Sökresultat:
1017 Uppsatser om Historisk jämförelse, - Sida 46 av 68
Det franska skolsystemet vs. Det svenska skolsystemet
Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv försöka tydliggöra nÄgra vÀrderingar och attityder som finns i Frankrikes och Sveriges lÀroplaner. Jag undersöker vilken kunskapssyn lÀraren, lÀrarstudenten och lÀroplanerna ger uttryck för i respektive land, vad lÀroplanen sÀger om kunskap, mÄl, riktlinjer och arbetsmetoder, samt hur lÀrarstudenten och lÀraren stÀller sig till detta. Min studie innefattas ocksÄ av att titta pÄ hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan tolkas till min undersökning. Bakgrundskapitlet bidrar med en historisk Äterblick om hur skolan har utvecklats och vilka grundlÀggande vÀrderingar Frankrikes och Sveriges skola bygger pÄ. Mitt arbete ger en översikt av litteratur som tar upp begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten», kunskap och kompetens.
Fra?n mo?rkret stiga vi mot ljuset : den tidiga svenska arbetarro?relsens strategiska musikanva?ndning
Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.
Grön marknadsföring : en studie av MTG Radio och TV4
Syftet ? Syftet med denna uppsats Àr att studera hur MTG Radio och TV4 har valt att anvÀnda sig av grön marknadsföring. Vidare undersöker vi om företagen har ett helhetsperspektiv med den gröna marknadsföringen, det vill sÀga om de tydligt arbetar med miljöfrÄgorna bÄde externt och internt.Design/metodologi/tillvÀgagÄngssÀtt ? Efter en kort historisk bakgrund redogör vi för den teoretiska bakgrunden till hur företag bör utforma den gröna marknadsföringen sÄ att den effektivt nÄr ut till kunder. Vi studerar sedan tvÄ företag, MTG Radio och TV4, för att se hur dessa arbetar med grön marknadsföring.
Familjeinkomstens pÄverkan pÄ antisocialt beteende
Syftet med studien Àr att studera om det finns samband mellan familjeinkomst under uppvÀxten och senare risk för antisociala beteenden bland ungdomar i Sverige. För att besvara frÄgan har vi anvÀnt oss utav sjÀlvdeklarationsenkÀter som respondenter har besvarat vid 15 Ärs Älder. Datamaterialet, CATSS-15, var sekundÀrdata frÄn Karolinska Institutet som har genomförts pÄ tvillingar, vilka har följts upp under flera Är. Denna studie utgÄr dock enbart frÄn sjÀlvdeklarationsrapporterna frÄn 15 Ärs Älder. UtifrÄn syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar:Finns det ett samband mellan familjeinkomsten under uppvÀxten och sjÀlvdeklarerade antisociala beteenden vid 15 Ärs Älder bland svenska ungdomar?  Det teoretiska ramverket utgörs av Mertons strainteori.
Gropen
Konstmuseet Gropen Àr Uppsalas nya konstmusseum för samtida och historisk konst. Den Àr belÀgen vid fyrisÄn strax söder om stadskÀrnan, nedsÀnkt helt under mark. Att gÄ ner i gropen Àr att lÀmna staden. Att gÄ ner i gropen Àr att gÄ upp i konsten.Jag började projektet med att fundera över vilka konstmuseeum jag varit pÄ, vilka jag gillat, och vad jag gillat med dem. Guggenheim, Neue Nationalgalerie, Tate Modern mf.
Luftrumssamordning i kris och krig
Denna uppsats berör luftrumssamordning och dess svÄrigheter i kris och under krig. I en tid dÄ alltfler vill utnyttja luftrummet Àr det av vikt att detta kan samordnas utan risk för vÄdabekÀmpningoch kollisioner. Vidare mÄste den valda luftrumsstrukturen ge möjlighet till befÀlhavaren attmaximera sina insatser utan begrÀnsningar. Denna uppsats belyser anledningarna till varförluftrumssamordning och kontroll av luftrummet Àr viktig genom att ge ett antal historiska exempeloch dra slutsatser av dessa. Inledningsvis ges ocksÄ en historisk Äterkoppling om vikten av attkunna samordna luftrummet.
Vad Àr teknik?
Denna studie utgÄr frÄn att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks sÀkerhetspolitiska positionering inte varit överensstÀmmande med den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen genom Ären. Syftet med denna undersökning Àr att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan pÄ i vilken riktning som den statliga sÀkerhetspolitiska debatten kommer att anta och sÄledes den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen. ForskningsfrÄgorna som skall besvaras Àr; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsÀgbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin stÄndpunkt gÀllande statens sÀkerhetspolitiska stÀllning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer VÀnsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och VÀnsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin sÀkerhetspolitiska positionering under Ären 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. DÀrefter har en kvalitativ jÀmförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att pÄvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende pÄ ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker frÄn stigberoendet.Resultatet pÄvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhÄllande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska sÀkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..
Strömsbergs kökstrÀdgÄrd - en historisk inventering
An era ended in 1920 when the Walloon ironworks village of Strömsberg closed. The Wallon people had lived on the spot for 300 years and influenced the region was a lot. The kitchengarden in Stromsberg was a gardencenter 1920-50.
The countŽs good profits made him reinvest a lot of capital in the Wallon ironworks village to make it better and to construct forges, buildings and gardens. The kitchen gardenŽs history in Stromsberg started in 1660-70s, when Johan Vervier, built Strömsbergs first manor house.
Betygshistorik: en litteraturstudie i hur det svenska betygsystemet förÀndrats sedan tidigt 1900-tal
Denna uppsats undersöker, kronologiskt beskriver och analyserar hur betygen utvecklats och förÀndrats för den svenska grundskolan och dess föregÄngare samt gymnasieskolan sedan tidigt 1900-tal. Detta genom att stÀlla frÄgorna hur betygssystemets kronologiska utveckling ser ut, vilka faktorer som kan ha bidragit till utvecklingen samt vad det finns för likheter respektive skillnader mellan de olika betygssystemen. Metoden Àr kvalitativt litteraturstudium med fenomenografisk forskningsansats, som syftar till att undersöka differensen mellan vad nÄgot Àr och vad det uppfattas vara. Uppsatsen börjar med en historisk inblick i det absoluta betygssystemet dÀr betygssystemet var sjuskaligt frÄn Ärskurs ett och tanken att kunskapen överfördes frÄn lÀrare till elev var gÀllande. PÄ detta följde det relativa betygssystemet som var femskaligt, sattes efter en normalfördelningskurva och avvikelser var tvungna att motiveras och undersökas.
Materialbibliotek - vad Àr det?
Undersökningen vilar pÄ tvÄ huvudfrÄgor: Vad Àr ett materialbibliotek, och varför uppstÄr de i sÄ stor utstrÀckning idag? FrÄgorna besvaras genom samtal med ansvariga pÄ materialbibliotek, frÀmst kommersiella, i Europa och USA och redovisas i en historisk och kronologisk översikt över det senaste decenniet, en tematisk beskrivning av verksamheten samt en diskussion kring materialbiblioteket utifrÄn begreppen dokument och bibliotek dÀr en allmÀn biblioteksmodell appliceras pÄ materialbibliotekens verksamhet. Slutligen föreslÄs en definition av begreppet materialbibliotek.Undersökningen kommer fram till att materialbiblioteket Àr en informationstjÀnst som samlar och organiserar materialprover och materialkunskap, och som inte enbart fungerar som tillhandahÄllare av information utan Àven strÀvar efter att i mötet med sina anvÀndare skapa ny kunskap om de dokument det behandlar. Materialbiblioteken uppstÄr ur ett behov av en samordnande central för materialkunskap, och kan placeras inom det nya serviceparadigmet information management. Det finns Àven ett behov av att kÀnna pÄ material och att skapa en mötesplats för kreatörer och tillverkare inom designomrÄdet.
De islÀndska sagorna Att öka elevers kulturella identitet och sociala kompetens
Detta arbete handlar om hur de islÀndska sagorna anvÀnds i den islÀndska skolan och vilka syften och metoder lÀrarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har ocksÄ varit att se vilka implikationer arbetet i den islÀndska skolan kan ha pÄ den svenska skolan. LÀrarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och Àven elevers och lÀrarutbildares uppfattningar redogörs för. PÄ plats i Reykjavik har ett antal lÀrare (5 st), elever (12 st) och lÀrarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6.
En g?tfull siffra
Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares,
l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan
om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll
och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska
matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22].
Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av
didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.
En etableringsprocess i Baltikum ? fallet Föreningssparbanken AB
VÄren 2005 förvÀrvade Föreningssparbanken AB Baltikums marknadsledande bank, Hansabank. FörvÀrvet innebar en tydlig strategiförÀndring för FSB dÄ banken tidigare huvudsakligen agerat via en alliansstrategi med ett begrÀnsat Àgande. Till följd av denna tydliga strategiförÀndring har vi funnit det intressant att titta pÄ bankens etableringsprocess i Baltikum. Studiens syfte Àr att, med utgÄngspunkt i Rolf Marquardts teori kring bankers etableringsprocesser i utlandet, undersöka hur ett antal nyckelfaktorer pÄverkat sÄvÀl förutsÀttningarna för, som utformningen av, bankens etablering i Baltikum. De faktorer som undersökts grundar sig i Marquardts undersökningsmodell för svenska bankers internationaliseringsprocess.
GrÀnspunkter i TrollhÀttans Stads databas
I vÄrt examensarbete har vi studerat grÀnspunkter som Àr skapade genom förrÀttningar och dokumenterade i koordinatsystem som inte lÀngre Àr aktuella att anvÀnda. Vi har studerat kedjan frÄn inmÀtning av befintliga grÀnspunkter, till att de Àr transformerade och införda i TrollhÀttans Stads databas.Vi har arbetat med tre olika omrÄden i TrollhÀttan, vilka Àr Skoftebyn, centrum och Kalltorps By. De har tillkommit vid olika tidsperioder, har olika typer av bebyggelse samt Àr redovisade i olika typer av koordinatsystem. Genom vÄrt arbete har vi sett att olika omrÄden i TrollhÀttan har olika vÀl bevarade grÀnsmarkeringar. I de villaomrÄden vi studerat har flertalet av grÀnspunkterna Äterfunnits, medan de i centrum varit obefintliga, sÄnÀr som pÄ grÀnsmarkeringar utvisade med hushörn.För att fÄ ett djupare sammanhang har vi gjort en historisk tillbakablick dÀr vi studerat grÀnser ur en allmÀn synvinkel.
Bilden av Förintelsen och Nazismen - genom förövarens perspektiv
Denna uppsats belyser visualiseringen av nazismens epok i Tyskland och Förintelsen genom de tyska filmatiseringarna som skildras utifrĂ„n förövarens perspektiv. De tvĂ„ filmer som analyseras i uppsatsen Ă€r Dennis Gansels FĂŒhrerns elit (2004) och Jo Baiers Attentatet mot Hitler (2004). Det som Ă€r intressant med de hĂ€r filmerna Ă€r hur intĂ€llningen till nazismens ideologi har Ă€ndrats och hur nazismen tacklas med vĂ„ra nutida vĂ€rderingar. Metoden sker genom en nĂ€rlĂ€sning av hur filmerna rent visuellt uttrycker den nazistiska ideologin, frĂ€mst motstĂ„ndsmĂ€ssigt. För att fĂ„ en större inblick i nazismens mĂ€nnisko- och samhĂ€llssyn Ă€r Harald Ofstads definitioner kring de nazistiska vĂ€rderingarna de tyngsta bland de teoretiska utgĂ„ngspunkterna.