga yrkesofficerare. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka förutsättningar som fanns att rekrytera kvinnor till två missioner i Afghanistan, FS 14 och FS 15, att jämföra de båda missionernas rekrytering, samt att beskriva hur väl Försvarsmakten nådde upp till regeringens krav avseende kvinnlig representation i internationell tjänst.Uppsatsen beskriver först de förutsättningar, dokument och andra styrande faktorer som ligger till grund för rekryteringen. Därefter jämförs resultaten för de båda missionerna och diskuterar de likheter och skillnader som finns.Undersökningen visar att förutsättningarna att rekrytera kvinnor till FS 14 och FS 15 inte var särskilt goda med tanke på de fåtal procent kvinnliga yrkesofficerare som var anställda i Försvarsmakten. Intressant är att de två missionerna lyckades olika väl med rekryteringen av kvinnor, där FS 15 rekryterade fler trots ett mindre rekryteringsunderlag.En slutsats är att den rekryteringsprocessens utformning bidrar till det låga antal kvinnor i internationell tjänst..

Titel: Va?lkommen till va?r verklighet - en genusanalys av Fo?rsvarsmaktens ko?nsneutrala reklamfilmer.Vilhelmsson, OttiliaSammanfattningI Sverige har Fo?rsvarsmakten varit o?ppen fo?r kvinnor sedan a?r 1989. Tidigare hade de endast fa?tt delta i icke-stridande enheter. I och med detta beslut avskaffades det sista manliga yrkesmonopolet.

Bakgrund: Kvinnomisshandel är ett stort problem och leder till stora hälsoproblem för dessa kvinnor och även deras barn. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur sjukvårdspersonal kan upptäcka och stödja kvinnor som utsätts för misshandel av sin partner. Metod: Litteraturstudien innehåller 15 kvalitetsbedömda, vetenskapliga artiklar som motsvarar syftet. Resultatet visade att kvinnor som utsätts för misshandel påverkas negativt. Det finns stora kulturella skillnader om ämnet hos både patienter och sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter och ett stort problem världen över. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en skyldighet att upptäcka våldet och ge ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande. Men flertalet kvinnor som blir utsatta för partnerrelaterat våld och uppsöker vård på akutmottagningar blir inte identifierade som offer för partnerrelaterat våld. Syftet var att genom en litteraturöversikt klargöra vilka faktorer som påverkar identifieringen av våldsutsatta kvinnor som inkommer till akutmottagningar. Metod: En litteraturöversikt som baserades på vetenskapliga artiklar inom område våldsutsatta kvinnor på akutmottagningar.

 Bakgrund: Varje år får många kvinnor det omvälvande beskedet att de har fått bröstcancer. Detta besked skapar olika faser av förändring där behovet av stöd från vårdpersonal blir av vikt.Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenhet av vården vid bröstcancer.Metod: En systematisk litteraturöversikt.Resultat: Kvinnor behövde olika sorters stöd vid olika skeden. Det var viktigt att informationen anpassades till just den fas kvinnor befann sig i.När kvinnor hade erfarenhet av en tillitsfull relation till vårdpersonal upplevde de en delaktighet i sin vård. Om stödet från vårdpersonal till bröstcancerdrabbade kvinnor inte var tillräckligt kunde vårdlidande skapas. Med en vårdpersonal som kontaktperson att vända sig till och stödgrupper som komplement skapades en trygghet för kvinnor med bröstcancer.Slutsats: För att kvinnor ska uppleva en adekvat vård behövs tillgång till vårdpersonal och deras stöd.

In this essay I?ve chosen to do a comparative analysis of the two films Män som hatar kvinnor (Niels Arden Oplev, 2009) and The girl with a Dragon tattoo (David Fincher, 2011) based on feministic theories. I have done this with the intent of comparing the two versions way of viewing the woman. The analysis is based on my own questions, observations and interpretations, and has a hermeneutic approach.My conclusion is that ?The girl with at Dragon tattoo? is closer to Stieg Larsson?s original story that both films are based upon, though the Swedish film Män som hatar kvinnor has got more of a feministic purpose.

Rapportens huvudsyfte är att visa hur våldsutsatta kvinnor uppfattar polisens bemötande och även hur de önskat att de blivit bemötta. Vi har valt detta ämne för att få en liten bild av hur våldsutsatta kvinnor ser på bemötandet av polisen och också därigenom få svar på hur polisen borde bemöta dem. Vi kom i kontakt med tre anonyma kvinnor (bl.a. genom Faluns kvinnojour) som antingen svarade på våra frågor via mail eller telefon. Svaren vi fått av dessa kvinnor ger en väldigt dyster bild då ingen av dem är nöjd med polisens bemötande.

Den här uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nära relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnå en djupare förståelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att få tag del av erfarenheter från fyra kvinnor som arbetar på ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vända sig för att få hjälp och skydd. Ni kommer också få tag del av redogörelser och kvinnors egna berättelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, både genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit på en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen..