Den 1 januari 2005, startades det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Handelssystemet avser att minskakoldioxidutsläppen inom Europa, för att fullfölja åtagandet i Kyotoprotokollet. I Sverige har flera sektorer påverkatsav handeln med utsläppsrätter bl.a. energisektorn, som står i fokus för denna studie.Syftet med uppsatsen är att studera hur de större och mindre energibolagen samt de ansvariga myndigheterna iSverige uppfattar systemet för handel med utsläppsrätter. För att uppfylla syftet formulerades ett antalfrågeställningar om hur energibolagen och myndigheterna ser på handelssystemets följande områden, fördelar ochnackdelar, implementering, tilldelningsprinciper, förbättringspotential, framtida utveckling, samt om det finns någralikheter och skillnader mellan energibolagen.

Traditionellt skötta jordbrukslandskap hyser några av Sveriges mest artrika naturtyper, i huvudsak öppna gräsmarker till vilka en stor del av Sveriges hotade kärlväxter är knutna. Jordbrukets utveckling sedan 1800-talets slut har lett till kraftig minskning av gräsmarker och sämre kvalitet hos de kvarvarande. Skärgårdsjordbruket har små möjligheter till storskalighet och har inte haft samma effektiviseringstryck på sig som jordbruk på fastlandet. Det kan alltså tänkas ha behållit äldre tiders småskalighet ? i de fall det fortfarande bedrivs ? och därmed stora naturvärden.

Benämningen Lex Uggla uppkom när artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 då Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med särskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag är tillgångarna i bolaget skattepliktiga hos ägaren så länge det inte rör sig om rörelsetillgångar. Lagens huvudsyfte är att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att på så sätt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna räknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rättsfall visat att det beror på följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framåt. I flertalet av rättsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gått på Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit påförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och påvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Bakgrund: Den traditionella ekonomistyrningen kritiserades för att vara kortsiktig och tog inte hänsyn till långsiktiga investeringar. Informationen från ekonomistyrsystemen var för sen, för aggregerad och snedvriden för att vara relevant för ledningen när de skulle ta beslut gällande planering och styrning. Från denna bakgrund skapades Balanced Scorecard (BSc) som kompletterar de historiska finansiella styrtalen med styrtal på de faktorer som påverkar det framtida resultatet. Posten införde 1998 en variant av BSc som de kallar Kompassen i brevnätet där Alvesta brevterminal var ett pilotprojekt. Brevterminalen har nu haft Kompassen i snart tio år och hade olika målsättningar vid införandet av styrkortet vilka också låg till grund för utformningen.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vad slöjdlärare och lärare som undervisar i historia på grundskolan, skolår 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska ämnet historia och det praktiska ämnet slöjd. Undersökningen svarar på frågorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlärare samarbeta för att levandegöra historieämnet? Hur skulle ett gränsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkät till textillärarlistan, ett forum för textillärare, har jag fått svar på vilka möjligheter och hinder som uppstår eller kan uppstå för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger även en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist på erfarenheter ger också en bild om hur det ser ut på olika skolor, vilket överensstämmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har använt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieämnet, slöjdämnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning.

Adina Schneltzer: Valkyrieritten som filmmusik. Wagners musik i fyra filmer. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Uppsatsens syfte är att undersöka vilka funktioner Richard Wagners musik kan ha som filmmusik. En begränsning har skett till fyra filmer, där Wagners musik har använts inom diegesen, dvs handlingen, och i originalsättning eller orkesterversion.

Föreliggande uppsats är en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i läroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod från 1950 talet fram till början på 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framställer och integrerar kvinnan i läroböcker i ämnet historia för gymnasieskolanmellan år 1957-2004. De frågor som ställts är hur kvinnan framställs och integreras i läroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall appliceras och realiseras i läroböckerna? Tanken har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar rörande detta tema. Genomgång av läroböckerna har följt två teman vilka är genusperspektiv och läroplaner.

Sammanfattning En stad och dess stadsdelar kan planeras på olika sätt, mycket beroende på tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett växer staden som ett ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika utseenden och strukturer beroende på hur det ska användas, fågel, fisk eller mitt emellan. På samma sätt kan stadsplanering fungera med olika strukturer och utseende.

Denna studie undersöker hur statliga myndigheter är som hyresgäster på den svenska lokalhyresmarknaden. I studien analyseras myndigheternas hyreskontraktslängder samt den faktiska hyresperioden för respektive lokal. Därutöver utreds hur respektive myndighet hanterar sin lokalförsörjning både organisatoriskt och strategiskt. För att få en tillförlitlig perception om dagens situation har såväl historisk utveckling samt rådande trender och framtidsutsikter i den statliga lokalförsörjningen beaktats.Tidigare forskning kring myndigheters lokalhyrestider är begränsad, således är förhoppningen att denna studie ska bringa klarhet i detta. Vidare ämnar studiens syfte till att klargöra statliga myndigheters strategi gällande lokalförsörjning.Studien bygger på en kvalitativ del vilken innefattar intervjuer med fem statliga myndigheter.

Sammanfattning Titel: Aktievärdering ? En empirisk undersökning med momentumstrategi under åren 2002-2011 på Stockholmsbörsen Large Cap. Författare: Fredrik Appelqvist och Åsa Nilsson Handledare: Anders Wrenne Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Utifrån ett investerarperspektiv är syftet med uppsatsen att undersöka om det varit möjligt att uppnå överavkastning på Stockholmsbörsen, Large Cap under åren 2002-2011. För att uppnå syftet använder vi oss av en momentumstrategi på medel-lång sikt, som menar att aktiemarknaden tenderar att behålla samma avkastningsmönster för perioder av nästkommande 3-12 månader. Syftet är också att undersöka om marknaden är effektiv i svag form. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats där vi utifrån befintliga teorier inom ämnet tagit fram en frågeställning. Utifrån frågeställningen har hypoteser testats och analyserats med empiri.

Avsikten med uppsatsen är att ta reda på om det skapats ett nytt radiolyssnarmönster i och med att Sveriges Radios (SR) erbjuder tjänsten on demandradio, det vill säga möjlighet att lyssna på radioprogram som redan har sänts på vanlig radio eller webbradio. John Fiske Kommunikations teorier har använts samt Walter Benjamin teorier som behandlar förändringar som sker vid reproduktion. Historiska teorier av Marshall McLuhan och Tony Schwartz har även använts.Författarnas metod består av tre delar där en jämförelse genomförts mellan olika sekundära data från SR, Radioundersökningar AB (RUAB), Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom), British Broadcasting Corporation (BBC) samt Radio Joint Audience Research Limited (RAJAR). Därefter har insamling av kvantitativa data gjorts via enkät som publicerats på SR:s hemsida samt via utskick till en referensgrupp. Författarna har gjort längre telefonintervjuer om cirka 35-45 minuter vilka spelats in och delvis transkriberats för att få in data med mer kvalitativ tyngd.

Följande studie behandlar yrkesrollerna barnskötare och förskollärare. Syftet med studien är att skapa ny kunskap om hur yrkesrollerna speglas i och utanför barngrupp, förskollärares och barnskötares uppfattningar kring yrkesrollerna samt se hur dessa förhåller sig till varandra och det gemensamma arbetet inom förskoleverksamheten. Vilka eventuella skillnader och likheter visar sig?          Inledningsvis kartläggs historiska element kring förskollärare, barnskötare och olika aspekter som berör deras yrkesroller, såsom utbildning, styrmedel och lärarlegitimation.Studien innefattar två olika metoder, observationer och intervjuer, som genomförs av och med barnskötare och förskollärare på två olika förskolor där materialet motsvarat det studien grundar sig på. För att få fram materialet gjordes det ett observationsschema samt en intervjuguide som utformades för att göra insamlandet lättare.

Med fråganVar finns träjuntan som ingång och övergripande ramfråga behandlar den här undersökningen frågeställningarna Hur ser relationer till tradition ut hos människor som träffas i grupp för att slöjda i materialen trä och textil och Hur skapas kunskaper i slöjdgrupper som arbetar i materialen trä och/eller textil? Undersökningen har syftat till att ta reda på om materialet trä har samma funktion som det textila materialet i att förena människor i motsvarigheter till vad vi kallar syjunta. Undersökningen har därutöver behandlat frågor kring varför människor väljer att träffas på ett sådant sätt, hur relationer till materialet ser ut och vad tradition spelar för roll för denna form av verksamhet. Genom en kort historisk tillbakablick har undersökningen försökt hitta sy- och träjuntornas historiska ursprung. Etnografisk metod har använts för datainsamling, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer, samtal och intervjuer med deltagare i sex olika slöjdgrupper i Mellansverige.

Det finns många anledningar till varför bolag avyttras, oavsett anledningen ställs man inför frågan: på vilket sätt skall bolaget avyttras för att få så bra betalt som möjligt? I praktiken finns det förenklat två olika huvudalternativalternativ, antingen säljer man till en privat aktör eller till allmänheten via en börsintroduktion. Varje år sker det i genomsnitt ett tiotal nyintroduktioner på Stockholmsbörsen och utöver dessa noteras kontinuerligt mindre bolag vid andra börser som exempelvis aktietorget. När det gäller privata bolagsförsäljningar så rör det sig om hundratals uppköp varje år. Genom en studie av, huvudsakligen, historiska P/E-tal söker vi svar på problemformuleringen: Finns det något sätt för säljaren att se om han får högst köpeskilling vid en börsintroduktion kontra en privat bolagsförsäljning? Syftet är att resultaten av vår undersökning skall kunna användas vid beslutsfattande inför avyttring av ett bolag.

Från och med 1 januari, 2005 skall samtliga börsnoterade fastighetsbolag som innehar förvaltningsfastigheter, värdera dessa till verkligt värde. Tillämpningen innebär att bolagen i sin koncernredovisning skall redovisa det verkliga värdet i resultaträkningen. I moderbolagets samt dotterbolagets resultatredovisning används den historiska anskaffningskostnaden samt avskrivningar. Syftet med införandet av IAS 40 är att framförallt underlätta för investerare när det gäller jämförandet av de olika bolagen.Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på vilka förändringar införandet av IAS 40 har åstadkommit i årsredovisningarna samt hur Revisorskåren ser på IAS 40. Vi upptäckte att soliditeten, det egna kapitalet samt fastigheternas värde ökade markant.