En tidigare bortglömd park intill Rosenlunds herrgård i Jönköping påträffades i samband med en georadarundersökning år 2010. Cirka 70 centimeter under mark synliggjordes strukturen av en formträdgård som antas vara anlagd i samband med att herrgården uppfördes omkring 1790. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Rosenlunds formträdgård kan ha sett ut. Målet är att presentera en illustrationsplan som visar anläggningens karaktär mellan 1700-talets slut och 1800-talet mitt. Grunden för arbetet är en historisk undersökning med litteraturstudier, platsbesök, möten med sakkunniga, jämförelser med samtida anläggningar samt studier av rapporter om Rosenlund.

Det här kandidatarbetet handlar om Barsebäcks gods och dess parks historia. Godset har en historia som sträcker sig ända tillbaka på 1400-talet och kom i familjen Hamiltons ägor år 1743, köparen var Gustaf David Hamilton. Parken har haft en hel del skepnader under århundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till år 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men år 1889 gjordes parken om till den stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var även under denna tid som slottet byggdes om. Jag har sammanställt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl Hårleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att få ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn på godset samt egna förslag på hur man skulle ha kunnat förbättra det. Den Engelska lustparken tog sin form i England i början på 1700-talet och spred sig över Europa och nådde Sverige på 1800-talet.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur fastighetsbolag värderar historisk ekonomiskinformation och information från kompletterande källor vid kreditbedömning av aktiebolagsom hyresgäster. Utgångspunkten för studien var att de på grund av den komplexakreditgivningen fastighetsbolagen har, så måste de ta hänsyn till en rad faktorer. Förutom attta hänsyn till historisk ekonomisk information, så bör fastighetsbolagen även ta hänsyn tillickefinansiella källor som t.ex. hyresgästens affärsidé och hyresgästens kompetens somföretagsledare. Vi ville även undersöka om det fanns upparbetade rutiner förkreditbedömningen och om fastighetsbolagen gjorde skillnad vid kreditbedömningen avnystartade och etablerade företag.

I tidigare forskning har det talats om olika former av undervisning för att möjliggöra utvecklandet av elevers historiemedvetande. Men hur uppfattar eleverna själva vad som krävs av dem i historieämnet på gymnasiet? Syftet med denna uppsats är att utifrån ett elevperspektiv studera betyg och bedömningsprocessen inom historieämnet i relation till begreppet historiemedvetande. Uppsatsen bygger på en kvalitativ och fenomenografiskt inspirerad metod samt på konstruktivistiska tankar där elevers egna uppfattningar är av avgörande betydelse då kunskap förstås som något kvalitativt som ständigt skapas och konstrueras av varje individ i sitt sociala sammanhang. Öppna intervjuer med sex gymnasieelever har genomförts och dessa utgör uppsatsens material.

Som lärare i grundskolan är kontakten med föräldrar nästintill oundviklig. Relationen anses vara komplex och problem kan uppstå. Syftet med vår studie är att få kunskap om och förståelse för relationen ur ett lärarperspektiv. Lars Eriksson (2004) talar om relationen utifrån fyra olika principer, varav två av principerna förklarar vi mer grundligt. För att få veta varför relationen ser ut som den gör idag följer en historisk återblick för att kunna se hur utvecklingen har skett från 1940-talet fram till idag.

Mitt syfte är att beskriva de öst- respektive västjudiska invandrarnas väg till integration och tillhörighet i det svenska samhället, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett ställningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta område, då det material som finns nästan uteslutande har åstadkommits genom studier av de judar som invandrade från Västeuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede från Östeuropa knappt har ägnats någon forskning alls. Jag vill därmed påvisa de olikheter som dessa båda invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krävdes t.ex.

I dag arbetar lärare i grundskolan med en läroplan som ska utveckla elevernas färdighetskunskaper. En sådan färdighet i ämnet historia är kausalitet. Kausalitetsbegreppet är fundamentalt i historieämnet då begreppet bland annat innehåller förståelsen för historiska samband och de faktorer som påverkar och skapar de historiska händelserna. Syftet med denna studie är att utifrån begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förändring och förstår historiska samband, för att se hur elevers historiska förståelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar från det nationella provet i historia i årskurs 6 som användes 2012/2013 analyserats utifrån vad elever identifierar som påverkansfaktorer till historisk förändring och vilken sambandsförståelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstå samband utifrån den sekventiella förståelsen, där orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

I och med internationalisering av redovisningsregler har vi fått nya standarder för redovisning för noterade bolag. En av dessa nya standarder är IAS 38 som behandlar värdering av immateriella tillgångar. Denna standard innebär att vi fått ett nytt sätt att redovisa tillgångarna, detta är till ett verkligt värde. När värdering sker av immateriella tillgångar finns det många saker som kan påverka värderingen detta kan till exempel vara vilken syn den person som värderar har på begreppen rättvisande bild och god redovisningssed. All redovisning ska följa god redovisningssed men i och med nya EU standarder ska även en rättvisande bild uppnås.

Så sent som vid 1900-talets början var pluralböjningen av verb ännu fullt levande på ett stort område i södra och västra Götaland. Den här studien undersöker det här pluralområdet på ett geografiskt, kronologiskt, och morfologiskt plan. Syftet är att fastställa var pluralformer fortfarande användes vid tiden för förra sekelskiftet, vilka ändelser som förekom och deras eventuella variation över tid, samt hur och när pluralböjningen slutligen försvann. Studien undersöker också pluralböjningens kronologiska utveckling i ljuset av morfologiska teorier om markering ('markedness'), för att på så sätt lämna ett bidrag till historisk-morfologisk teoribildning.Studiens huvudsakliga material utgörs av samlingarna till Ordbok över Sveriges dialekter på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Ur dessa har pluralformer från tre specifika verb excerperats och analyserats.

På grund av en av oss upplevd marginalisering av bildämnet i den moderna skolan har vi undersökt hur ämnesintegrering med bild kan främja kreativitet och förståelse. Som ett led i processen har vi undersökt begreppet ämnesintegrering och formulerat en definition av detta. Vi har utifrån ett hermeneutiskt förfarande, genom litteraturstudier av tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, undersökt attityder och erfarenheter av ämnesintegrering i allmänhet och dess praktiska genomförande med bild i synnerhet. Parallellt med undersökningen har vi skapat bildintegrationsövningar som en gestaltande del av arbetet. Resultatet visar att ämnesintegrering med bild har potentialen att bredda kunskapsutbudet och är ett roligt och intressant arbetssätt som kan innebära ett djupare meningsskapande för eleverna samt ett djupare engagemang hos lärarna.

Detta är en undersökning om hur tolv elever i årskurs 9 ser på bildämnet. Uppsatsen tar upp deras tankar och åsikter kring ämnet, vilka tekniker och metoder de är vana vid att arbeta med samt eventuella skillnader mellan killar och tjejer när det kommer till deras syn på ämnet. Genom intervjuer kommer undersökningen fram till att eleverna ser bild som ett roligt och avslappnande ämne som inte är särskilt svårt. De får arbeta med varierande tekniker vilket de tycker är roligt och det finns inte tydliga skillnader mellan killar och tjejers syn på ämnet..

Syftet med denna studie var att öka förståelsen av bildskapande i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Jag ville ge en inblick i hur pedagoger ser på bildskapandets betydelse i förskolan samt undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till bildarbete och barns bildskapande. De tre frågeställningar som ställdes var: Hur beskriver pedagogerna arbetet med bild i förskolan?, Vad vill pedagogerna uppnå med bild i förskolan? och Hur beskriver pedagogerna barns bildskapande utveckling? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ intervjuteknik kallad halvstrukturerad livsvärldsintervju. Totalt sju pedagoger intervjuades.

Bakgrund: Trikompartmentell knäartroplastik (TKA) är en vanlig behandlingsmetod vid artros. Vid bildtagning finns rekommendationer författade av Svensk Ortopedisk Förening. Dessa täcker inte knäledsrotation på en frontalbild. Syftet var att ta reda på skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers rutiner att godkänna/underkänna knäfrontalbilder med TKA ifall knät projicerats roterat.Metod: Genom en enkät bestående av två till fyra frågor om fem frontalbilder på knän med TKA som elva röntgensjuksköterskor och nio radiologer fick svara på samlades materialet in. Bilderna visade fem olika knän som i denna studie respektive bedömdes som rak, lite utåtroterad, mycketutåtroterad, lite inåtroterad samt mycket inåtroterad.

I den här rapporten redovisas ett designprojekt som utgår ifrån vårt kulturlandskapängen. Arbetet undersöker den problematik som rör ängarnas försvinnande samt utforskar kulturella och biologiska värden. Med hjälp av illustrerad bild och text i ett bokformat, där designern står som avsändare, strävar projektet efter att kommunicera aspekter av ängen och dess situation samt belysa ett rådande förhållningssätt i vår tid. Som metod utforskas och inventeras spår i det urbana kulturlandskapet och genom detta synliggörs såväl mänsklig aktivitet som tid och kulturella avtryck. Resultatet blir en bok med en blandning av text och bild i olika konstnärliga tekniker, som tillsammans målar upp en bild av författarens blick, minne och upplevelse av det som är och det som var.TitelnAsfaltsstigar är en kombination av två begrepp som syftar till de olika landskap som människan rör sig i..

Jag har undersökt läroböcker i religionskunskap för gymnasiet från bokförlagen Gleerups, Natur och Kultur och från Almqvist och Wiksell för att se hur fakta kring trosuppfattningar i de abrahamitiska religionerna framställs. Undersökningens mål var att visa på hur framställningen av de abrahamitiska religionernas syn på Gud beskrivs, hur deras heliga skrifter skildras och hur och varför de firar sina viktiga högtider samt se hur religionsutövandet i Sverige framställs. Undersökningen syftade också till att se om bokförlagen följer läroplanerna i sina beskrivningar av dessa. Jag har genom kvalitativ textanalys gjort en kritisk granskning av läroböckernas framställning av de begrepp som frågeställningarna innehåller. Framställningen av de abrahamitiska religionernas gudsbild är likartad.