Min projektredogörelse är baserad på hur man skapar en sagobok för barn med inslag av recept och musik, med hälsa och miljö som övergripande tema. Syftet med att göra en barnbok med detta tema är dels att låta barn upptäcka hälsosam mat och hållbar utveckling, tillsammans med en vuxen, men även för mig att sätta mig in i de estetiska och kunskapsmässiga processer som skapandet av boken kräver. Boken är främst tänkt som en tankeställare och inspirationskälla till barn och vuxna, men den kan även ligga till grund för läsutveckling i skolan och hemmet. Inför projektet har jag läst litteratur om hur barnböcker/sagor är uppbyggda, fakta om mat och hälsa samt en hel del barnböcker och sagor. Utifrån detta, tillsammans med en stor portion skapandelust har jag sammanställt denna bok.

Enligt den effektiva marknadshypotesen (EMH), utvecklad av Fama på 1960-talet, skall priset på en finansiell tillgång reflektera all tillgänglig information på marknaden. Effektiviteten kan delas in i svag, mellansvag och stark form. Syftet med vår uppsats är att analysera huruvida ett antal växelkurser är effektiva i svag form, det vill säga att priset på en växelkurs reflekterar all historisk prisinformation. Vår studie omfattar tio länder, samtliga med rörliga växelkursregimer. Vi använder oss av kointegrationstest samt test för förväntningsriktighet för att kunna verifiera EMH.

Idag är rasism och främlingsfientlighet begrepp som dagligen berörs och debatteras överallt i samhället. Syftet med studien är att visa på ett antal lärares syn och tankar kring hur rasism och främlingsfientlighet kommer till uttryck i skolan samt hur lärarna ser på sin egen roll i relation till dessa fenomen. Frågorna som besvaras är: Vilka erfarenheter har lärare av rasism och främlingsfientlighet i skolan? Hur bemöter lärare rasism och främlingsfientlighet om sådant kommer till uttryck i skolan? I vilken utsträckning och på vilka sätt känner lärarna att de är förberedda på att bemöta rasism och främlingsfientlighet i skolan? Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i olik utsträckning har stött på eller relativt ofta stöter på rasistiska och främlingsfientliga åsikter i skolan.

Syftet med uppsatsen Den manliga hjälten och de döda kvinnorna är att från ett genusmedvetet och feministiskt perspektiv undersöka genusroller och patriarkala tankestrukturer i Richard Mathesons roman I am legend och de tre filmatiseringar som gjorts av denna. Jag ska se hur män och kvinnor skildras, omverken vidmakthåller de stereotypa könsroller som det västerländska samhället traditionellt bygger på, eller om de bryter av mot dessa normer. I uppsatsen använder jag mig av Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, och även av Gilbert och Gubars resonemang om kvinnan i litteratur som ängel och monster. Om mannens roll är att vara hjälte, vilken roll får då kvinnan?.

Mitt syfte med det här examensarbetet var att undersöka varför en del tjejer tappar intresset för ämnet idrott och hälsa i skolan. Syftet var även att försöka ta reda på vad det beror på och när det sker. Arbetet består av en litteratur studie och en intervjudel. I litteraturen har jag forskat om kvinnors idrottshistoria, tjejers pubertet, rörelsens betydelse, självuppfattning och styrdokument.I min forskning har jag kommit fram till att tjejer förlorar sitt intresse för skolämnet idrott bl a när det börjas ställas mer krav på dem, när bollsporter tar över de roliga lekarna och när eleverna får betyg. Av de intervjuade tyckte de flesta att skolidrotten var roligare när de var mindre.

Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? på den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan.Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och något som de måste ?gå av?..

Föreliggande studie behandlar hur lärandet sker med hjälp av digitala läromedel i skolan. Rektorerna, lärarnas och elevernas syn står i fokus för arbetet. Både internationella och nationella studier har påvisat digitala läromedels effekter på lärandet. Syftet med studien är att ge förståelsen av hur digitala läromedel påverkar lärandet samt att belysa digitala läromedels positiva och negativa sidor. Studiens empiri består av tolv intervjuer och tre obervationer genomförda med rektorer, SO-lärare och elever inom tre grundskolor i en liten stad i södra Sverige.

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebär och på vilka sätt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte är därför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebär, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgångspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jämför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmåga att bidra med en helhetssyn på barnen är framträdande både nu och i tidigare forskning. Från att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

I denna uppsats undersöks elevers attityder till läsning av och arbete med skönlitteratur i skolan och syftet är att få en förståelse för hur man som pedagog kan väcka elevers läslust med elevernas åsikter och önskemål i åtanke.Studien har genomförts på en f-4 skola. Lärarna på skolan fick svara på ett frågeformulär där målet var att få en övergripande bild av skönlitteraturens roll och status på skolan och därefter intervjuades åtta elever i år 3 och 4.Undersökningen visade att trots att lärarna tyckte att skönlitteratur är en viktig del i undervisningen användes den mestadels till högläsning och tyst läsning medan biblioteksbesök och boksamtal var sällsynta. Lärarna upplevde överlag att eleverna på skolan var positiva till att läsa skönlitteratur och detta bekräftades vid intervjuerna med eleverna som var i den sk slukaråldern. Förutom att eleverna var positiva till läsning av böcker hade de tankar kring hur de skulle vilja arbeta med skönlitteratur i skolan och menade att den kunde vara en utgångspunkt i kreativt arbete med teater, film och eget skrivande. Även faktorer som bokbestånd och läsmiljö var viktiga för att eleverna skulle uppfatta läsningen som lustfylld.

Aspirationspneumoni är en vanligt förekommande komplikation hos personer med stroke och dysfagi. Omvårdnadsåtgärder som bedömning av patientens sväljningsfunktion bör utföras tidigt och kan genomföras på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie är att granska vetenskaplig litteratur för att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga aspirationspneumoni hos patienter med stroke och dysfagi. Goodmans modell användes som inspirerande modell för att strukturerat sammanställa tillgänglig litteratur. Efter granskning enligt protokoll ansågs elva artiklar innehålla sådan kvalitet att de kunde ingå i sammanställningen.

Syftet med studien var att studera vad som motiverar pojkar i årskurs F-2 till att läsa. De frågeställningar som formulerades inför studien löd som följer: Vilka attityder har pojkar till läsning? Hur upplever pojkar att faktorer, som till exempel skolgång och tillgång på litteratur, påverkar deras läsning? Hur upplever pojkar att faktorer utanför skolans värld, som till exempel föräldrar, påverkar deras läsning? Vilka skäl ser pojkar till varför det är bra att kunna läsa?Genom att intervjua 18 pojkar från årskurserna F, 1 och 2 gavs svar på syftet ifråga om vad som motiverar pojkar till läsning.Tvärtemot vad viss tidigare forskning kommit fram till som resultat, tyckte pojkar enligt studien att det var roligt och spännande att läsa. Flera av de intervjuade uttryckte att de skulle vilja läsa mer. Vad som hindrade dem från att läsa mer var dels lästiden i skolan och bristen på tid att delge varandra bokupplevelser, dels att det kunde vara svårt att hitta lämpliga böcker.

Denna uppsats behandlar högläsning i förskolan och skolans tidigare år. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem barn och två pedagoger i förskolan samt fem elever och två lärare i skolans år 2. Avsikten var att undersöka hur barnen upplever och tänker omkring högläsningen och om deras upplevelser överensstämmer med pedagogens syfte.Forskning visar att miljön är betydelsefull då den både kan skapa förutsättningar eller utgöra hinder för barns lärande och utveckling. Vid högläsning och boksamtal utvecklar barnet sitt språk och sitt intresse för läs- och skrivinlärning.Resultatet visar att högläsning förekommer dagligen i de båda verksamheterna och att barnens upplevelser, till viss del, stämmer överens med pedagogens och lärarens syften. Då vi funnit att barnen tycker om högläsning och tror att pedagogen vill att de ska lära sig något, stämmer detta överens med pedagogens och lärarens syfte om att högläsningen ska vara språkutvecklande och ge gemensamma upplevelser.I jämförelsen mellan förskolan och skolans år 2 upptäckte vi både likheter och skillnader.

Skolslöjden är ett skolämne som infördes för mer än 50 år sedan i det svenska skolsystemet. Idag är samhället annorlunda än hur det var när slöjden infördes, och syftet med den har förändrats sedan dess. Denna litteratur- och dokumentstudie undersöker vilka kunskaper och förmågor elever utvecklar genom skolslöjden idag samt hur väl dessa överensstämmer med de krav som politiker ställer i de aktuella kursplanerna. Detta görs genom att analysera utvald litteratur och jämföra resultatet med en analys av den inledande delen av de tre senaste kursplanerna för skolslöjd i grundskolan. Analyserna gjordes genom tolkning med hjälp av den hermeneutiska analysmetoden.Resultatet visar att elever genom skolslöjden utvecklar olika förmågor och kunskaper som kan vara dem till hjälp i dagens samhälle.

Bakgrund: Det finns en dold arena i skolan som är outforskad och som fångat vårt intressetill denna studie. Studien ger även kunskaper till all personal inom skolan som på något sättbemöter eleverna. Vi har valt att utgå ifrån elevernas perspektiv där elever från årskurs 1 och2 deltagit för att bidra med sina tankar. Vi har studerat detta utifrån ett fenomenologisktperspektiv. Eftersom det saknas tidigare forskning inom området har vi kompletterat medforskning kring socialt samspel och konflikter vilket är något som ständigt förekommer påden dolda arenan.Sökord: Sökorden vi har använt var dolda platser i skolan, gömda platser i skolan, när ingenvuxen ser i skolan, utan att pedagog/personal ser, egen tid, rum i skolan, pedagogersnärvaro/frånvaro.Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om det finns en dold arena och hur denupplevs av eleverna i skolan.Metod: Vi har valt att använda oss av intervjuer utifrån en fenomenologisk grundtankeeftersom vi vill undersöka elevernas upplevelser kring den dolda arenan.

SammanfattningI det här examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lärare använder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard är en interaktiv tavla med touchfunktion som är kopplad till en dator och projektor. Vårt syfte är att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frågor vi ställer oss är: I hur stor omfattning använder sig lärare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lärare sina möjligheter- tankar kring-att använda IT i undervisningen? Det material studien bygger på är inhämtat genom intervjuer och observationer på två skolor. Intervjufrågorna är utformade efter den litteratur vi läst och utifrån det vi vill undersöka.