Sökresultat:
1177 Uppsatser om Historiska kartor - Sida 55 av 79
Dans i skolan
Syftet med detta arbete är att utreda om vi ska ha obligatorisk dansundervisning i skolan och på vilka sätt dans i skolan kan bidra till en positiv utveckling för barn. Jag vill även undersöka pojkars inställning till dans, hur denna uppkommer och möjliga åtgärder för att förbättra dansens rykte i det hänseendet. Finns historiska belägg för denna inställning som många killar har eller uppkommer den i dagens samhälle och i så fall, kan kanske dans i skolan förändra detta? Litteraturstudien beskriver åsikter och teorier utifrån frågeställningen och utgår bl a från tre indelningar gällande barns utveckling genom dans: fysiskt, psykiskt och socialt. Med hjälp av olika experters teorier utreds vad barn kan vinna inom dessa områden genom kontinuerlig dansundervisning.
Kulturell påverkan på koncept
Dagens film och spelkoncept inom genrerna science fiction och fantasy börjar likna varandra mer och mer och för oss känns inget längre annorlunda. Genom att basera dem på historiska samhällen och kulturer hoppas vi på att bryta normen. Vi hoppas att med detta som grund kunna skapa realistiska och trovärdiga folkslag som skiljer sig från det som funnits tidigare. Detta examensarbete handlar om konceptutveckling av en fiktiv värld och tre fiktiva folkslag. Konceptet skall kunna appliceras på både film och spel men även litteratur eller andra medietekniska områden.
Kundlojalitet en studie av försäkringsbranschen
SammanfattningAkademi:Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling,Mälardalens HögskolaNivå:Kandidatuppsats i Företagsekonomi/Vårtermin 2008Titel:Kundlojalitet, en studie av försäkringsbranschenFörfattare:Maria Bergström, -79ÅkersbergaFredrik Karlsson, -84VästeråsAnders Melkersson, -66VästeråsHandledare:Jonsson, ClaesProblem:Allt fler företag använder sig idag av relationsmarknadsföring för att få lojala kunder. Anledningen är att företagen vill ha lojala kunder då dessa anses vara den mest lönsamma kundgruppen. Hur företagen definierar en lojal kund är avgörande för hur detta arbete utformas.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra hur företagen Skandia i Västerås, Folksam i Stockholm och Försäkringscenter i Västerås definierar lojala kunder. Syftet är även att beskriva och jämföra hur dessa företag arbetar för att uppnå/öka kundlojalitet.Metod:Vi använder oss av en kvalitativ insamlingsmetod i vår uppsats. Utifrån den teoretiska referensramen har intervjufrågor sammanställts.
Matematikens betydelse för förskolan : en sammanställning av pedagogers syn på matematikundervisningen i en kommunal förskola och i en montessoriförskola
Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vår studietid har vi ofta funderat på frågan om det är fördelaktigt för barns lärande att gå på en förskola med en specifik pedagogik. Därför bestämde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom ämnet matematik. Syfte Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur två förskolor med olika pedagogiker arbetar med att få in matematiken i sin verksamhet. För att uppnå detta syfte utgår vi ifrån följande frågeställning: Med utgångspunkt i läroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssätt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola.
Kan man lita på revisorer
Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga intressenternas förtroende för revisorer och därigenom utreda hur det är ställt med förtroendet för revisorerna och den finansiella information dessa granskar. Vi ämnar dessutom belysa de konsekvenser och risker som föreligger ett minskat förtroende för revisorer. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning. Våra primärdata har bestått av 13 intervjuer med representanter från urvalsgruppen bestående av finansanalytiker, ekonomichefer och revisorer. Sekundärdata, vilken legat till grund för främst litteraturgenomgången, har i första hand inhämtats från internationellt publicerade artiklar.
Uppsala-Hemisfären
Utmärkande för Uppsalas arkitektur är domkyrkan och slottet. En känslighet för den så kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda på avstånd) som länge har präglat stadens stadsplanering och är ett av flera skäl till att antalet byggnader högre än 5?6 våningar anses vara lågt. På västra sidan av Fyrisån finns ytterligare en del arkitektoniska sevärdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som även dessa ingår i denna kulturella och historiska nod av landmärken. Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadområdet ska i bästa av fallen kunna ingå i denna knut av attraktioner.
Kunders bytesbeteende efter en omreglering : En kvalitativ studie om hur och varför kunder byter apotek.
Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).
Ett förändringsförslag för Capellagårdens trädgård - historien möter framtiden :
Capellagården är en hantverksskola belägen på södra Öland. Skolan
grundades av möbeldesignern Carl Malmsten som köpte den ursprungliga
gårdstomten i slutet av 1950-talet. Gården, som då var mycket förfallen
både gällande byggnader och utemiljö, rustades då upp. Det är nu nästan
femtio år sedan.
Idag har skolans område expanderat och inkluderar även andra tomter
runt omkring den ursprungliga. Vissa äldre byggnader har rivits och
vissa nya har tillkommit.
"Jag bara kan!" Ett undersökande arbete om hur barn upplever sitt eget lärande och pedagogers syn på barns lärande. "I just know!" A study of how children experience their own learning and teachers view of children´s learning.
Abstract
Holmgren, Maria & Åstrand, Ingvor (2008). ?Jag bara kan!? Ett undersökande arbete om hur barn upplever sitt eget lärande och pedagogers syn på barns lärande.
Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola
Examensarbetet handlar om hur sex barn upplever sitt eget lärande. Arbetet handlar även om hur fyra pedagoger ser på barns lärande. Samtliga förskolor som informanterna befinner sig på ligger centralt i en storstad.
"Alla är så olika" - kvalitativa intervjuer med pedagoger kring inkludering av elever med diagnosen Aspergers syndrom
Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur tränare och sjukgymnaster/naprapater i Stockholmsregionen arbetar med specifik bålträning. Ett sekundärt syfte var att se på historiska förändringar av träningsmetoder.Hur arbetar tränare med specifik bålträning?Hur arbetar sjukgymnaster/naprapater med specifik bålträning?Hur motiverar de sitt val av träningsmetod?Vad säger forskningen om vilka fördelar/nackdelar olika metoder av bålträning har? MetodVi har i vår studie använt oss av intervjuer. En kvalitativ metod för att få en djupgående inblick i hur personliga tränare och sjukgymnaster/naprapater arbetar med bålträning. Vi har intervjuat sex personer, tre från vardera yrkeskategorin.
En berättelse är som vinden: om att erbjuda miljöer för en reflekterande litteraturläsning på tre olika program i gymnasieskolan
I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal.
En berättelse är som vinden: om att erbjuda miljöer för en reflekterande litteraturläsning på tre olika program i gymnasieskolan
I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande
funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna
att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer.
Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning:
efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk
vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och
läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen
är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan
man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan?
För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och
läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har
jag följt tre klassers boksamtal. Dessutom har jag fått ta del av två av
klassernas läsloggar.
Den danske litteraturvetaren Johan Fjord Jensen menar att i det
postmoderna, fritidsinriktade samhället krävs en ny allmänhumanistisk
kompetens.
Grönplanering i Gråbo - Förnyelse och förädling av platser och stråk
SAMMANDRAGLerums kommun har en vision om att bli Sveriges ledande miljökommun till år 2025 eller tidigare. En stor del av arbetet, som kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande, sker i Gråbo. Det är idag en ort som känns bortglömd och är lätt att passera utan vetskap om dess placering. Samhället har såväl synliga baksidor som är i behov av förbättring och förnyelse, som outnyttjade tillgångar som bör lyftas fram.Syftet med föreliggande arbete är att ta fram förslag på hur Gråbo kan förbättras både med avseende på hållbar samhällsutveckling samt estetiska och funktionsmässiga förbättringar av samhället.Arbetet påbörjades med en faktainsamling, som sedan låg till grund för en inventering på plats i Gråbo. Detta sammanställdes till en analys där tillgångar och problem presenterades med hjälp av Adobe Illustrator till flera kartor.
En klassfråga : Fallstudie av "överklassafarin" i Sveriges Radio
För första gången sedan 1970-talets vänstervåg förekommer klassbegreppet i stor utsträckning på den mediala agendan. Trots begreppets ökade förekomst tycks dess innebörd och relevans idag vara oklar. Ambitionen med denna uppsats är att analysera och diskutera klassbegreppets innebörd och betydelse genom en fallstudie av Sveriges Radios rapportering av den ?överklassafari? som anordnades av den vänsterpolitiska organisationen Allt åt alla i början av 2012. Målet med denna ?safari? var att rasera bilden av Sverige som ett klasslöst land genom att låta allmänheten ta del av en guidad busstur i det välbärgade bostadsområdet Solsidan i Stockholm. Denna händelse fick stor uppmärksamhet och diskuterades på flera håll; inte minst i public service-mediet Sveriges Radio, vars främsta uppgift är att förse allmänheten med värderingsfri samhällsinformation. Med utgångspunkt i detta anspråk granskas begreppets innebörd i Sveriges Radios rapportering, förankrat i klassbegreppets historiska utveckling och med teorier om olika perspektiv på klass som hjälpmedel. Metoden som används är Faircloughs kritiska diskursanalys, där skildrandet av händelsen undersöks i relation till genre och journalistens position. Några entydiga innebörder av klassbegreppet har inte hittats.
Dagvatten på Västerslätt industriområde
Detta examensarbete är ett led i de ansträngningar som görs för att underlätta fiskvandringen i Tvärån. Tillsammans med restaurering av åns förlopp ska vattenkvaliteten förbättras. Västerslätt industriområde är Umeås största och äldsta industriområde. Industriområdet som är beläget väster om staden har Tvärån som recipient för hela områdets dagvatten. Idag finns ingen rening av vattnet men tidigare undersökningar har visat att dagvatten från Västerslätts industriområde innehåller förhöjda halter av föroreningar.