I denna uppsats analyserar jag kristen mission i Indien utifrån postkolonial teori. Denna undersökning är en analys av intervjuer som är genomförda med två informanter. Båda dessa har varit verksamma som kristna missionärer i Indien. Jag har även använt mig av forskning om mission som material. För att tillgodogöra mig intervjuerna har jag använt mig av muntlig historisk metod. I denna uppsats är jag intresserad av mina informanters föreställningar av Indien och deras identitet som missionärer.

Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera vad en revision tillför eller kan tillföra ett mikro- eller småföretag ur företagens synvinkel. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade personliga och telefonintervjuer med representanter från näringslivet och revisionsbyråer. Vi har utgått ifrån ett induktivt angreppssätt. För att skapa en referensram som stöd för vår analys och slutdiskussion gör vi en genomgång av relevanta lagar och teorier inom ämnesområdet. Vårt empiriska material består utav en sammanställning av 13 intervjuer med företagsrepresentanter och revisorer.

Samhällstjänsten har sedan den infördes i början av 1990-talet kommit att användas flitigt dåungdomar och yngre vuxna (under 25 år) blivit dömda för i första hand förstagångsförseelser.I slutet av 1990-talet kom ytterligare en ny verkställighet och det var IÖV eller den mer vardagligtkallade fotbojan. Ett övergripande syfte med denna uppsats var att göra en utvärderingmed Halland i fokus och avseende verkställighetsformerna ?skyddstillsyn med samhällstjänst?och ?villkorlig dom med samhällstjänst?. Dessutom var ett mer historisk syfte att reda ut vadsom har skapat ett samhälleligt behov av en verkställighetsform som ?samhällstjänst?.

Det här arbetet behandlar en del av Carl Friedrich Gauss livsverk. En historisk bakgrund om vetenskap ges från Euklides Elementa och om vetenskap från 1500?1800-talet. En inblick i Gauss barndom och ungdom samt hans liv och skolning,och vidare hans universitetstid beskrivs där fokus läggs på en 17-sidors regelbunden månghörning Gauss konstruerade utifrån Euklides teorier i Elementa. Gauss doktorsavhandling om Algebrans fundamentalsats från 1799 och dess bevis gås igenom.

Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och intervjuer söka svar på frågor rörande högstadielärares syn på undervisningen inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Därtill beskrivs skolornas organisation av denna undervisning, vad som ingår i kunskapsområdet samt hur man lägger upp och genomför en värdefull undervisning. De för arbetet centrala frågeställningarna är; - Vilka mål finns för sex- och samlevnadsundervisningen? - Uppfylls målen för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? - Vad bör sex- och samlevnadsundervisningen innehålla för att den skall kännas värdefull? - Vilka undervisningsformer lämpar sig för kunskapsområdet så att det skall kännas värdefullt? Studien inleds med en litteraturgenomgång. I denna ges en historisk återblick på sex- och samlevnadsundervisningens utveckling, en redogörelse för vad styrdokumenten anger för kunskapsområdet, en sammanfattning av Skolverkets granskning av sex- samlevnadsundervisningen, samt kunskapsområdets innehåll och metod.

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i hur pedagoger anser sig använda bilderböcker i sitt pedagogiska arbete på förskolan. Undersökningen avser att utröna om pedagogerna hade några speciella tankar om varför de läser bilderböcker med barnen på förskolan. Pedagogernas syn på läsmiljöns betydelse för högläsningen undersökts också. Metoden som används är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer. Sex pedagoger från sex förskolor intervjuas och lika många läsmiljöer observeras.

För många av dagens kunskapsintensiva företag uppkommer det en problematik vid utformandet av belöningssystem. Detta då deras output inte kan kvantifieras med finansiella mått. Ett exempel på en verksamhet med detta problem är FoU-avdelningar. Vårt syfte med denna studie är således att beskriva och analysera hur belöningssystem utformas i FoU-avdelningar. Vår teoretiska referensram och sedermera analytiska underlag, baseras på en kombination utav Thompson & Stricklands och Cummings & Worleys teorier kring belöningssystem.

Syftet med denna studie är att undersöka vad i kundupplevelsen uppdragsgivarna anser bidra till ett ökat kundvärde och om detta påverkar valet av fastighetsmäklare. En teoretisk referensram grundat på bidragande faktorer för kundvärde presenteras inledningsvis. Detta framkommer först genom det inledande kundmötet. Den upplevda kvalitéten och relationen mynnar samman till uppdragsgivarens upplevelse, vilket leder fram till kundvärdet. Teorin beträffande Servqual har nyttjats för att differentiera dessa delar.

Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet.

Det finns en stark koppling mellan historisk markanvändning och biologisk mångfald. Flera ängs- och betesmarksarter gynnas eller är beroende av traditionell hävd såsom slåtter och bete. Syftet med studien är att undersöka om olikheterna i den historiska markanvändningen har påverkat den biologiska mångfalden. Genom att studera kartor från olika tidsperioder kan förändringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.

Denna studie undersöker vilken syn aktieägare har på den årliga bolagsstämman. Studien undersöker också om det är någon skillnad mellan olika ägargrupper på hur stämman används. En teoretisk referensram med grunden i agentteorin har byggts upp för att läsaren ska få en förståelse för de empiriska data som presenteras. Empirin kommer från flera olika utförda studier, som tillsammans skapar en bas för att kunna ge svar på denna studies frågor. Resultatet av undersökning visade att trots att väldigt få personer går på årsstämmor och att flertalet personer ansåg att den inte fyllde någon funktion så finns det en grupp människor som faktiskt använder stämman som ett instrument för att granska och till viss del styra företaget som de har valt att investera sina pengar i.

Centralposthuset i Göteborg uppfördes mellan 1918-25 för att man mer effektivt skulle kunna sortera och distribuera post. Idag finns det planer på att bygga om detta tomma monumentala posthus till ett hotell. Huset och dess historia innehåller många berättelser. Detta finns i dess visuella gestaltning och arkitektur, men också genom dess funktion och betydelse för samhället. Frågor av modern gestaltning som placeras in i en historisk kontext blir viktiga att diskutera när denna förändring av huset blir realitet.

I vår uppsats studerar vi en omorganisation och jämför tillvägagångssättet med teorier gällande projekt och projektledning. Vi arbetar utifrån en retorisk frågeställning gällande om de traditionella projektteorierna räcker till som verktyg för att en projektledare skall ha möjlighet att leda ett framgångsrikt projekt. Eller är det måhända så att man som projektledare behöver besitta andra kunskaper än ren och skär projektteori?Syftet med vår forskning grundar sig i att det i dagsläget är många projekt som misslyckas och vi vill försöka finna orsaken till varför. Under uppsatsens gång har vi dykt in i projektteorins värld och byggt på vår teoretiska referensram.

Det finns en stark koppling mellan historisk markanvändning och biologisk mångfald. Flera ängs- och betesmarksarter gynnas eller är beroende av traditionell hävd såsom slåtter och bete. Syftet med studien är att undersöka om olikheterna i den historiska markanvändningen har påverkat den biologiska mångfalden. Genom att studera kartor från olika tidsperioder kan förändringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.

SammanfattningFöretagsförvärv är en vanlig företeelse i dagens näringsliv. Förvärven sker av olika anledningar, exempelvis en önskan om att utöka ett företags marknadsandelar, skapa synergieffekter, utöka ett företags produktportfölj, med mera. Inför ett företagsförvärv, genomförs ofta en omsorgsfull analys av det företag som skall förvärvas, för att köparen skall få tillräcklig förtrogenhet och kännedom om företaget. Det är denna analys som kallas för Due Diligence analysen. Förutom att en Due Diligence medför en ökad förtrogenhet och kännedom orsakar även en Due Diligence mindre fördelaktiga sakförhållanden, såsom ökade kostnader och en fördröjning av förvärvet.