Sök:

Sökresultat:

1022 Uppsatser om Historisk jämförelse, - Sida 57 av 69

Logistisk tillÀmpning idag : en historisk Äterblick

In the rate of changes condition of the market in shape of increasing competitiveness situation, local as global, this leads to that logistics has to be developed in the same rate. Logistics has been developed from the military and after the war, logistics was figurative to the companies transport- and store problems. After this, logistics had been divided up into four different time phases (the seventies to the 21:th century). All these time phases have together develop the spectacle and focus of the logistics today. Afterward further developing of the logistics approach to Supply Chain Management (SCM) and afterward SCM, Demand Chain Management (DCM) was developed in aim to secure that the right products were manufactured on the basis of the end customers real requirement and wishes.This paper is taking the aim and problem formulation as a starting point.

Likhet eller sÀrart: en historisk studie av det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet i Norrbotten

Syftet med c-uppsatsen Àr att studera i vilken grad som motionerna i det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet i Norrbotten mellan 1974-1980 var likhetsinriktade eller sÀrartsinriktade. Enkelt sagt strÀvar likhetsfeminismen efter att varje individ sjÀlv ska ges möjlighet att forma sin personlighet. Vad som Àr manligt och kvinnligt Àr konstruerat av det samhÀlle vi lever i. De Àr inget som mÀnniskan föds till, utan tvingas lÀra sig att bli. Det finns en obalans dÀr kvinnor exkluderas, frÄn de positioner och sociala beteenden som mÀn utvecklat genom en strukturell diskriminering av samhÀllets genusordning.

Mjölkprovtagnings Enhet

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

UnderprissÀttning pÄ Stockholmsbörsen 2000-2008 : En studie om risk som förklaring till underprissÀttning

Denna studie syftar till att utifrÄn tidigare forskning identifiera riskfaktorer som kan förklaraunderprissÀttningen första dagen dÄ aktien handlas pÄ börsen. En avgrÀnsning har gjorts till attstudera företag som börsintroducerades pÄ Stockholmsbörsen mellan Är 2000-2008. UtifrÄntidigare forskning har fyra stycken riskfaktorer valts ut. Dessa Àr Älder, bransch, försÀljningoch betavÀrde och utgör grunden för den teoretiska referensramen. TvÄ olika tillvÀgagÄngssÀtthar valts för insamlandet av material.

MusikÀmnet i grundskolans Är 1-5 : En kvalitativ studie ur lÀrarperspektiv

Uppsatsen Àr en undersökning av hur musikundervisningen bedrivs i Ärskurs 1-5. Den berör ocksÄ lÀrares syn pÄ musikÀmnets betydelse för eleverna och hur lÀrarens person pÄverkar undervisningen. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr observationer med lÄg struktur och semistrukturerade intervjuer har anvÀnds. Undersökningen Àr gjord pÄ fyra olika skolor. I studien Àr det 13 lÀrare som bÄde intervjuats och observerats.

Röda Korset i fredstid ? en pelare i vÀlfÀrdens grund: en historisk undersökning om Svenska Röda Korsets pionjÀrarbete inom sjukvÄrden i Norrbotten mellan Ären 1922- 1927

Syftet med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt Svenska Röda Korset bidrog till uppbyggnaden av sjukvÄrden i Norrbotten mellan Ären 1922- 27. Undersökningen har omfattat de omrÄden, inom vilka Röda Korset bedrev sin verksamhet, den kontinuitet med vilken arbetsinsatserna genomfördes samt de tÀnkbara förklaringar som kan ligga till grund för Röda Korsarbetarnas engagemang. Vidare har samarbetet mellan Röda Korset, Norrbottens lÀns landsting och de berörda kommunerna granskats. Studien har Àgt rum genom en kvalitativ analys av de ÄrsberÀttelser som Norrbottensdistriktet av Svenska Röda Korset gav ut efter varje verksamhetsÄr. Vid undersökningen framtrÀdde sÀrskilt den verksamhet som Röda Korset bedrev i form av sjukhÀrbÀrgen pÄ mindre orter samt de initiativ som togs till förbÀttrade sjuktransporter, av vilka ambulansflyget blev det mest kÀnda.

BuxbomshÀckarna och kÀgelspelet i Vrams Gunnarstorps slottspark

DÄ jag under min utbildning stött pÄ buxbom som art och har trÀdgÄrdsdesign som inriktning sÄ kÀndes det helt rÀtt att ta upp dessa hÀckar som ett strÄlande exempel pÄ hÄllbar trÀdgÄrdsdesign. Inte bara jag och ca 10 000 besökare blir imponerade av dessa utan redan 1749 dÄ Linné genomförde sin berömda SkÄnska resa blev han sÄ övervÀldigad att han skrev:BuxbomshÀcken sÄgs hÀr i trÀdgÄrden sÄ prÀktig, att jag aldrig sett den hÀrligare, sÄ vida jag nÄgonsin rest, och kan han vÀl rÀknas för ett av Sveriges sÀllsamma ting, som giver det tydeligaste prov av SkÄnes hÀrliga klimat. Han var klippt av Buxus arborescens, 3 alnar hög och 3 alnar bred, alltsÄ i fyrkant, men mycket lÄng och var dessutan sÄ tÀt, att icke den minsta öppning fanns dÀrpÄ. Buxbomen kom troligtvis i början pÄ 1500-talet till Norden och 100 Är senare tros de första hÀckarna blivit planterade pÄ godset i samband med att det nuvarande slottet byggdes. De renÀssansvindar som dÄ blÄste knöt samman vÀxtmaterialet med den plats och det utryck som hÀckarna fick.Alla anlÀggningar av denna kaliber har pÄ ett eller annat sÀtt stött pÄ problemet med kostsam skötsel.

Revolution eller Reproduktion? NĂ€r pedagogik blir identitetspolitik: En kritisk diskursanalys av interkulturella utbildningsstrategier i Guatemala

Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik stÄr i fokus för denna uppsats. En utgÄngspunkt Àr att den politik som styr skolan Àven har inverkan pÄ, och Àr en produkt av, de diskurser som rÄder i samhÀllet nÀr det gÀller dessa frÄgor. Min undersökning Àr baserad pÄ situationen i Guatemala. DÀr finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvÄsprÄkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag hÀr genomför. Uppsatsen innehÄller Àven en jÀmförelse med lÀrares tankar kring detta pÄ plats i Guatemala, baserat pÄ vistelse och materialinsamling dÀr.

Standardiserat arbetssÀtt i kunskapsprocesser

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

ANALYS AV NACA0018 VINGPPROFIL

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

Ledtidsreducering av kundanpassad ChromaFlow

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

"NÀmen sÄhÀr ... X, vem bryr sig?" - en diskursanalytisk studie av elevers uppfattningar kring sina IG/F

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka om elever med IG/F reflekterar över sina betyg och hur de i sÄ fall förklarar dem. Teori: I uppsatsen anvÀnds diskursanalys som forskningsansats med speciellt fokus pÄ diskurspsykologi vilket Àr den ansats arbetet huvudsakligen utgÄr frÄn. Diskursanalys kan sÀgas bestÄ av tre inriktningar, Diskursteori, Kritisk diskursanalys och Diskurspsykologi. Dessa tre Àr alla socialkonstruktionistiska angreppsÀtt har följande fyra premisser eller utgÄngspunkter gemensamt:- En kritisk instÀllning till sjÀlvklar kunskap- Historisk och kulturell specificitet- Samband mellan kunskap och sociala processer- Samband mellan kunskap och social handlingMetod: Diskursanalys Àr en kvalitativ metod, men med en del variation frÄn klassiska kvalitativa metoder, skillnaderna och undersökningens metoder redovisas i detta kapitel. Metoden till ett arbete med diskursanalys Àr beroende av teorin, d.v.s.

Idén som arv

Det vi vÀljer att bevara som ett kulturarv baseras pÄ samhÀllets vÀrderingar och ideal. Kulturarv Àr ett val och Àven nÀr det kommer till sjÀlva förvaltningen finns flera olika vÀgar att vÀlja pÄ. Den hÀr uppsatsen utreder ett sÀtt att se pÄ landskapets idé som ett kulturarv, som ett idéarv, med syftet att bidra till diskussionen om bevarande genom att försöka bredda den allmÀnna synen pÄ vad ett kulturarv Àr och hur det kan förvaltas. Genom en historisk genomgÄng av kulturarvs- och landskapsbegreppens utveckling framgÄr att frÄgan om vad som ska bevaras till framtiden med tiden har förÀndrats till att omfatta allt fler olika typer av materiella sÄvÀl som immateriella arv. Synen pÄ kulturarv och landskap har dessutom gÄtt frÄn att enbart betona statiska objekt till en betoning av helhet, förÀnderlighet och aktivt bruk.

Biologisk mÄngfald i en historisk miljö : ett gestaltningsförslag för Odinslund i Uppsala

Landskapsarkitektyrket handlar ofta om att göra prioriteringar mellan olika intressen som stÀlls mot varandra. Exempel pÄ sÄdana Àr kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer samt vÀrdet av bevarande och utveckling av stÀders biologiska mÄngfald. Om bÄda dessa vÀrden finns att ta hÀnsyn till pÄ en och samma plats har landskapsarkitekten en roll att vÀva samman dem till en fungerande helhet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur man kan förstÀrka de historiska vÀrdena pÄ en urban plats och samtidigt frÀmja stadens biologiska mÄngfald pÄ ett samspelande sÀtt. Odinslund i Uppsala valdes ut som studieobjekt eftersom det Àr en centralt belÀgen promenadpark i ett omrÄde med höga kulturhistoriska vÀrden.

Uthyrning av arbetskraft - ett rÀttssociologiskt perspektiv pÄ en flexibilitetsstrategi

I ett bredare perspektiv Àr uthyrning av arbetskraft en del av en större förÀndring av arbetsmarknaden. FörÀndringen kÀnnetecknas av en ökning av sÄ kallade atypiska arbetsformer sÄ som projektanstÀllningar, uppdragsavtal, entreprenad och inhyrning av arbetskraft.Ett problem, som behandlas i uppsatsen, bestÄr i att regler och avtal, som skapats för att skydda arbetstagaren, inte Àr utformade för denna form av atypiska arbetsformer. Detta har börjat leda till nya regler, avtal och tillÀmpningar av befintliga regler för att ge ett ökat skydd. Men i takt med ökningen av dessa arbetsformer hamnar ÀndÄ allt fler arbetstagare och egenföretagare till stor del utanför det skydd som de som arbetar i en traditionell anstÀllning har.Uppsatsen behandlar Àven problem med uthyrning av arbetskraft som drabbar andra företag och samhÀllet i stort. Ett exempel Àr den utbredda kriminella verksamheten inom bemanningsbranschen.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->