Sökresultat:
1022 Uppsatser om Historisk jämförelse, - Sida 30 av 69
Det konkurrenskraftiga subjektet : -En analys av Allians för Sveriges skolpolitik
Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dÄvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill sÀga de fyra borgerliga partierna, stod dÄ i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och pÄvisade att deras politik skulle verka för en mer hÄllbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förestÀllning om kunskap och det lÀrande subjektet i grundskolan det vill sÀga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrÄgor. För att belysa bakgrund och historisk kontext anvÀnds tvÄ perspektiv pÄ skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik mÀrks spÀnningar mellan dessa perspektiv vilket fÄr konsekvenser för synen pÄ kunskap och subjekt. FrÄgestÀllningarna handlar om vad som görs önskvÀrt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik.
KOINTEGRATIONSANALYS AV SVENSKT FASTIGHETSPRISINDEX OCH OMXS
SAMMANFATTNING Titel: Kointegrationsanalys av svenskt fastighetsprisindex och OMXS Seminarium: 2008-06-02 Ămne/kurs: FEKK01, Examensarbete kandidatnivĂ„, 15 poĂ€ng Författare: Sebastian Hammarström, Karl-Fredrik Hansson, Jonas Hellström, Karl Liljequist Handledare: Göran Anderson Fem nyckelord: fastighetsprisindex, OMXS, kointegration, diversifiering, lĂ„ngsiktigt samband Syfte: Analysera historisk data för att undersöka förekomsten av lĂ„ngsiktigt samband mellan fastighetspriser och OMXS och se hur resultatet kan gagna investerare. Metod: Engle-Grangers kointegrationstester. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av effektiva marknadshypotesen och random walkteorin vilka behandlar prisutvecklingen pĂ„ en tillgĂ„ng. Ăven modern portföljvalsteori anvĂ€nds, vilken hanterar riskspridning i en portfölj. Empiri: Fastighetsprisindex och OMXS frĂ„n Q2 Ă„r 1986 till Q4 Ă„r 2007.
Den goda matematiklÀraren - Vad gör en bra matematiklÀrare bra?
BakgrundI bakgrunden gör vi först en historisk tillbakablick pÄ lÀraren och lÀrarrollen. DÀrefter beskriver vi kompetens i allmÀnhet och lÀrarkompetens i synnerhet samt de delar som tillsammans formar den helhet som lÀrarrollen innebÀr. Vi berör Àven centrala styrdokument samt andra sociala pÄverkansfaktorer pÄ yrket.SyfteDenna studie avser att öka förstÄelsen för vilka förvÀntningar som matematiklÀrare möter. Har elever, vÄrdnadshavare, matematiklÀrare och skolledare samma syn pÄ vad en god matematiklÀrare Àr?MetodArbetet Àr en kvantitativ studie och som redskap anvÀndes en enkÀtundersökning.
Slöjda med mening : En studie om hantverkets ideologiska drivkrafter
Syftet Àr att genom en textanalys undersöka hur konsthantverk anvÀnds och tolkas som ideologiska och politiska budskap. Fokus ligger pÄ fyra olika tematiker nÀmligen DIY ? Do ityourself, craftivism, vÀlgörenhet och miljöfrÄgor. FrÄgestÀllningar som ska besvaras Àr hurkonsthantverk och slöjd framstÀlls som ideologi i dag och hur man kan förstÄ den ideologiskarörelsen inom konsthantverk som en del av en historisk process.Tidigare forskning ger en bild av hur Àmnet behandlats av olika forskare och en historiskttillbakablick pÄ konsthantverkets roll i samhÀllet.Analysen behandlar texter om nutida rörelser och ideologier inom hantverk och Àr struktureradefter de fyra tematikerna. DIY Àr den första vars vision Àr att uppmuntra den egna kreativaförmÄgan som ett motstÄnd mot dagens konsumtion och massproduktion.
LÀrarens roll i förÀndring
Dagens skola Àr pÄ mÄnga sÀtt en annan skola Àn den som flertalet vuxna lÀrt kÀnna sen de vuxit upp. Dessutom sÄ lever vi i ett utbildningssamhÀlle dÀr förÀndringar pÄgÄr. För att förstÄ dagens skola och lÀrarens förÀndrade roll Àr det nödvÀndigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det Àr Àven viktigt att tillÀgga att den nya lÀroplanens utformning har lett till att arbetssÀttet ute pÄ skolorna har förÀndrats. Vi har studerat hur skolan och lÀrarens roll Àr under förÀndring.
Asylprotokollet : EU-medborgares begrÀnsade asylrÀtt i Sverige
SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.
Kreativitet i lÀroplaner, Àmnen och kurser för gymnasieskolan : En kvantiativ studie av begreppet kreativitet
Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.
Val av stoff i bild och form grundkurs
Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) Àr en 50 poÀngskurs. Den Àr obligatorisk pÄ Estetiska programmet, bild och formgivning, och pÄ Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmÄlen ge grundlÀggande kunskaper inom bild- och formomrÄdet, analys och tolkning av bild- och formsprÄk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt Àr att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlÀrare pÄ gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda pÄ vad grundlÀggande kunskap i ovan nÀmnda kurs betyder för nÀrvarande i jÀmförelse med ett Àmneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgÄng av Àmnet bild visar pÄ en stor stoffbredd.
Kund eller patient? ? Till kritik mot en marknadsanpassning av patientbemötandet
Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en analys om lÀkarprofessionens eventuellt förÀndrade syn pÄ patientbemötandet - gÀllande bÄde sin egen och patientens roll - kritisera och kontrastera New Public Management och Service Management angÄende marknadsanpassning av lÀkar- och patientrollen. Vi utgÄr frÄn ett tolkande paradigm och anvÀnder oss av en kvalitativ metod. Vi kritiserar New Public Management och Service Management inom svensk sjukvÄrd huvudsakligen utifrÄn Etienne Wengers teori om sociala grupper i samhÀllet, men Àven utifrÄn Michel Foucaults och Jean Baudrillards teorier. Empirisk data presenteras tillsammans med teorin och tolkas utifrÄn teorin. Empirin hÀrstammar frÄn Ätta intervjuer och en observation, men bestÄr Àven av sekundÀrdata i form av artiklar frÄn lÀkarfackpress.
Idrott pÄ pojkars villkor? - en undersökning av elever pÄ högstadiet
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad elever i grundskolans senare del har för instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa nÀr det gÀller intresset för Àmnet och dess innehÄll ur ett genusperspektiv. Hur upplever eleverna de fysiska aktiviteterna under lektionerna? För att fÄ svar pÄ detta har följande problempreciseringar stÀllts: vad har pojkar och flickor för instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa pÄ högstadiet?, Finns det nÄgra skillnader mellan pojkar och flickor nÀr det gÀller val av aktivitet, i sÄ fall vilka?, Deltar flickor pÄ samma villkor som pojkarna pÄ idrottslektionerna?, Vill eleverna att det ska vara samundervisning? Som bakgrund tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund om genusperspektivet i skolan, och elevernas instÀllning till idrott och hÀlsa. I den empiriska delen redovisas bland annat undersökningens upplÀgg och i resultatet visas svaren pÄ enkÀter och observationerna i löpande text och i form av tabeller. I diskussionen och slutsatsen diskuteras resultatet kring undersökningen som visar bland annat att instÀllningen till Àmnet idrott och hÀlsa Àr mer positivt bland pojkarna.
?Ălmhult, we have a Problem? : En kvalitativ studie av Ikea Sverigesskriftliga kriskommunikationFörfattare:
SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.
?Jag Àr ju som ganska mycket pÄ min vakt hela tiden...? : En kvalitativ studie som belyser unga kvinnors resonemang kring sexuellt vÄld
Det hÀr Àr en kvalitativ studie som undersöker och belyser unga kvinnors resonemang kring sexuellt vÄld. UtifrÄn detta har vi studerat hur unga kvinnor uppfattar begreppet sexuellt vÄld, vilka attityder och vÀrderingar det framkallar, hur de upplever att mÀns vÄld mot kvinnor pÄverkar deras vardagliga beteenden och kÀnslor. Samt hur de resonerar kring upplevelser av sexuellt vÄld. För att göra detta möjligt har vi genomfört tvÄ stycken fokusgruppsintervjuer dÀr grupperna utgjort en grupp med fyra stycken artonÄringar och en grupp med tre stycken tjugosexÄringar. Resultaten visar att uppfattningen hos respondenterna Àr att sexuellt vÄld handlar om ett grÀnsöverskridande och en historisk syn pÄ mÀns makt i samhÀllet.
Försvarsmaktens professionalisering : PÄverkande faktorer för soldatrekryteringen
Inom kort stundar en av Försvarsmaktens kanske största processer sedan förĂ€ndringen mot ett insatsförsvar pĂ„börjades under 90-talet. Soldatförsörjningen övergĂ„r frĂ„n vĂ€rnplikt till en professionalisering av hela personalstyrkan och soldater skall pĂ„ frivillig bas rekryteras och anstĂ€llas för att fylla upp Försvarsmaktens insatsförband. Med grund i Bernt Ăströms rapport frĂ„n 2008: Soldatförsörjning ? Redogörelse för modellerna i Danmark, NederlĂ€nderna och Spanien studeras de tvĂ„ nationerna Danmark och NederlĂ€nderna för att identifiera pĂ„verkande faktorer inom de bĂ„das soldatförsörjningssystem. De tvĂ„ nationernas försvarsmakter, samt Sveriges, beskrivs övergripande med historisk bakgrund och nulĂ€ge angĂ„ende soldatförsörjning.
StÀndig hunger. Ett nytt sÀtt att visuellt gestalta Selma Lagerlöf pÄ
?Jag har ju en stor begÄvning, det Àr inte vÀrt att krusa med, men min sjÀl Àr just dÀrföri en stÀndig hunger och den behöver allt det strÀnga arbetets spÀnning för att vara iro. Och om jag inte har arbete sÄ behöver jag kÀrlek eller stor framgÄng.? ? SelmaLagerlöf, 1903.Den svenska författaren och Nobelprisvinnaren Selma Lagerlöf Àr modernareÀn nÄgonsin, men den visuella gestaltning av henne Àr lika traditionell som tidigare.MÄnga moderna forskningsprojekt om Selma arbetar intensivt för att tvÀtta bortmyten om henne som en gammal sagoberÀtterska framför eldstaden. Den nya Selmamytenpresenterar en kvinna som kunde Àlska passionerat och hade nÀra till skrattoch tÄrar, men ocksÄ en medveten och mÄlmedveten författare som med matematiskprecision tog sig ann konstnÀrliga problem.Detta arbete beskriver försöket att hitta ett sÀtt att skapa en visuell gestaltningav den moderna Selma-myten, som har samma progressivitet som de forskningstexterden Àr satt att kommunicera.
Detsvenska lÀroverket skildrat hos nÄgra skönlitterÀra författare
Studentexamen som företeelse fanns pÄ lÀroverken i 100 Är och betydde mycket, inte bara för studenterna utan ocksÄ för deras familjer och hela det omgivande samhÀllet. Syftet med studien har varit att studera hur lÀroverken, dess lÀrare och elever och det omgivande samhÀllet skildras i nÄgra skönlitterÀra verk. Arbetet bestÄr av en historisk bakgrund och en genomgÄng av skönlitteratur som skildrar lÀroverk. Tidsperioden för studien Àr runt sekelskiftet 1800-1900 dÄ mycket hÀnde kring lÀroverken. De skönlitterÀra verken som studerats Àr Vad rÀtt du tÀnkt (E Bengtson), Flickan i frack (Hj Bergman) Markurells i Wadköping (Hj Bergman), Snörmakare Lekholm fÄr en idé (G Hellström) samt Paul Hoffman lÀroverksadjunkt (H Swensson).