Sökresultat:
1165 Uppsatser om Historisk framställning - Sida 15 av 78
Den svenska lÀromedelsgranskningens vara eller icke vara
Examensarbetets syfte Àr att kasta ljus över den svenska lÀromedelsgranskningen fram till nedlÀggningen av granskningsmyndigheten 1991 samt undersöka vad som hÀnt dÀrefter. Det Àr delvis en historisk översikt, men ger Àven insyn i den för Àmnet nÀrliggande lÀromedelsmarknaden. LÀromedelsgranskningen visar sig ha gamla anor i Sverige men i olika skepnad. Det Àr först pÄ 1900-talet som ett fristÄende organ för lÀromedelsgranskning skapas. Efter nedlÀggningen 1991 blir lÀromedelsmarknaden en fri marknad utan nÄgon statlig kontroll, granskningsuppdraget lÀmnas Ät lÀraren.
Den svenska filmgarderoben : En studie av HBT-yttringar inom svensk film 1916-1998
Denna uppsats redogo?r fo?r hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karakta?riserats inom svensk film mellan a?ren 1916 och 1998. Underso?kningens ma?l har varit att ta reda pa? hur framsta?llandet av HBT-personer har fo?ra?ndrats under tidsperioden och relatera detta till samha?llets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades o?ppet inom den svenska filmen fo?rra?n i slutet av 1940-talet.
Fem-Faktor modellen och stress : Personlighet som prediktor fo?r upplevda pa?frestningar?
Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.
Ăven flickorna i Ă„rskurs 6 kan fĂ„ prova pĂ„ hockey-bockey : IdrottsĂ€mnets utveckling i grundskolans senare Ă„r ur ett genusperspektiv
Undersökningens syfte Àr att studera varför det fortfarande bedrivs sÀrundervisning istÀllet för samundervisning pÄ vissa högstadieskolor, hur idrottsÀmnet har utvecklats ur en historisk synvinkel samt elevers och lÀrares synsÀtt pÄ de olika undervisningsmetoderna. Dettagenomförs med litteraturstudier, intervjuer av lÀrare samt elevenkÀter.Genom denna undersökning utvecklar vi vÄra motiveringar till det undervisningssÀtt som vi i framtiden kommer att bedriva. DÄ vi har anvÀnt oss av genusteorier kom vi fram till att en mix av de olika undervisningssÀtten Àr att föredra för att frÀmja jÀmstÀlldhet dÄ ren samundervisning oftast bedrivs pÄ pojkars villkor..
Gestaltningar av förskolans samhÀllsuppdrag i barnlitteraturen : - en historisk jÀmförande ideologianalys
Den hÀr studien undersöker gestaltningar av förskolans samhÀllsuppdrag i barnlitteraturen. Undersökningen bestÄr av Ätta analyser av bilderböcker indelade i tvÄ olika tidsperioder, den första tidsperioden Àr 1976-1987 och den andra tidsperioden Àr 1998-2011. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskolans verksamhet gestaltas och om den förÀndras i barnlitteraturen över tid samt om förskolans förÀndrade styrning och ideologi kommer till uttryck i barnlitteraturen. Vi genomför en ideologianalys med analysverktyget parametrar. Resultatet visar pÄ att samhÀllets ideologi har haft pÄverkan pÄ hur förskolans pedagogiska verksamhet gestaltas i barnlitteraturen..
Att vara allsidig och saklig : En intervjustudie om samha?llskunskapsla?rare
Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.
"Vi Àr i Sverige och dÄ lÀser man om vikingarna" - En studie i hur lÀrare undervisar i historia i Ärskurs fem
Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare, utifrÄn ett interkulturellt perspektiv, tillgodoser samtliga elevers historiemedvetande och historieidentitet i en klass dÀr det finns elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer pÄ fem lÀrare, samtliga verksamma historielÀrare i Ärskurs fem. Av resultatet i undersökningen framgick att lÀrare inte ser detta som prioriterat i undervisningen. Dessa slutsatser kan vi dra dÄ lÀrarna prioriterar och lÀgger stor vikt vid den historiska kanon som representeras i historiska lÀroböcker..
DÀr Àr "nolltolerans" : Citatteckenbruk i Polisens förhörsprotokoll
Det hÀr Àr en undersökning om hur skolans vÀrdegrund idag förhÄller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har vÀxt fram före 1900-talet har vi Àven gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framvÀxt.Som metod valdes textanalys av kÀnda utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgÄngspunkt i vÀrdegrunden utifrÄn ett analysschema baserat pÄ vad lÀroplanerna sÀger om vÀrdegrunden.Slutsatsen blev att de Àldre böckerna lÄg lÀngre frÄn dagens vÀrdegrund Àn de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens vÀrdegrund i böckerna..
GymnasieÀmnet historia i styrdokumenten under 1900-talet
Syftet med detta examensarbete har varit att med hjÀlp av litteraturstudier samt empirisk undersökning se huruvida styrdokumenten i gymnasieÀmnet historia pÄverkats av det rÄdande samhÀllsklimatet. Fokus har legat pÄ 1900- talet, men det har Àven ingÄtt en historisk bakgrund, dÄ nuet ej uppstÄr utan ett förflutet. Den regionala historiens betydelse i undervisningen har undersökts med hjÀlp av den empiriska studien som bygger pÄ djupintervjuer, den vetenskapliga metod, som anvÀnts med verksamma historielÀrare. Resultaten visar att styrdokumenten kan ses som en spegling av samhÀllets syn pÄ historia. GymnasieÀmnet historia har anvÀnts för att fostra lojala samhÀllsmedborgare, förr med nationalistiska förtecken, och i vÄr tid demokratiska individer i ett globaliserat samhÀlle..
Vad Àr Anime? : Svensk syn pÄ ett japanskt fenomen
Syftet med min uppsats Ă€r att försöka förmedla hur man ser pĂ„ anime, ett sĂ„ typiskt japanskt fenomen, hĂ€r i vĂ€st? Vidare sĂ„ har jag genom litteraturstudier försökt presentera för lĂ€saren vad anime Ă€r för nĂ„got. Detta görs genom en kort historisk presentation av anime för att sedan djupare visa strukturen i anime, karaktĂ€rer, innehĂ„ll och slutligen huruvida anime Ă„terspeglar nutida oro i det egna samhĂ€llet. Ăven en viss diskussion förs gĂ€llande anime och dess legitimitet som japanskt kulturarv. Mina informanter fĂ„r ocksĂ„ berĂ€tta hur dom tycker att anime sĂ€rskiljer sig frĂ„n övriga animationer, dĂ„ frĂ€mst frĂ„n vĂ€st samt hur den svenska marknaden och dess tittare stĂ€ller sig till anime..
"Och om tio Är sÄ Àr det konst. Med tiden sÄ." : - Om förÀndringar i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur i undervisningen
 Denna undersökning syftar till att spegla förÀndringar över tid i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur. BildlÀrarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlÀrarna beskriver att de arbetar med populÀrkultur och deras syn pÄ populÀrkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förÀndringar i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur. Det blir dÄ synligt att populÀrkulturens roll i undervisningen inte förÀndrats nÀmnvÀrt, och att bildlÀrarnas syn pÄ populÀrkultur i vissa aspekter Àr oförÀndrad men i andra förÀndrad. Tydligast förÀndringar ligger i bildlÀrarnas mer mÄngfacetterade populÀrkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare instÀllning till populÀrkultur i undervisningen. .
Vad tycker ni egentligen om vÄr historia? / What do you really think of our history?
Den hÀr uppsatsen handlar om hur invandrarelever reflekterar sin uppfattning om vÀsterlÀndsk historia i sin egen. Hur de uppfattar att lÀsa om svensk och europeisk historia och hur det pÄ nÄgot sÀtt pÄverkas av den historiska verkligheten i deras ursprungsland.
Vidare försöker den hÀr studien urskilja vilken pÄverkan deras arv har för förstÄelsen av vad som lÀrs ut i deras skolor. Denna uppsats tar Àven en nÀrmare titt pÄ hur de vill att undervsningen ska vara för att mer berika deras lÀroprocess. I anslutning till det, försöker uppsatsen att diskutera möjliga hinder för att uppnÄ sÄdana teoretiska ideér i den nuvarande skoldebatten i Sverige 2013..
Flödesoptimering av GROT-flis med beslutsstödet BioMax
Sönderdelning och transport av GROT (grenar och toppar) krÀver dyra maskinsystem samtidigt som efterfrÄgan av sortimenteten varierar kraftigt under Äret. Det Àr dÀrför svÄrt att planera flöden av GROT-flis effektivt och samtidigt vÀlja rÀtt maskinsystem.
AB Karl Hedin Àr en sÄgverkskoncern lokaliserad i Bergslagen. De Àger fyra sÄgverk varav tre Àr sverigebaserade. De levererar Àven GROT-flis till flertalet vÀrmeverk och har ett behov av ett beslutsstöd som underlÀttar sortimentets flödesplanering och föreslÄr maskinsystem.
Projektets syfte var att skapa ett anvÀndarvÀnligt enperiodsbeslutsstöd med mÄl att maximera den totala vinsten och genom detta kvantifiera GROT-flisflödets förbÀttringspotential. Nio mÄnaders historiska flödesdata kartlades och anvÀndes som jÀmförande testperiod.
Genom en fallstudie bestÄende av tvÄ scenarier analyserades optimeringar med mÄnadsvisa, kvartalsvisa och sÀsongsvisa (9 mÄn) optimeringshorisonter:
1.
Taoistiskt tanke i Ledarskap
Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.
Arbetsmarknad i omvandling. En studie om digitaliseringens roll i f?r?ndringen av den svenska arbetsmarknaden 1980-2010.
Studiens syfte ?r att unders?ka digitaliseringens roll i den svenska arbetsmarknadens strukturella
omvandling, specifikt skiftet fr?n industrisektor till tj?nstesektor under perioden 1980-2010, med
s?rskilt beaktande av globaliseringens samtidiga inverkan. Denna omvandling har inneburit betydande
f?r?ndringar f?r syssels?ttningen, och uppsatsen ?mnar att analysera hur olika n?ringsgrenar p?verkats
beroende p? deras grad av digitalisering och internationell exponering. F?r att uppn? syftet har en
kvantitativ metod till?mpats, d?r sex aggregerade n?ringsgrenar klassificerats efter digitaliseringsgrad
(m?tt som IKT-investeringarnas andel av totala investeringar) och globaliseringsgrad (m?tt som
utrikeshandelns andel av f?r?dlingsv?rdet).