Sök:

Sökresultat:

1017 Uppsatser om Historisk jämförelse, - Sida 30 av 68

Den goda matematiklÀraren - Vad gör en bra matematiklÀrare bra?

BakgrundI bakgrunden gör vi först en historisk tillbakablick pÄ lÀraren och lÀrarrollen. DÀrefter beskriver vi kompetens i allmÀnhet och lÀrarkompetens i synnerhet samt de delar som tillsammans formar den helhet som lÀrarrollen innebÀr. Vi berör Àven centrala styrdokument samt andra sociala pÄverkansfaktorer pÄ yrket.SyfteDenna studie avser att öka förstÄelsen för vilka förvÀntningar som matematiklÀrare möter. Har elever, vÄrdnadshavare, matematiklÀrare och skolledare samma syn pÄ vad en god matematiklÀrare Àr?MetodArbetet Àr en kvantitativ studie och som redskap anvÀndes en enkÀtundersökning.

Slöjda med mening : En studie om hantverkets ideologiska drivkrafter

Syftet Àr att genom en textanalys undersöka hur konsthantverk anvÀnds och tolkas som ideologiska och politiska budskap. Fokus ligger pÄ fyra olika tematiker nÀmligen DIY ? Do ityourself, craftivism, vÀlgörenhet och miljöfrÄgor. FrÄgestÀllningar som ska besvaras Àr hurkonsthantverk och slöjd framstÀlls som ideologi i dag och hur man kan förstÄ den ideologiskarörelsen inom konsthantverk som en del av en historisk process.Tidigare forskning ger en bild av hur Àmnet behandlats av olika forskare och en historiskttillbakablick pÄ konsthantverkets roll i samhÀllet.Analysen behandlar texter om nutida rörelser och ideologier inom hantverk och Àr struktureradefter de fyra tematikerna. DIY Àr den första vars vision Àr att uppmuntra den egna kreativaförmÄgan som ett motstÄnd mot dagens konsumtion och massproduktion.

LÀrarens roll i förÀndring

Dagens skola Àr pÄ mÄnga sÀtt en annan skola Àn den som flertalet vuxna lÀrt kÀnna sen de vuxit upp. Dessutom sÄ lever vi i ett utbildningssamhÀlle dÀr förÀndringar pÄgÄr. För att förstÄ dagens skola och lÀrarens förÀndrade roll Àr det nödvÀndigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det Àr Àven viktigt att tillÀgga att den nya lÀroplanens utformning har lett till att arbetssÀttet ute pÄ skolorna har förÀndrats. Vi har studerat hur skolan och lÀrarens roll Àr under förÀndring.

SVA-verksamheten verksamheten i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor. : En fallstudie om hur studiens resultat kan pa?verka skolframgÄngen för flersprÄkiga elever.

Det finns en del forskning kring att flerspra?kiga elever inte na?r samma skolframga?ng som enspra?kiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i sa? fall hur, sva- verksamheten skiljer sig a?t i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspra?k samt att studien ger en fingervisning om vilka mo?jligheter de flerspra?kiga eleverna pa? ovan na?mnda skolor har att na? samma skolframga?ng som elever som har svenska som modersma?l. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade fra?gor har anva?nts fo?r att ta reda pa? sva-verksamhetens utformning.

Val av stoff i bild och form grundkurs

Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) Àr en 50 poÀngskurs. Den Àr obligatorisk pÄ Estetiska programmet, bild och formgivning, och pÄ Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmÄlen ge grundlÀggande kunskaper inom bild- och formomrÄdet, analys och tolkning av bild- och formsprÄk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt Àr att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlÀrare pÄ gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda pÄ vad grundlÀggande kunskap i ovan nÀmnda kurs betyder för nÀrvarande i jÀmförelse med ett Àmneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgÄng av Àmnet bild visar pÄ en stor stoffbredd.

Fo?rutsa?ttningar fo?r elektrifierade lastbilar med eHighway inom svensk gruvindustri : En ja?mfo?relse av olika transportslag mellan Mertainen och Svappavaara

The Swedish government has a goal of achieving a fossil-free vehicle fleet in 2030. Heavy transport constitutes a significant part of Sweden's transportation sector and the vehicles are driven almost exclusively by fossil fuels. Siemens has developed eHighway, a concept for electric road systems enabling electrification of trucks, in order to reduce the environmental impact of heavy transports. This study aims to investigate the potential that eHighway has on transporting iron ore from the mine of Mertainen to a processing plant in Svappavaara. Electrified trucks are compared with conventional trucks, and diesel and electric trains.The evaluation was made with respect to energy consumption, environmental impact, and cost.

Kund eller patient? ? Till kritik mot en marknadsanpassning av patientbemötandet

Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en analys om lÀkarprofessionens eventuellt förÀndrade syn pÄ patientbemötandet - gÀllande bÄde sin egen och patientens roll - kritisera och kontrastera New Public Management och Service Management angÄende marknadsanpassning av lÀkar- och patientrollen. Vi utgÄr frÄn ett tolkande paradigm och anvÀnder oss av en kvalitativ metod. Vi kritiserar New Public Management och Service Management inom svensk sjukvÄrd huvudsakligen utifrÄn Etienne Wengers teori om sociala grupper i samhÀllet, men Àven utifrÄn Michel Foucaults och Jean Baudrillards teorier. Empirisk data presenteras tillsammans med teorin och tolkas utifrÄn teorin. Empirin hÀrstammar frÄn Ätta intervjuer och en observation, men bestÄr Àven av sekundÀrdata i form av artiklar frÄn lÀkarfackpress.

Idrott pÄ pojkars villkor? - en undersökning av elever pÄ högstadiet

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad elever i grundskolans senare del har för instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa nÀr det gÀller intresset för Àmnet och dess innehÄll ur ett genusperspektiv. Hur upplever eleverna de fysiska aktiviteterna under lektionerna? För att fÄ svar pÄ detta har följande problempreciseringar stÀllts: vad har pojkar och flickor för instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa pÄ högstadiet?, Finns det nÄgra skillnader mellan pojkar och flickor nÀr det gÀller val av aktivitet, i sÄ fall vilka?, Deltar flickor pÄ samma villkor som pojkarna pÄ idrottslektionerna?, Vill eleverna att det ska vara samundervisning? Som bakgrund tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund om genusperspektivet i skolan, och elevernas instÀllning till idrott och hÀlsa. I den empiriska delen redovisas bland annat undersökningens upplÀgg och i resultatet visas svaren pÄ enkÀter och observationerna i löpande text och i form av tabeller. I diskussionen och slutsatsen diskuteras resultatet kring undersökningen som visar bland annat att instÀllningen till Àmnet idrott och hÀlsa Àr mer positivt bland pojkarna.

?Jag Àr ju som ganska mycket pÄ min vakt hela tiden...? : En kvalitativ studie som belyser unga kvinnors resonemang kring sexuellt vÄld

Det hÀr Àr en kvalitativ studie som undersöker och belyser unga kvinnors resonemang kring sexuellt vÄld. UtifrÄn detta har vi studerat hur unga kvinnor uppfattar begreppet sexuellt vÄld, vilka attityder och vÀrderingar det framkallar, hur de upplever att mÀns vÄld mot kvinnor pÄverkar deras vardagliga beteenden och kÀnslor. Samt hur de resonerar kring upplevelser av sexuellt vÄld. För att göra detta möjligt har vi genomfört tvÄ stycken fokusgruppsintervjuer dÀr grupperna utgjort en grupp med fyra stycken artonÄringar och en grupp med tre stycken tjugosexÄringar. Resultaten visar att uppfattningen hos respondenterna Àr att sexuellt vÄld handlar om ett grÀnsöverskridande och en historisk syn pÄ mÀns makt i samhÀllet.

Försvarsmaktens professionalisering : PÄverkande faktorer för soldatrekryteringen

Inom kort stundar en av Försvarsmaktens kanske största processer sedan förĂ€ndringen mot ett insatsförsvar pĂ„börjades under 90-talet. Soldatförsörjningen övergĂ„r frĂ„n vĂ€rnplikt till en professionalisering av hela personalstyrkan och soldater skall pĂ„ frivillig bas rekryteras och anstĂ€llas för att fylla upp Försvarsmaktens insatsförband. Med grund i Bernt Öströms rapport frĂ„n 2008: Soldatförsörjning ? Redogörelse för modellerna i Danmark, NederlĂ€nderna och Spanien studeras de tvĂ„ nationerna Danmark och NederlĂ€nderna för att identifiera pĂ„verkande faktorer inom de bĂ„das soldatförsörjningssystem. De tvĂ„ nationernas försvarsmakter, samt Sveriges, beskrivs övergripande med historisk bakgrund och nulĂ€ge angĂ„ende soldatförsörjning.

StÀndig hunger. Ett nytt sÀtt att visuellt gestalta Selma Lagerlöf pÄ

?Jag har ju en stor begÄvning, det Àr inte vÀrt att krusa med, men min sjÀl Àr just dÀrföri en stÀndig hunger och den behöver allt det strÀnga arbetets spÀnning för att vara iro. Och om jag inte har arbete sÄ behöver jag kÀrlek eller stor framgÄng.? ? SelmaLagerlöf, 1903.Den svenska författaren och Nobelprisvinnaren Selma Lagerlöf Àr modernareÀn nÄgonsin, men den visuella gestaltning av henne Àr lika traditionell som tidigare.MÄnga moderna forskningsprojekt om Selma arbetar intensivt för att tvÀtta bortmyten om henne som en gammal sagoberÀtterska framför eldstaden. Den nya Selmamytenpresenterar en kvinna som kunde Àlska passionerat och hade nÀra till skrattoch tÄrar, men ocksÄ en medveten och mÄlmedveten författare som med matematiskprecision tog sig ann konstnÀrliga problem.Detta arbete beskriver försöket att hitta ett sÀtt att skapa en visuell gestaltningav den moderna Selma-myten, som har samma progressivitet som de forskningstexterden Àr satt att kommunicera.

Detsvenska lÀroverket skildrat hos nÄgra skönlitterÀra författare

Studentexamen som företeelse fanns pÄ lÀroverken i 100 Är och betydde mycket, inte bara för studenterna utan ocksÄ för deras familjer och hela det omgivande samhÀllet. Syftet med studien har varit att studera hur lÀroverken, dess lÀrare och elever och det omgivande samhÀllet skildras i nÄgra skönlitterÀra verk. Arbetet bestÄr av en historisk bakgrund och en genomgÄng av skönlitteratur som skildrar lÀroverk. Tidsperioden för studien Àr runt sekelskiftet 1800-1900 dÄ mycket hÀnde kring lÀroverken. De skönlitterÀra verken som studerats Àr Vad rÀtt du tÀnkt (E Bengtson), Flickan i frack (Hj Bergman) Markurells i Wadköping (Hj Bergman), Snörmakare Lekholm fÄr en idé (G Hellström) samt Paul Hoffman lÀroverksadjunkt (H Swensson).

Ungerns demokratiska konsolidering. Demokratisering utifrÄn tre överlappande arenor

Uppsatsen behandlar frÄgan huruvida dagens Ungern bör kunna betraktas som en konsoliderad demokrati. FrÄgan utgÄr ifrÄn teorin om för att ett lyckat demokratiskt samhÀlle ska kunna uppnÄs mÄste fem dimensioner vara uppfyllda: ett vÀl fungerande och demokratiskt institutionaliserat civilsamhÀlle, politiskt samhÀlle och ekonomiskt samhÀlle samt en rÀttstat och statsbyrÄkrati. Uppsatsen tar tre av dessa samhÀlleliga arenor i beaktande samt medborgarnas och politikernas attityder och utgÄr i huvudsak frÄn artiklar, böcker och tidsskrifter. För att ÄskÄdliggöra Ungerns utveckling frÄn demokratisk transition till dagens situation har en viss historisk tillbakablick varit nödvÀndig för att ge perspektiv Ät landets sociala, politiska och ekonomiska hÀndelseförlopp..

Investera i en kvÀvesensor? : en ekonomisk jÀmförelse av tre fiktiva gÄrdar

Denna uppsats Àr skriven pÄ kandidatnivÄ och omfattar 15 högskolepoÀng. Uppsatsen Àr skri-ven inom Àmnet Företagsekonomi vid Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversi-tet. En stor kostnadspost för vÀxtodlingsgÄrdar Àr handelsgödsel. Svenska lantbrukare tenderar att överskatta grödans kvÀvebehov, vilket har lett till att den genomsnittliga kvÀvegivan Àr högre Àn den ekonomiskt optimala givan. En kvÀvesensor kan ge möjlighet till att anpassa kvÀvegi-van till fÀltets behov, och dÀr igenom möjligen öka lantbrukarens förutsÀttningar för skörd- och kvalitetsökning. KvÀvesensorn introducerades pÄ den svenska marknaden för 15 Är sedan.

Konflikterna i lappmarken: Àr ILO 169 lösningen?

RĂ€tten till mark och vatten i lappmarken har genom Ă„rhundradena varit föremĂ„l för debatt i Sverige. En genomgĂ„ende intention frĂ„n statens sida har varit att nyttja lappmarkens resurser pĂ„ ett, för de olika tidsperioderna, Ă€ndamĂ„lsenligt sĂ€tt. De grupper som har bebott lappmarken, samer med eller utan renskötselrĂ€tt samt övrig befolkning, har dĂ€rför varit beroende av den statliga politiken. PĂ„ grund av att statens intentioner har medfört fördelar för olika grupperingar under olika epoker har konflikter varit och Ă€r fortfarande vanligt förekommande. År 1989 utfĂ€rdade FN:s fackorgan ILO en konvention, som fick namnet ILO 169, och behandlar ursprungsbefolkningars rĂ€ttigheter.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->