Denna uppsats undersöker hur samma historiska händelse kan ha olika betydelser i film. Idag är människor mer benägna att se en film om en historisk händelse än att läsa en historiebok, och detta innebär att vi måste lära oss att förstå de konventioner som används för att placera historia på film. Historiefilmen kan sägas besitta en palimpsestisk historiskt medvetenhet där lager av fakta och myt smälter samman, hellre än att skiljas åt. Men för att en historisk händelse ska passa in i filmens tidsram måste den bearbetas och detta resulterar i att vissa människor, händelser och rörelser prioriteras, medan andra utesluts. Därför undersöker denna uppsats vad som lagts till / uteslutits och effekterna på sammanhanget och trovärdighet, hur filmen hävdar sin autenticitet, och hur upphovsmannen påverkar trovärdigheten.

The goal of this work has been to search historical materials, to identify the park's historical development, to prepare proposals on measures and that work should be the basis for further research. The aim has been to train us in searching for and use of materials and to gain an understanding of the process of work with older plants. In the process we have sought and found materials in archives, through literary and oral sources, and email contacts. Because of its excellent location perched on an islet in the low landscape Näsbyholm was long a fortress. The old castle on Näsbyholm was from the late 1400s but the site was fortified much earlier. The islet was at this time completely surrounded by water and there was a drawbridge over the narrow waterline. The owners are liable since the late 1200s.

Hovdala slott ligger mjukt inbäddat i en sänka vid Göingeåsen och nära Finjasjön, ungefär 7 km söder om Hässleholm i Skåne. Gården som har anor från medeltiden, ägs idag av Statens fastighetsverk, medan Hässleholms kommun har hand om drift och skötsel. 1947 blev det byggnadsminnesförklarat och fungerar idag som rekreationsområde för allmänheten. Målet med detta arbete är att presentera ett gestaltningsförslag till inre borggården, med syftet att levandegöra och tillföra mervärde, utan att förstöra de befintliga värdena. Ödmjukhet inför den enkla och rofyllda miljön har varit viktig.

I dagens samhälle lever allt fler ett passivt liv och som följd av detta drabbas ett större antal människor av sjukdomar som fetma, stress och diabetes. Den negativa trenden har ökat intresset för hur utemiljön kan utformas och byggas. Det gäller att skapa attraktiva utemiljöer som får människor att vilja vara fysisk aktiva. Motion och träning bör bli en naturlig del av vardagen. Förutom forskning inom området, jobbar kommuner, landsting, och företag med hur människors vardag ska bli mer fysiskt aktiv.

Kristianstads stadspark Tivoliparken är centralt belägen och har en underbar karaktär och är en sann rekreationsplats. Med frodande grön miljö erbjuds andhämtning från den stressiga staden. Tivoliparken är en tillgänglig park, med direkt anknytning till biosfärsområdet Vattenriket och Kristianstads innercentrum, som skapar en grön övergång mellan stad och natur. Med sina anor från 1800-talet tjänar Tivoliparken sitt syfte om att vara en offentlig park för alla, en omtyckt och betydelsefull park för Kristianstadborna. I dagsläget finns en utvecklingsplan för Tivoliparken som är utarbetad av Kristianstad kommun, som förklarar Tivoliparkens koncept och framtida utveckling.

Att läsa och tolka olika former av information om omvärlden har länge varit en stor del av våra liv och att framställa kartor är inget nytt fenomen. I dagens samhälle sker en ständig ökning av informationsflödet och det blir allt viktigare att finna metoder för att kunna utnyttja det på ett bra sätt. Geografiska informationssystem (GIS) är datoriserade verktyg som används för att hantera geografisk information, det vill säga information som är knuten till ett geografiskt läge. Traditionellt har man använt papperskartor för hantering av geografiska data men GIS erbjuder enklare metoder och ger möjlighet att arbeta mer effektivt och utbrett med geografisk informationsbehandling.Geografisk informationsteknik har utvecklats ur flera ämnesområden och forskning inom området har en lång historia i Sverige som även haft betydelse internationellt. GIS har därmed en bred användarkrets och återfinns inom ett flertal tillämpningsområden.

Med ett särskilt fokus på nedlagda bangårdar behandlas i detta examensarbete de postindustriella landskapens nyckelroll i formandet av våra samtida städer. Centralt beläget i Eskilstuna och som en del av stadsutvecklingsprojektet Väster finns Gredby bangård, ett drygt 20 hektar stort område där verksamheten sannolikt kommer att avvecklas. Uppsatsen syftar till att ta fram en övergripande strategi för hur Gredby bangård i framtiden kan omvandlas till ett publikt grön- och aktivitetsområde med inslag av nya verksamheter och bostäder. Målet har varit att visa ett möjligt framtidsscenario där en omvandling baserad på bangårdens befintliga värden kan resultera i en stadsmiljö med såväl en stark egen karaktär som en fysisk och idémässig integration med det nya Väster och Eskilstuna. Arbetet är strukturerat i två huvudsakliga delar där den första, baserad på en litteraturstudie och en studieresa till Berlin, behandlar postindustriella landskap, typsituationen bangård och identitet.

År 2030 förutspås Stockholm vara en miljonstad vilket skulle innebära en befolkningsökning på cirka 150 000 personer. För att möta den växande befolkningen måste man bygga nya bostäder. En av stadens strategier är att komplettera ytterområdena med nya bostäder och arbetsplatser. Idag präglas många stadsdelar i Stockholms ytterområden av 60- och 70-talens storskaliga bebyggelse. En påtaglig kvalitet i många av stadsdelarna är de stora grönytorna mellan bebyggelsen samt större rekreationsområden som ofta finns i dess närhet.I min uppsats har jag valt att studera hur utemiljön i 60-talsstadsdelen Bredäng, sydväst om Stockholms innerstad, kan påverkas av stadens aktuella planer på ny bebyggelse.

This project is about Jönsaplan in Landskrona. Jönsaplan is situated at the center of Landskrona in a part called Södra centrum which the municipality is developing, mainly by building new residential buildings. Today, Jönsaplan is not a functioning square. This is due to a ferry terminal and its many fences that block the way for people. In this project, I have assumed that the ferry terminal will be moved somewhere else so that Jönsaplan can be a real square. By studying The Concise Townscape by Gordon Cullen and Byens uttrykksformer by Thomas Thiis - Evensen and three reference places, Daniaparken, Raoul Wallenbergs torg and Norr Mälarstrand, I came up with a number of guidelines for my design proposal for Jönsaplan.

Den här kandidatuppsatsen bygger på litteraturstudier och behandlar begreppet planideal ur ett historiskt så väl som samtida perspektiv. Uppsatsens fokus ligger på diskussion kring vad dagens planideal skulle kunna vara, där hållbarhet är ett centralt begrepp. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet har sedan Brundtlandrapporten 1987 lyfts fram som viktiga värden och har sedan dess påverkat dagens stadsplanering. För att få förståelse för vad för tidigare samhällsförändringar som ligger till grund för olika planideal ges en kortfattad historisk redogörelse för 1900-talets ideal för stadens fysiska form. I uppsatsens första del ges en historisk redogörelse för vilka planideal som dominerat i Sverige under 1900-talet och vad som föranlett dem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Peterhof och Drottningholm, två formella 16-1700-talsparker, i fråga om deras karakteristiska element och strukturer/övergripande planering. Peterhof och Drottningholm valdes som undersökningsobjekt eftersom båda parkerna har en anknytning till samma tid och en gemensam historia som respektive rikes kungliga parker. Det faktum att båda var exempel på parker långt från sina ursprungliga inspirationskällor har också gjort jämförelsen intressant att genomföra. Min metod är att jämföra parkerna genom att göra litteraturstudier och att på plats undersöka karakteristiska element, strukturer och övergripande planering. En tabell görs med hjälp av Anna-Maria Blennows Europas Trädgårdar (2009) och utgör grunden för vad som undersöks i de två parkerna.

I dagens finansiella marknad utsätts de finansiella aktörerna för risk på sin strävan efter lönsamhet. Balansgången mellan att maximera verksamheten och risk har öppnat ögonen och ökat medvetenheten om behovet av att utvidga sina krav på att täcka upp kapital.Efterfrågan på snabba, pedagogiska och säkra sätt att lätt kunna beräkna risk har därför snabbt ökat. Under de senaste åren har det därför blivit allt populärare att använda sig av riskmåttet ?Value at Risk? vilket kan definieras som; ?En portföljs maximala värdeminskning med en viss sannolikhet inom en viss tidsperiod? Jag har valt att göra en jämförelse mellan de två vanligaste modellerna som används för att räkna fram Value at Risk, Historisk simulering och Varians-/kovarians-metoden. De två modellerna kommer att testas mot tre olika tillgångar, guld, valutakurs Sek/£ samt aktieindex.

I många städer sker idag en förtätning för att försöka skapa så hållbara samhällen som möjligt. En förtätning av staden har dock inte endast positiva effekter då det idag sker en tydlig minskning av städernas andel vegetation. Vilka blir då konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en viktig tillgång för människors hälsa och välbefinnande. Kan man ersätta stora kvantitativa grönområdena med små kvalitativa parker? Vilka rekreationsvärden försvinner med en minskad storlek? Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera kring frågan: Kan små kvalitativa parker ersätta stora kvantitativa grönområden ur ett rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka funktioner som rör människors hälsa och välbefinnande som finns i urbana parker.

An increasing number of peole are resisting the attraction of living around nature and opting instead to spend their lives in cities. Parks and green areas play an important part in our well-being and we become fascinated with the diversity of nature, in which we find a peacefulness that is unique. Amongst other things, being surrounded by nature can reduce high blood presure, lower the production of stress hormones and stimulate the mind and our ability to concentrate. It is therefore vitally important to entice city residents to parks and green areas to improve their physical and mental well-being. Previous research has shown that humans are seeking for certain characteristics in the parks and green areas which they are visiting.

SammanfattningDet här arbetet bygger på en inventering av Stadsträdgården/Boulognerskogen i Gävle, sett ur folkhälsosynpunkt, där syftet har varit att hitta och identifiera de åtta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hälsofrämjande park. Utifrån ett formulär från Statens Folkhälsoinstitut har frågor angående grönområdets allmänna karaktärer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och särskilda karaktärer (tillgänglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvärderats och sammanställts för att kunna svara på om parkens innehåll uppfyller de kriterier som förväntas av ett hälsofrämjande grönområde . I inventeringen har hänsyn tagits till följande målgrupper barn/ungdom, äldre, personer med funktionsnedsättning, övriga samhällsgrupper.För att kunna förstå stadsparkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsparkers historia. En litteraturstudie har även gjorts inom ämnet miljöpsykologi och hälsa för att få en förståelse kring hur naturen påverkar och uppfattas av människor ur folkhälsosynpunkt.Stadsträdgården och Boulognerskogen har varit en plats för rekreation för Gävleborna sedan långt tillbaka och är det än idag. Parkens utseende och närområdet har förändrats en del under åren och det har fört med sig att även parkens hälsofrämjande kvaliteter förändrats.