Uppsatsen innehåller en läroboksanalys som syftar till att visa på hur miljöproblem skildras i gymnasieskolans samhällskunskapsböcker. Studien sträcker sig över tid: från 1960-talet fram till idag. Miljöproblemen som tas upp i läroböckerna kategoriseras och bedöms utifrån bestämda forskningsfrågor. Därefter sätts resultaten i relation till, för tiden, aktuella styrdokument samt Historik kring miljöproblem.Syftet är att se hur miljöproblem skildras i gymnasieskolans samhällskunskapsböcker och kopplas ihop med människan och hennes handlingar. Metoden har vi valt att kalla för en ?hermeneutisk diskursanalys?.

Tekniken inom energihushållning har utvecklats mycket de senaste 50 åren. Idag har vi en helt annan syn på uppvärmning och hushållning av energi i byggnader än vi hade då. Denna rapport kommer att fokusera på ventilation- och värmesystem eftersom dessa, tillsammans med isolering, har visat sig vara de viktigaste ur energihushållningssynpunkt.Det var egentligen efter oljekrisen i mitten på 70-talet som energihushållningsfrågan drog igång på allvar. Eftersom oljan blev dyrare så var man tvungen att hitta andra lösningar för att värma upp byggnader.Inomhusklimatet i bostäder, kontor, skolor och andra lokaler har en avgörande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Ändå har hälso- och komfortproblem med anknytning till inomhusklimatet varit ett stort problem.

Detta är en kvalitativ undersökning om brobyggande mellan katolska och protestantiska ungdomar i Belfast på Nordirland, samt en inblick i deras livsvärld i arvet efter den långvariga konflikt som har ägt rum i området. Våldsamheterna har taggats ner avsevärt gentemot hur det brukade vara för bara ett par decennier sedan och man hör inte lika mycket om det längre. Jag ville se hur det ser ut idag, och ur det sociala perspektivet få en liten inblick i Belfastungdomarnas livssituation. Fokusen skulle dock ligga på brobyggande och fredsarbete i detta område bland ungdomarna och den nya generationen. Jag valde ut tre organisationer som arbetar med ungdomar på gräsrotsnivå.

SammanfattningSyftet med examensarbetet är att studera vilka erfarenheter och tankar specialpedagoger och speciallärare inom grundskolan och särskolan har om integrering respektive segregering, utifrån elever i behov av särskilt stöd. Vi har lagt fokus på fördelar respektive nackdelar samt möjligeter respektive hinder när det kommer till dessa.Arbetet har gjorts genom intervju som metod. Intervjun har sedan belysts utifrån litteratur och forskning samt styrdokument. Vår utgångs punkt har varit i den aktuella litteraturen som vi läste inför intervjuerna för att sätta oss in i begreppens innebörd och Historik. Vi har även utgått ifrån läroplaner, artiklar och aktuell forskning.Resultatet blev att det är samhällets intentioner att så stor andel elever som möjligt ska gå i vanliga skolan är svåra att förverkliga.

I Malmö finns en stor park som anlades på 1980-talet och som heter Bulltoftaparken. Samtidigt i Paris anlades Parc de la Villette efter att man haft en tävling om parkens utseende och chefsarkitekt. Här någonstans började mina tankar att cirkulera runt det faktum att parkerna ser olika ut, men båda är anlagda från 1982 ungefär och framåt. Finns det några andra gemensamma nämnare från början? Hur såg deras tillkomst ut? Vad bidrog till utformningen av Parc de la Villette och vad bidrog till utformningen av Bulltoftaparken? Genom att titta på Historik, tillkomst, arkitekt och landskapsarkitekter, idéförslag och struktur, jämför jag parkerna och ser vad som skiljer dem åt och vad de har gemensamt.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på Lövholmen i Stockholm. Vad är det som gör vissa stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Jag har valt att genom min studie synliggöra några pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Mina frågeställningar är:Vad står egentligen utomhuspedagogik för och vilken syn har lärarna som jobbar med naturförskola på begreppet? Hur ser leken ut i en utomhuspedagogisk verksamhet, kan personalen se några skillnader jämfört med leken inomhus? Hur ser pedagogerna på sin roll som ledare när verksamheten är placerad utomhus?   I bakgrunden tar jag upp relevant forskning och Historik kring utomhuspedagogik, lekens betydelse och ledarskap. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning med hjälp av ett mellanting mellan halvstrukturerade frågor och en öppen intervju. I datarbearbetningen använder jag mig av den fenomenografiska metoden som bygger på den kvalitativa analysen.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i mina funderingar om hur musiklärare arbetar för att nå upp till de mål som anges i Lpo 94. Anledningen till att jag har fastnat just för hur man uppnår dessa mål i ämnet musik beror på att min personliga erfarenhet är att det är mycket svårt att göra detta. Jag har också velat ta reda på om och hur lärare utvärderar sin undervisning. Även här är det mina egna erfarenheter som ligger till grund för nyfikenheten. Många lärare jag har sett verkar helt på det klara över att en viss lektion eller ett visst moment i undervisningen inte fungerar.

Alla människor upplever grönska och växtlighet medvetet eller omedvetet. Många odlar också själva. Vi har de senaste åren upplevt varmare och varmare vintrar, vilket många forskare anser bero på en klimatförändring. Ett hjälpmedel vi har idag för att förstå klimatet och odlingsbetingelser är zonkartan, men det är inte många som vet hur den har tagits fram. Om vi får en kraftig klimatförändring så kommer vår zonindelning inte gälla längre och vi behöver se över systemet.

Den här uppsatsen handlar om vilket synsätt pedagoger, skolledning och den politiska nivån har på elever med läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på rådande synsätt på dessa elever har vi valt att göra en kvalitativ respondentintervju med sex pedagoger, två skolledare samt två personer från stadsdelsförvaltning. För att ta reda på vilket synsätt man har på elever med läs- och skrivsvårigheter. Vår studie syftar till att göra en empirisk undersökning för att skapa oss en bild om vilka rådande synsätt på elever med läs- och skrivsvårigheter som finns inom våra skolområden. Vi har studerat tidigare forskning och Historik som kan ligga till bakgrund för rådande synsätt på elever med läs- och skrivsvårigheter.

Sedan 2009 fjärravläses och faktureras alla Sveriges elnätskunder varje månad. Fakturan bygger på senaste månadens förbrukning, tidigare fakturerades man efter uppskattad förbrukning med avseende på tidigare Historik. Det nya systemet infördes i syfte att skapa mer medvetenhet hos kunden om dess elförbrukning och därmed en bättre förutsättning att ändra beteendemönster. Majoriteten av elnätsbolagen använder sig av elnätskommunikation för att skicka information till och från elmätarna. Det är ett smidigt sätt att upprätta ett större kommunikationsnät eftersom infrastrukturen redan finns där, elnätet.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på Lövholmen i Stockholm. Vad är det som gör vissa stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det offentliga rummet.

I Sverige har de flesta av oss som arbetar heltid ett heltidsmått på 40 timmar per vecka. Många organisationer har under de senaste årtiondena effektiviserats så mycket att det inte längre finns "någon luft i systemet". Arbetssituationen upplevs av många som pressad och alla orkar inte hålla det höga tempo som krävs. Långtidssjukskrivningarna har successivt ökat under åren och alla orkar inte komma tillbaka till sina arbeten. Samtidigt har Sverige en arbetslöshet som är alltför hög.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares upplevelser kring makt i skolan. Studiens ambitioner handlade inte endast om hur lärare upplever sin egen makt, utan hur de upplever makt som fenomen i skolan. I bakgrunden ges en teoretisk referensram innehållande Historik kring skolan och makt och vad läroplanen idag säger om makt. Även läraren och elever som maktutövare bearbetas, och olika strategier som dessa kan använda som går att finna i tidigare forskning beskrivs. I den teoretiska referensramen bearbetas även grupper och ledare.Studien är en kvalitativ studie och metoden som använts är intervjuer.

I den här uppsatsen har vi tittat närmare på hur det står till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola.I vår uppsats tar vi först upp Historik om grammatik och grammatikundervisning. För att få veta vad lärare i gymnasieskolan ska sträva efter i sin undervisning har vi också ägnat en del av uppsatsen åt läroplaner och kursplaner.Vårt syfte är att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut på gymnasiet och vilken inställning lärarna har till grammatik. Våra frågeställningar är *Vilken inställning har lärare på gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lärare med grammatikundervisning på gymnasieskolan?Vi genomförde sex djupintervjuer med lärare i svenska på gymnasieskolan. Lärarna är i olika åldrar och arbetar på två olika skolor och kommuner.