AbstractFörfattare: Margareta Lööf och Annika JönssonTitel: Pedagogisk dokumentation ? begränsningar och digitala möjligheterEngelsk titel: Pedagogical documentation ? limitations and digital possibilitiesAntal sidor: 28Syftet med detta examensarbete är att via kvalitativa intervjuer med öppna frågor, undersöka hur pedagoger i förskolan har förstått att den pedagogiska dokumentationen ska genomföras, hur man ställer sig till den och vad man anser krävs för att den ska bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten i förskolan. Utöver dessa frågor kommer arbetet även att innehålla pedagogers tankar om att använda sig av digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen.Nya och förändrade krav på att det ska finnas systematisk dokumentation i förskolan gör att det nu är många som anser sig arbeta med arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Om man inte fullt ut förstått tankarna bakom den Reggio-Emilia inspirerade pedagogiska dokumentationen, finns det en risk att dokumentationen i allt för stor grad lägger fokus på enskilda barns lärande och utveckling, utan att detta sätts i relation till den verksamhet som erbjuds. Det finns då en risk att bedömning av barn i förskolan ökar, vilket går helt emot läroplanens intentioner.

Sekretessbelagd.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skisser och dokumentation kan integreras i undervisningen på frisörprogrammet, samt undersöka om kreativt skapande med hjälp av skissen kan överbrygga inlärnings- och förståelsesvårigheter i de praktiska momenten. En kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer gjordes. Två lärare och fyra elever deltog i studien och besvarade frågorna om kreativt skapande, skisser och dokumentationens betydelse för inlärning och i undervisning. I ett undervisningsförsök genomfört av mig, fick eleverna skapa frisyrer kreativt utifrån egna förutsättningar. Skissen användes av eleverna för att utveckla tankar och idéer.

In July 2010 the curriculum Lpfö 98 was readjusted and was enhanced with new chapter, and the purpose of this essay is to study how preschool teachers discuss and describe how their conduction to the new chapter 2.6 of the readjust Curriculum Lpfö 98. I want to understand how they experience their work with the documentation.My question formulations are:How do three pre-school teachers reason around what they document in the pre-school?Which practical conditions do the pree-school teachers claiming to have on the pre-school to perform the documentation?How do they describe that they use the documentation to advance the tutoring in the preschool?In order to find out more, I interviewed three pre-school teachers, and analyzed the results I got based on prior research on documentation, and quality in preschool. My results show that the main focuses for documentations are how the children interact with each other, how they react and behave with new materials or activities. My informers emphasize that the main purpose of documentation are to be able to show the children their own process of learning.The practical conditions differ among my informers, which can lead to consequences when they want to make documentation and/or use the documentation for its purpose.  My results also indicates that the documentations are used to plan the pedagogical activities in regard to the children?s interests and according to the curriculum Lpfö98 rev.2010.

Lindberg M & Lindstrii F. PVK in situ. En observationsstudie av följsamhet till riktlinjer gällande skötsel, dokumentation vid fixeringsförband, komplikationssymptom samt tid in situ. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014. Bakgrund: perifer ven kateter (PVK) är ett mycket vanligt ingrepp inom sjukvården som medför risker för kateterrelaterade komplikationer.

Syftet med denna studie är att skapa ett underlag och sammanställning till vad som kan utgöra en utbildningsbok som kan följa elever som går transportteknisk inriktning av fordonsprogrammet i GY11.En elev som genomgår en gymnasial utbildning för att bli yrkeschaufför får, under förutsättning att eleven klarat av utbildningen och bedöms lämplig, med sig ett antal körkortsbehörigheter samt särskilda förarbevis eller yrkesbevis. Dessa olika körkort och bevis är nödvändiga för att eleven ska med laglig rätt få utöva sitt arbete efter genomgången utbildning. Det är också nödvändigt för att eleverna ska kunna möta branschens krav och för att de ska bli anställningsbara.I skolans vardag är dokumentation ett naturligt inslag och hur mycket den tar av lärarens tid är olika beroende på typ av utbildning. Det som står helt klart är att läraren måste dokumentera elevens olika framsteg. Undersökningens slutresultat strävar efter att få fram förslag till ett dokumentationssystem som kan hjälpa läraren i arbetet med dokumentation.Undersökningen genomfördes med hjälp av dokumentanalys som metod.

Slutsatsen av studien, som baserar sig på 11 vetenskapliga artiklar, blir att AIMS ökar patientsäkerheten samt bidrar till att tillförlitligheten och kvalitetssäkringen av anestesiologisk dokumentation säkras. Denna slutsats baseras på de gemensamma faktorer som framkommit i resultatet av de artikelgranskningar som genomförts inom ramen för studien. De olika faktorerna är: ? tiden som den anestesiansvarige lägger ned på dokumentation ? brist på korrekt och tillförlitlig registrering av vitala parametrar i anestesijournalen ? utslätning av hemodynamiska värden för att uppnå en försköning av anestesijournalens utseende. ? artefakter ? hjälpmedel vid riskanalyser ? mera korrekt och objektiv rapportering av patientens hemodynamiska data ? utbildning..

Syftet med denna studie är att ge en överblick på hur man inför GIS i en verksamhet och vad för dokumentationsbehov och hur utvecklingsmöjligheterna ser ut hos Trollhättan energi affärsområde Vatten.Insamlandet av fakta gjordes med intervjuer och litteraturstudier. På grund av egna erfarenheter och kunskaper hos affärsområde Vattens GIS-dokumentation underlättades sökandet och insamlandet av fakta.  Resultaten som erhållits indikerar på att det finns ett relativt stort behov av att dokumentera i GIS runt om i Vatten-verksamheten. Många av de tillfrågade har svarat att de uppskattar en gemensam dokumentation för samverkans skull och för att det underlättar informationens tillgänglighet. Undersökningen belyser att GIS-kompetensen behöver höjas hos medarbetarna.

In the Swedish Curriculum (Lpfö 1998, revised 2010) pedagogogical documentation constitute a big part. It is important that the childrens development and learning are documentated properly, both for the child itself, but also as an quality review and evaluation of the work that is made at the Preschool.In this study we have examined preschool teacher?s attitudes towards pedagogical documentation and how they work with it and use it in the daily work at the Preschool.We have also examined their own abilities to implement pedagogical documentation. For whom is the documentation made for? We also wanted to see if the children had any opportunity to influence the work.We have used a qualitative method and our study is based on six semi-structured interviews with six preschool teachers.

Sammanfattning/abstract Vårt syfte med denna studie var att problematisera dokumentationsarbetet i förskolan och visa vilka dilemman pedagogerna kan hamna i. Frågeställningar vi utgick ifrån var: Hur beskrivs pojkar, respektive flickor i dokumentationerna ur ett genusperspektiv? Hur kan barns identitetsskapande påverkas av dokumentationerna? Vem är dokumentationen till för och hur används den? För att få svar på våra frågor samlade vi in dokumentationer som pedagoger i förskolan har gjort. Vi gjorde även intervjuer med pedagogerna som gjort dokumentationerna för att få en djupare förståelse av dokumentationerna. I dokumentationerna tittade vi efter vilka situationer barnen är dokumenterade i, pedagogernas ordval och sätt att beskriva barn och situation.

Under 1800-talet blev det vanligt att bönder började föra dagbok över i första hand sitt arbete och vad som hände på gården de bodde på. Detta har varit en värdefull historisk källa för forskare och studenter intresserade av agrarhistoria. Det är också en intressant historisk källa för genusstrukturer samt sociala undersökningar. Erik levde sitt liv på Backåkersgården och förde under större delen av sitt liv dagbok, närmare bestämt från 1861-1914. Den dagboken finns bevarad, avskriven och tryckt.

Ämnet för denna uppsats är mottagandet av reformationen i Småland 1542-1543 med utgångspunkt i Dackefejden. Mitt syfte är att jag skall utröna hur reformationen bemöttes i Småland med Dackefejden som exempel. Jag skall resonera och undersöka hur präster och bönder reagerade på reformationen.Min teori är att reformationen togs emot på ett negativt sätt. Huvudskälet var att bönderna och prästerskapet var missnöjda med att de blivit påtvingade den reformatoriska läran, samt att den svenska centralmakten hade kringskurit deras inkomstmöjligheter.Min metod är en historisk studiemetod. Min metod går ut på att jag tolkar källor utifrån mina frågeställningar och brukar den allmänna kunskapen som finns i källorna.

Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kämpar varje dag att undvika andfåddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med särskilt fokus på andfåddhet och social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Andfåddhet och andnöd, livskvalitet och det dagliga livet, social isolering och miljön och stigmatisering och samhället. I resultatet framkommer det att andfåddhet är det mest besvärande symtomen, vädret och miljön påverkar individernas förmåga att röra sig utomhus.

Cronqvist, Lina och Elmas, Sibel (2013) Barns delaktighet i förskolans pedagogiska dokumentation Malmö högskola, Fakulteten för Lärande och Samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.10:9) poängterar att ?verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld (?). Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter?.

Riskvärdering har under 90-talet blivit ett allt mer medvetet begrepp. Ett populärt instrument vid riskvärdering är Value at Risk då denna modell skapar ett gemensamt riskmått för olika typer av portföljer och derivat. VaR mäter den maximala värdeförändringen för en portfölj där sannolikheten och tidshorisonten är förutbestämd. I uppsatsen har en konfidensnivå på 95 procent antagits vilket medför att de verkliga förlusterna ska överstiga VaR en gång av tjugo.Icke-linjära instrument, såsom optioner, är svåra att riskvärdera då dess pris förändras oproportionerligt gentemot dess underliggande. För att beräkna VaR kan flertalet modeller appliceras och dessa har olika egenskaper.Det är därför av intresse att ta reda på om Delta-Normal metoden, Monte Carlo simulering och Historisk simulering ger samma svar vid riskvärdering av optioner.