Sökresultat:
881 Uppsatser om Historisk barnavćrd - Sida 39 av 59
SÀtt att lÀmna Såpmi : Död och utflyttning under kolonisationen 1810-1890
Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare anvÀnder skönlitteratur i undervisningen av historia och vadsom ligger bakom valet att lÄta skönlitteraturen ta plats Àven under historietimmarna. UtifrÄn vad lÀrarnasvarar, syftar studien Ät att ta reda pÄ om skönlitteraturen stÄr bakom det som lÀrarna eftersöker. Metoden för studien, Àr intervju och litteraturanalys. Intervjuns svar avgör vilka böcker som ligger tillgrund för analysen. För undersökningen ligger de tvÄ begreppen ?historiemedvetenhet? och ?historiskempati? som utgÄngspunkt.
AGORA som undersökningsmetod - Analys och vidareutveckling
Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.
Artistbeskattning : - Beskattning av i utlandet bosatta ishockeyspelare verksamma i Sverige
Denna uppsats utreder rÀttslÀget avseende anstÀllningskontrakt enligt A-SINK(artistkontrakt). En historisk Äterblick presenteras med förklaring av vilken lagstiftningsom var gÀllande innan lagen om sÀrskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK), trÀdde i kraft. Uppsatsen beskriver aktuell lagstiftning samt hur nÄgraishockeyklubbar, med erfarenhet vad gÀller artistkontrakt, ser pÄ utvecklingen av ASINKsamt dess tillÀmpning.A-SINK tillÀmpas för artister och idrottsutövare, bosatta i utlandet, som under enbegrÀnsad tid vistas i Sverige för att bedriva idrott eller annat framförande. Dessa?artister? avlönas enligt speciella skatteregler.
Bemötande - pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen
Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.
Skolledares samverkan med specialpedagoger : - tvÄ skolledares uppfattningar om det specialpedagogiska arbetet med elever som behöver sÀrskilt stöd pÄ gymnasienivÄ.
Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver sÀrskilt stöd pÄ gymnasienivÄ. Jag valde att belysa frÄgor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla. Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framvÀxt av den svenska skolan med pÄverkan av samhÀllet och de förÀndringar som sker. En del gestaltade förÀndringen i samhÀllssynen kring elever med sÀrskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till grund för elever i behov av sÀrskilt stöd samt begreppet en skola för alla. HÀr Ätergavs Àven vilka normativa krav som stÀlls pÄ skolledare och hur ett framgÄngsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten. Metoden som anvÀnts för empirisk insamling Àr den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit tvÄ skolledare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som vÀldigt viktig i verksamheten för bÄde elever, lÀrare och rektorer.
Barnet, könet och kÀrleken : En textanalys över fostran till kön i barnböcker
Uppsatsen behandlar barns begÀr sÄ som den beskrivs i ett par utvalda barnböcker som analyseras djupare. Detta utifrÄn en analysmodell inspirerad av Butler och Foucault.Uppsatsen gör en historisk skildring över barndomsbegreppets tillkomst och synen pÄ barnet och begÀret. Hur den skiftat över tid, och hur barnet gjorts oskuldsfullt och hur en vilja att skydda och disciplinera det blivit dominerande. Textbehandlingen och analysen vill visa pÄ möjligheterna att studera kön bortom det biologiska könet och ocksÄ bortom genus. HÀr problematiseras kön djupare och barnets begÀr sÀtts in i ett kulturellt sammanhang.
Uppfattningar om att bli vÄrdad av manliga vÄrdare
Bakgrund: Lidande Àr den mest centrala kÀnslan för patienten och kan orsakas av en förlust av mÀnniskans sjÀlv. Den lidande mÀnniskans livsvÀrld Àr inte den fysiska vÀrld hon lever i utan vÀrlden som hon lever den. Att sjuksköterskan och den lidande mÀnniskan uppfattar varandra som unika individer Àr en förutsÀttning för att en mellanmÀnsklig relation ska Àga rum. Historisk sett har vÄrdandet alltid varit ett kvinnodominerat yrke men mÀnnen har alltid figurerat i yrkets periferi. I modern tid har det blivit allt vanligare med manliga sjuksköterskor men det finns fortfarande ett motstÄnd frÄn samhÀllet och mÄnga barriÀrer för mÀn i omvÄrdnaden.
Om pinterism, wagnerianism och modéensk pilsnerslang : En studie av svenska kulturskribenters bruk av kulturreferenser
Via kulturskribenters sÀtt att hÀnvisa till andra kulturella fenomen kan allt frÄn kultursyn till lÀsartilltal utlÀsas. I denna uppsats kommer det redogöras för svenska kulturjournalisters bruk av kulturreferenser. Avsikten Àr att undersöka varför kulturskribenterna anvÀnder sig av detta grepp, vad de anser vara god kultur, hur lÀsarna tilltalas och hur referenser som bryter barriÀren mellan hög- och populÀrkultur anvÀnds. Detta kommer att granskas utifrÄn ett kultursociologiskt perspektiv och de teorier som kommer appliceras pÄ frÄgestÀllningarna Àr Pierre Bourdieus teorier om habitus, fÀltet och det kulturella kapitalet. Till det tillkommer ethosdiskussioner och resonemang kring den implicite lÀsaren och den implicite författaren.
KriminalvÄrdens lÀrcentrummodell
I examensarbetet framkommer det vilken avgörande roll lÀrare har som samtals- och vÀgledare i kriminalvÄrdens lÀrcentrummodell , trots att majoriteten av dem saknar formella kunskaper i samtals- och/eller vÀgledningsmetodik. Studiens syfte har varit att undersöka förutsÀttningarna för samtalen. Detta har skett genom att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattningar om samtalen de har med de intagna samt att utreda om det finns nÄgon koppling mellan dessa uppfattningar och lÀrarnas kunskaper i samtals- och/eller vÀgledningsmetodik.
I bakgrunden beskrivs kriminalvÄrdens uppdrag och mÄl, samt rekommendationer för hur dessa mÄl ska uppnÄs, varav studier Àr en del i detta. I senare delen av bakgrunden görs en kort redovisning för hur studieavbrott tidigt i livet kan vara en indikator för en kriminell livsstil. Vidare redovisas statistik över intagnas studiebakgrund.
Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten
Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad fenomenet stadsmÀssighet innebÀr och att dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta pÄ ett bÀttre sÀtt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmÀssigt byggande innebÀr enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skÀl att bygga stadsmÀssigt och vad finns det för faktorer som försvÄrar möjligheterna att skapa stadsmÀssiga stÀder? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt dÀr stadsmÀssighet har stÄtt i centrum. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt studiebesök.
Samverka för utveckling : En studie om samverkan mellan utbildningsvÀsende och arbetsliv
Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lÀrande dÀr syftet Àr att utveckla förstÄelse för samverkan mellan utbildningsvÀsende och arbetsliv. SkÀlet till den valda inriktningen baserades pÄ förÀndringen av samhÀllet dÀr bland annat bristande balans mellan utbud pÄ utbildningar och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden inneburit svÄrigheter att gÄ frÄn studier till arbete. Till grund lÄg Àven synen pÄ teoretisk och praktisk kunskap, vilken prÀglar samhÀllet. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades dÀrför pÄ teorier kring utbildning, kunskap och lÀrande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats dÀr förstÄelse för samverkan lÄg till grund.
Amerikanskt kommersiellt musikradioformat: ett arbete om formatkopiering med en konstnÀrlig gestaltning
Det hÀr Àr ett kvalitativt forskningsarbete med en gestaltande del. Arbetet syftar till att förklara och förstÄ vad som kÀnnetecknar det amerikanska kommersiella musikradioformatet pÄ radiostationen Kiis FM i Los Angeles. Vidare anvÀnde vi oss av den förstÄelsen vi skaffat oss inom vÄrt problemomrÄde, för att skapa en konstnÀrlig gestaltning, ett experiment som testar att formatkopiera ett kommersiellt musikradioformat i USA och översÀtta det till svenska.ProblemomrÄdet hamnar inom den amerikanska kommersiella musikradions format. För att kunna definiera vad som kÀnnetecknar formatet har historisk bakgrund i kombination med forskning kring formatkopiering av kommersiella musikradioformat varit vÀsentligt. VÄr huvudempiri har hÀmtats frÄn en intervju med mediastrategen David G Hall vars erfarenheter och kunskaper inom den kommersiella musikradiobranschen varit av stor betydelse för vÄrt arbete.
Samlingens funktion i förskolan - ett verktyg för barninflytande
Studiens syfte var att fÄ en inblick i vad pedagoger anser om samlingens funktion i för-skoleverksamheten samt hur de uppfattar barnens möjligheter till inflytande och delak-tighet i samlingen. Vi ville ta reda pÄ om pedagogerna ser samlingen som ett verktyg för barninflytande och hur detta i sÄ fall synliggjordes i samlingen. Vi nÀrmade oss vÄrt problemomrÄde utifrÄn frÄgestÀllningar som rörde pedagogernas Äsikter om samlingens funktion i förskolan och hur barnens möjligheter till inflytande och delaktighet synlig-görs i samlingen. För att vidga perspektivet pÄ samling i förskolan gjorde vi en historisk tillbakablick och en kortfattad forskningsöversikt. I den teoretiska utgÄngspunkten valde vi att anvÀnda oss av Vygotskijs teorier i ett sociokulturellt perspektiv, dÀr samspel och kommunikation Àr grunden för lÀrande och utveckling.
Slöjdens plats i skolan : i samarbete med andra Àmnen
Syftet med studien har varit att undersöka i vilken omfattning och hur lÀrarna i slöjd samverkar inom skolan samt vad de tycker Àr viktigt att förmedla inom Àmnet slöjd. Jag har gjort en historisk tillbakablick för att kunna följa tankar och utveckling kring slöjd genom tiden, tittat pÄ vad styrdokumenterna sÀger om samarbete mellan Àmnena, tagit del av ett antal författares syn pÄ samverkan samt gjort en enkÀtundersökning inom grundskolans tidigare och senare Är. Av svaren frÄn enkÀtfrÄgorna kan man ta del av samverkans omfattning och i vilken form det sker inom skolan samt vad man tycker Àr viktigt att förmedla inom Àmnet slöjd. Jag valde att anvÀnda mig av enkÀtfrÄgor för att kunna nÄ sÄ mÄnga skolor som möjligt. I undersökningen deltog tjugo lÀrare, tio svarade frÄn grundskolans tidigare Är samt lika mÄnga svarade frÄn grundskolans senare Är.
HÄllbarhetsredovisning : En historisk utveckling
Background: The latest development within the business world has been characterized by deregulation and globalization which has made the company bigger and even more influential. The increased power has resulted in a shift of responsibility for the community from the public to the private sector. (Steinholtz och Löhman, 2003) There have been many trends regarding what accountability includes and how financial accounting can be complimented in a useful and reliable way. Some trends have come to stay whilst others have shown to be less successful or the world has not been ready for them. (Larsson, a, 2002) Purpose: The purpose with this paper is to look at the historical development towards accounting for sustainability and to investigate what factors that might have hade an impact on this development.