Syftet med denna studie har varit att analysera tre exempel på interkulturellt värdegrundsarbete i skolan. Analysen gjordes utifrån verktyg som tagits fram utifrån ett antropologiskt kulturbegrepp och litteratur som behandlar interkulturell pedagogik. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen och analys av skriftliga källor. Analysen av de tre exemplen på värdegrundsarbete visar hur man strävat efter att utgå från elevernas egna erfarenheter i det pedagogiska arbetet. Så använde sig Etniska relationer av en övning där ballonger fick symbolisera elevernas tankar, värderingar, erfarenheter och kunskaper.

I vår studie avser vi söka svar på vilken roll skolan spelar som socialt rum för ungdomars identitets- och meningsskapande. Det är en sociologisk studie där vi mer precist belyser den betydelse olika platser i skolan har för eleverna. Vi studerar även hur elever umgås, vilka man rör sig med och varför. Studien har ett betonat vardagsperspektiv, där vi vill studera vanliga ungdomar i sin vardag i skolan. Som analysinstrument använder vi oss av den franske sociologen Michel Maffesolis teori om neo-stammar.

Att väcka lusten till läsning är en väsentlig del av pedagogens och bibliotekariens viktiga arbete. Syftet med vår studie är att öka vår förståelse hur man som pedagog och bibliotekarie motiverar barn och elever till läsning och vilka faktorer som är betydelsefulla för elevers ambition att läsa litteratur. Litteraturen är en värdefull kunskapskälla och för att kunna ta del av denna kunskap krävs det att man vill och kan läsa. Vi försöker också finna svar på frågan om all typ av litteratur - utan hänsyn till kvalitetskriterier - lämpar sig för att öka barnens motivation.

Att väcka lusten till läsning är en väsentlig del av pedagogens och bibliotekariens viktiga arbete. Syftet med vår studie är att öka vår förståelse hur man som pedagog och bibliotekarie motiverar barn och elever till läsning och vilka faktorer som är betydelsefulla för elevers ambition att läsa litteratur. Litteraturen är en värdefull kunskapskälla och för att kunna ta del av denna kunskap krävs det att man vill och kan läsa. Vi försöker också finna svar på frågan om all typ av litteratur - utan hänsyn till kvalitetskriterier - lämpar sig för att öka barnens motivation..

I västvärlden överhopas vi av bilder. En del menar att vi lär oss att läsa bilder på samma sätt som vi lär oss läsa en bok. Hur är det med studeranden som aldrig gått i skolan? Möter de några bilder och lär de sig att tolka dem? Är sfi-lärare medvetna om vilka bilder man bör använda i skolan och använder sig alfabetiseringslärar av ?enklare? bilder i sin undervisning jämfört med andra lärare?Studien har haft en kvalitativ utgångspunkt med intervjuer av både lärare och elever. Det har visat sig att lärare i alfabetiseringsklasser i större utsträckning använder sig av ?enkla? bilder än vad lärare i andra klasser gör.

Bakgrund: Under vår utbildning har vi båda utvecklat ett intresse för användandet av litteratur tillsammans med barn i skolan. Vi valde att koncentrera oss på de klassiska sagorna då deras rika symbolspråk har visat sig vara mycket betydelsefullt för barns utveckling. Vi anser också att de klassiska sagorna är en del av det västerländska kulturarv som skolan enligt Lpo- 94 ska delge barnen. Det framgår i Kursplanen i svenska (2000) att man via litteraturen kan ge barn möjlighet att utvecklas och få nya perspektiv på livet. Med detta i åtanke ville vi undersöka om den klassiska sagan har en plats i den moderna skolans tidigare år.

Denna uppsats är en historisk prövning av giltigheten hos en teoretisk arbetsmodell, ursprungligen hemmahörande i samhällskunskapen.Modellen som prövas är en typologi från Joachim Raschkes bok Soziale Bewegungen: Ein historisch-systematischer Grundriss. Av språkliga skäl utgår dock denna uppsats från Martin Stolares tolkning av samma typologi, i dennes avhandling Moderniseringskritiska rörelser. Modellen delar upp föreningslivets sociala rörelser med utgångspunkt från de metoder vilka rörelserna använder för att åstadkomma en samhällsförändring. Utifrån detta typologiska raster kan sociala rörelser klassificeras som antingen makt- eller kulturorienterade. Denna uppsats prövar giltigheten hos Raschkes typografi genom en historisk fallstudie av verksamheten hos två organisationer, vilka bägge framgångsrikt verkade i Sandviken under åren 1948-1960.

Målet med studien är att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus är ungdomar i 13-15 års ålder där jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lärare i skolan) och depressiva symptom. För ändamåletanvänds data från en pågående studie vid Örebro Universitet omvälmående bland årskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvärsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieär att för att påverka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sätt som ungdomar ser på sig själva och sin omvärld..

Den här studiens syfte är att undersöka om, hur och varför man kan läsa litteratur inom moderna språk, franska, på grundskola senare år. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden används, vilket innebär att forskaren deltog i den process som undersöktes som lärare. Studien har alltså två dimensioner: - Att planera, genomföra och utvärdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella målen i moderna språk och studien av en litterär bok på franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera på lärarens förhållningssätt. - Att undersöka elevernas lärande, uppfattning, förutsättningar, reaktioner och upplevelser genom enkäter och observationer.

Läroplanen för gymnasieskolan 2011 uttrycker sex explicita demokratiska värden vilka skolan förväntas förmedla och fostra efter. Dessa värden är människans egenvärde, alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män, och solidaritet mellan människor. Mot bakgrund av skolan som en medborgarfostrande institution undersöker jag i denna uppsats på vilka sätt dessa olika begrepp kan tolkas och definieras, och vidare hur vi moraliskt kan argumentera för dessa värden. Jag argumenterar att värdegrunden, som formulerad i läroplanen, saknar en tydlig filosofisk förankring och att den utifrån en filosofisk analys inte är koherent. Jag diskuterar vidare vad detta får för konsekvenser för de som verkar inom skolan och föreslår ett kritiskt och filosofiskt förhållningssätt till arbetet med värdegrunden.

Studiens syfte var att ta reda på hur matematikpraktikerna i förskolan ser ut och att undersöka vilka diskurser som styr dem. Detta gjordes genom diskursanalyser, först av  tidigare forskning och litteratur, sedan av insamlat datamaterial från den intervjustudie vi själva har utfört. Vi har frågat oss huruvida läst litteratur och tidigare forskning ger en rättvisande bild av hur matematikpraktikerna i förskolan verkligen ser ut och vi gjorde därför en jämförelse mellan resultaten i våra båda analyser. Som datainsamlingsmetod genomförde vi multimodala intervjuer, vilka innefattar flera uttryck. Förutom att muntligt intervjua  förskollärare har vi, tillsammans med förskollärarna, även tittat på den matematiska miljön och dokument.

Stor uppmärksamhet har under den senaste tiden riktats mot brister i skolan och mot Skolinspektionen som är den myndighet som utövar tillsyn över skolan. Vid det som kallas Regelbunden tillsyn granskas skolverksamheten bland annat genom att inspektörer från Skolinspektionen besöker skolorna. Målet är att bidra till elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen.Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativa intervjuer förstå förutsättningar för skolpersonals lärande i samband med Skolinspektionens tillsyn. Vi har använt oss av litteratur om utvärdering och vuxnas lärande. Studien består av intervjuer med fem lärare och tre rektorer på tre skolor i tre kommuner, som alla haft kontakt med Skolinspektionen när den 2010 utövade regelbunden tillsyn på respektive skola.Resultatet från intervjuerna visar att skolpersonalen var positiv till tillsynen.

Socioekonomiska villkor under livsloppet påverkar ålderdomen på många olika sätt. Individer som haft en lägre socioekonomisk position löper bland annat en större risk att dö i förtid och drabbas av ohälsa. Syftet med studien är att studera människors livslopp med fokus på olika socioekonomiska villkor under uppväxt och livet fram till pensionen ur ett retrospektivt perspektiv. Kärnan i uppsatsen är att undersöka deltagarnas livslopp utifrån en historisk och individuell kontext och analysera hur den subjektiva upplevelsen av livskvalitet ser ut i ålderdomen.Studiens undersökningsdesign bygger på livsloppsintervjuer och kompletterande enkät. Deltagarna är födda under trettio och fyrtiotalet och samtliga är pensionärer.

Syftet med denna studie har varit att beskriva barns förståelse för kolets kretslopp, med vilket vi avsåg sambandet mellan de gröna växternas koldioxidbehov och människans behov av syre. I vår bakgrund har vi använt oss av litteratur som behandlat kunskap, förståelse och inlärning. Den metod som vi valde för vår undersökning var intervjuer som följdes av ett utvecklingsarbete i form av en lektionsserie. Med vår undersökning kom vi fram till att eleverna utvecklade en viss förståelse för kolets kretslopp, de kunde se sambandet mellan de gröna växternas behov av koldioxid och människans behov av syre..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som motiverar elever till att lära sig i skolan, samt få kunskap om hur jag som lärare kan hjälpa omotiverade elever att hitta lusten till fortsatt lärande. Svaren på frågeställningarna har sökts dels i litteratur och dels genom intervjuer med elever i år åtta. Resultatet visar att det som främst motiverar eleverna är att få bra betyg, att bygga en bra grund inför fortsatta studier, och att kunna skaffa sig en bra utbildning för att senare få ett bra arbete. Eleverna stimuleras även när något är roligt. Humor och glädje skapar lust hos eleverna.