Precis som titeln avslöjar handlar rapporten om att utveckla ett system som kananvändas vid utvärdering av övningsmoment. Idag saknas ett liknande system somvara ett stöd för hemvärnets instruktörer vid utvärderingar som har till syfte att ökaförståelsen hos övande personal. Systemet består av en mobilapplikation och enwebbapplikation. Mobilapplikationen loggar hur en soldat har framryckt under ettövningsmoment och sedan sammanställs data från en eller flera mobilapplikationer ien webbapplikation där data visas på en interaktiv karta. Kartan ger möjlighet attstega sig igenom händelseförloppet.

Navigering är något som upplevts som ett problematiskt moment för soldater. Svårigheter har funnits i att identifiera egen position och navigera med hjälp av karta. Pågående moderniseringsprojekt försöker ta reda på vad som behövs för att underlätta soldaters navigering. Tidigare studier visar på att en karta med GPS-positioner ökar prestationen jämfört med enbart karta och kompass. Syftet med denna studie var att utvärdera två olika visuella navigeringsdisplayer: en GPS-mottagare med digital karta, och en minidisplay som visar riktning och avstånd.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Landskapsvårdens hantverk, 15 hp, 2013.

Syftet med detta arbete är att diskutera förhållandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan idag. Spelfilm har blivit en del av elevers vardag och historiker diskuterar i allt högre grad hur historia används i spelfilmer och hur detta påverkar vårt historiemedvetande. Möjligtvis är det så att detta bruk av historia leder till ett nytt historiemedvetande. Film kan ses som ett pedagogiskt redskap, en upplevelse som leder fram till intresse och kunskap. Vad detta arbete strävar mot är att undersöka om man kan lära sig något om det förflutna genom historisk spelfilm samt om historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet tar sin utgångspunkt i ett projekt om historisk spelfilm genomfört med högstadie- och gymnasieelever på två skånska skolor. Med avstamp i visandet av två filmer om medeltiden; Robin Hood- Prince of Thieves och En riddares historia, diskuteras faktakunskap, förståelse och historiemedvetande..

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en presentationstjänst med karta och realtid på webben visualiseras för olika presentationsplattformar. Arbetet har resulterat i en designmodell med fokus på grafisk layout för PC, PDA och Wap-telefon. Designmodellen är tänkt att fungera som en vägvisare vid utveckling av grafiska användargränssnitt för olika presentationsplattformar. Designmodellen baseras på vedertagna teorier inom ämnesområdet. Med utgångspunkt av vad som framkommit från teorierna har en designmodell konstruerats.

Utbudet av bra, täckande vägkartor som innehåller information om vägarnas lutningar är idag begränsat. Att skapa sådana kartor är också dyrt, då det kräver både arbetskraft och dyr utrustning. Tack vare en ny algoritm är det dock nu möjligt att skatta lutningen på en väg endast genom användandet av en enkel GPS-enhet och redan existerande sensorer i tunga lastbilar. Genom att kombinera flera sådana mätningar för samma väg är det möjligt att få en bra skattning av vägens lutning.I detta arbete har ett system för att skapa vägkartor med lutning både implementerats och utvärderats. Resultaten visar att det är möjligt att skapa vägprofiler med lutningsinformation genom att använda redan tillgängliga sensorer.

SAMMANDRAGHistorisk Simulation, Delta-Normal och RiskMetrics prestation utvärderas med hjälp av Kupiecs Backtest. Value at Risk (VaR) beräknas med tre olika konfidensnivåer utifrån Affärsvärldens Generalindex och HSBC kopparindex. Utifrån överträdelser från verkligt utfall undersöks vilken VaR-modell som estimerar marknadsrisken bäst. VaR-modellernas prestation jämförs, och i analysen utreds hur konfidensnivå och tillgångars egenskaper påverkar VaR-modellernas prestation. Resultaten visar att Historisk Simulation presterar bättre än Delta-Normal och RiskMetrics på den högsta konfidensnivån vilket troligtvis beror på att RiskMetrics och Delta-Normal antar normalfördelning.

På vilka sätt kan kartor hjälpa oss i dagens samhälle? De flesta av oss har tillgång till en karta med GPS när som helst, i våra telefoner. Behöver vi kartan i vårt dagliga liv på andra sätt än genom denna (ganska) exakta positionering? Det är några av frågorna som ställs i detta examensarbete, där kartan undersöks som metod och byggare av kunskap. I detta arbete har mitt intresse för kartor slagits samman med ett hantverksnära arbetssätt.

Detta examensarbete syftar till att skapa en digital översiktsplan för Bengtsfors kommun. Arbetet har gått ut på att digitalisera kartdata samt att bygga upp en databas med kartinformation och attributdata, för att få en fungerande översiktsplan, med ökad tillgänglighet för politiker och tjänstemän. Utifrån att ha fört en dialog med länsstyrelsen och studerat olika översiktsplaner har en databasbeskrivning arbetats fram. Kartorna har digitaliserats i AutoKa PC och lagrats i RT 90 2,5 gon väst, och sedan förts över till Mapinfo där även attributen lagrats. Kartorna har lagrats i olika skikt i mif- format.

Examensarbetet undersöker, genom mentala kartor, hur elever i en klass i årskurs tre ser på sin närmiljö. Vidare vill vi ta reda på hur pedagoger arbetar med närmiljön i undervisningen. Intervjuer genomfördes med eleverna och pedagogerna besvarade en enkät. Resultatet visar att eleverna i studien utgår ifrån sin bostad och pedagogerna utgår ifrån skolan när de reflekterar kring närmiljön. Undersökningen uppmärksammar också att pedagogerna verkar tänka på närmiljö på två sätt, dels professionellt och dels privat.

Denna studie är en undersökning av hur elever i år 6 uppfattade det geografiska rummet, vilka omvärldsbilder elever i skolan innehade, hur de påverkades av olika intryck från omgivningen samt om elevernas omvärldsbilder förändrades under en termin. Att inneha en omvärldsbild innebär att ha en föreställning om hur den rumsliga världen ser ut och förhåller sig. Undersökningen var av empirisk art och bestod av en namngeografisk undersökning av geografiska objket i Sverige, elevernas ritade bilder av världen, intervjufrågor samt en kartförståelseuppgift. Studien genomfördes vid två olika tillfällen för att se på eventuella förändringar i elevernas omvärldsbilder. Studien visade på att elevernas omvärldsbilder påverkades, utvecklades och innehöll all den information individen mötte och hade med sig sedan tidigare om den rumsliga världen.

En historisk fallstudie om strukturförändringar i Matsushita Electric Industrial Co, Ltd under 1933- 2003..

Tanken med studien var att försöka få en uppfattning om och problematisera kring hur elever tänker om och upplever historisk populärfilm. Vidare var syftet att utröna huruvida populärfilm i klassrummet är till gagn för historieundervisningen och om den kan bidra till elevers kritiska tänkande. Jag fann att historisk populärfilm hör hemma i historieundervisningen förutsatt att den följs upp med en klassdiskussion som syftar till att gemensamt lyfta fram kritiskt tänkande och aktiv bedömning av filmens innehåll. En annan slutsats jag drar av undersökningen är att lättsam, historisk populärfilm, gärna med komiska inslag, är att föredra vid filmvisning för yngre mellanstadieelever då denna typ av film underlättar processen av kritiskt tänkande och bedömning. Min tredje och sista slutsats är att filmvisning skapar en plattform för klassdiskussioner där alla med utgångspunkt från en gemensam referensram kan lyfta fram individuella erfarenheter, kunskaper eller felskaper vilket bäddar för ett ökat kunskapande i gruppen..

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken geografisk omvärldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av världen, och hur den formas. Vi har använt oss av en metod bestående av en enkät med både allmänna frågor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre är en öppen uppgift där eleven ombeds rita världskartan på ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan.

Syftet med undersökningen var att utvärdera metoder för hur landskapsarkitekter kan kommunicera med små barn (3-6år) kring planering av deras fysiska utemiljö så att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ?Tecken och karta?; ?the Insight Method ? och ?Stafettberättelse?, testades och dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsåtgång. I studien framkom att metoderna inte entydigt nådde barnens perspektiv och att metoderna skiljde sig åt vad gällde tidsperspektiv.