Den här rapporten tar upp fem olika metoder som aktivt stöder användarmedverkan i systemutveckling.Rapporten inleds med att förklara olika grundläggande begrepp inom systemutveckling som till exempel användare, informationssystem och användarmedverkan. Därefter beskrivs kort Historik om systemutveckling och syn på metoder. Participatic design är ett viktigt begrepp i rapporten, eftersom både genuint deltagande och kommunikation tas upp som viktiga i ett projektarbete. Genuint deltagande handlar om att användare skall vara med i utvecklingsprocessen och påverka resultatet av det nya informationssystemet. Brist på god kommunikation mellan systemutvecklare och användare kan leda till ett sämre resultat, och att systemet inte blir användbart.

Syftet med vår studie är att beskriva förskollärares inställningar till matematik och hur den påverkar det pedagogiska arbetet. De data vi använt oss av är Historik, tidigare forskning, styrdokument och annan relevant litteratur. Vi utförde sex intervjuer med verksamma förskollärare, efter detta har den information som framkom bearbetats. Resultatet visade på att den inställning förskollärarna har till matematik påverkar det pedagogiska arbetet på olika sätt. De inställningar som visade sig var att matematik är något roligt, spännande och lekfullt, det visade sig även att matematik är något tråkigt och det finns en rädsla och en osäkerhet i arbetet med matematik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger arbetar för att främja elevernas bildspråkliga medvetenhet, det vill säga om pedagogerna anser sig arbeta medvetet för att utveckla elevernas förmåga att analysera och få förståelse för sina egna och andras bildskapande. Skolans pedagoger använder ofta bilden som ett sätt för eleven att uttrycka sin kreativitet men inte för att synliggöra förståelse för det ofta förekommande temaarbetet. Därför kommer undersökningen också att undersöka om pedagogerna medvetet utnyttjar bildens möjligheter i det tematiska arbetet för synliggöra elevernas kunskap om det pågående temat. Den forskningsbakgrund som uppsatsen tar upp belyser bildämnets status, dess kommunikativa roll och styrdokumenten kontra lärarnas prioriteringar samt bemötande av elevernas bilder. Teoridelen innehåller även en redogörelse för vad bildspråklig medvetenhet är, vad bildanalys/bildtolkning innebär och därefter följer en kort Historik om hur bildämnet utvecklats.

Syftet med denna uppsats är att ur ett elevperspektiv undersöka orsakerna till gymnasieelevers omval. Under våra praktikperioder i utbildningen har vi mött elever som gjort omval och upplevt detta som svårt och jobbigt. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vad eleverna själva uppfattar vara orsak till omvalet. Vi har intervjuat totalt nio elever som går i årskurs två och som har gjort omval i årskurs ett. Att vi valde att intervjua elever i årskurs två beror på att vi ville att eleverna skulle ha hunnit reflektera över sitt omval men ändå ha det någorlunda färskt i minnet. Vi har gjort en kort Historik över hur gymnasieskolan har förändrats.

Syftet med studien var att jag skulle få en djupare kunskap om ämnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville även ta reda på om den formella matematiken kan bli informell med hjälp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frågeställningar som har behandlats är vad som händer med den formella matematiken när jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig. Mitt arbete består av en litteraturstudie där jag tagit upp Historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska använda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik är. Arbetet består även av en undersökning där jag valt att videofilma 25 elever i år 5 då de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik.

Det är inte alltid så lätt som förälder att förstå de algoritmer (räkneuppställningar) som barnen använder i skolan idag. Hur föräldrarna kan få hjälp med detta är en del av denna studie som genomförts med föräldrar och elever i en femteklass. Syftet med studien har varit att studera vilka olika algoritmer föräldrarna och eleverna i denna klass använder. För att få en uppfattning om föräldrarnas matematikundervisning har läroplaner från 1969 och framåt studerats med fokus på algoritmräkning. Några olika algoritmer i de fyra räknesätten som har behandlats i skolan genom tiderna presenteras, liksom en övergripande Historik kring algoritmernas ursprung.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns grundläggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhållningssätt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. Jämförelsen fokuserar på lärare med respektive utan formell musiklärarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen där de med respektive utan examen representerats av två personer var. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det är mer som förbinder än som skiljer de fyra pedagogerna åt.

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka hur medborgardeltagandet kan se ut i planeringsprocessen. Vi undrade hur den här metoden kan påverka utformningen av ett planförslag. Kandidatarbetet belyser teorier om hur man tar tillvara på brukarnas upplevelser. Samt hur man kan omvandla resultatet av upplevelser till ett planförslag vid omgestaltningen av ett område. Arbetet har resulterat i ett planförslag över Rönninge torg i Salems kommun.

Mitt magisterarbete ?Utveckling Årsta Havsbad? är ett projekt som innefattar undersökning, skissutredning samt en gestaltnings idé kring det publika rummet i Årsta havsbad. Bakgrunden till mitt arbete kommer från att jag är uppväxt varje sommar i Årsta Havsbad vilket ger det en speciell plats i mitt hjärta. Årsta Havsbad har sucessivt åldrats och en upprustning behövs, hur får man in pengar till området?Efter efterforskningar hos Haningekommuns statsbyggnadskontor vet jag att en ny detaljplan för området arbetas fram.

Madeleine McDonald: Röstens funktion i dansterapi. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002 Syftet med den här uppsatsen är att undersöka röstens funktion i dansterapi. Ett underordnat syfte är att undersöka musikens roll i dansterapi. Jag har intervjuat tre dansterapeuter, vilka av yrkesetiska skäl förblir anonyma.Inledningsvis ges en kort Historik över dansterapi och dess förhållande till andra terapiformer. Intervjuerna visar att rösten fyller en viktig funktion.

Vid underjordsbrytning såsom den i Kiirunavaaragruvan är det idag näst intill omöjligt att inte lämna kvar något av den bortsprängda malmen. I detta examensarbete har ett planeringsverktyg utvecklats för att bättre kunna prognostisera utlastningsgraden för de planerande brytningskransarna. Detta har gjorts för att minimera mängden kvarlämnad malm, vilket förhoppningsvis i slutändan kan leda till en ökad utlastningsgrad och därmed en ökad vinst för företaget. Syftet med examensarbetet är att, utifrån befintliga planerings- och produktionsdata, skapa en modell för planering, uppföljning och åskådliggörande av planen och uppföljningen av utlastningsgraden. Planeringsverktyget är tänkt att fungera som ett hjälpmedel för företagets planerare i deras arbete med att ta fram en prognos för utlastningsgrad.

This study has been made to evaluate if there is a significant difference between non-estral intact versus ovariohysterectomized queens in their production of estradiol after exogenous gonadotrophin-releasing hormone stimulation. The purpose is to find a tool, which can help to diagnose if a free-roaming queen is already ovariohysterectomized or not. There are also other situations where this tool could be useful, for example to diagnose the ovarian remnant syndrome. Previous studies in bitches have shown that GnRH-stimulation is an excellent tool to diagnose the presence of ovaries in the bitch. Eleven ovariohysterectomized and eleven intact queens have been included in this study where we have analyzed plasma estradiol and progesterone concentrations before and after a single intramuscular injection of the GnRH agonist buserelin (Receptal?).

Studien syftar till att undersöka idrottslärares kunskaper kring inkludering och om de inkluderar rörelsehindrade elever. Syftet är att utreda om dessa tankar skiljer sig åt mellan de idrottslärare med erfarenheter av att inkludera rörelsehindrade elever och de som inte har dessa erfarenheter. I forskningsbakgrunden beskrivs exempelvis Historik, vilka fördelar som finns med inkludering samt hur idrottsundervisningen för rörelsehindrade elever kan se ut. Tio idrottslärare valdes ut för intervju. Resultatet av vår kvalitativa studie presenteras utifrån fyra teman; begreppet inkludering, inkludering i ämnet idrott och hälsa, styrdokument- lika värde, samma möjligheter, och miljö och hjälpmedels påverkan på inkluderingen.

BakgrundI förskolans uppdrag ingår att behandla alla barn lika samt forma dem till samhällsfungerande, självständiga individer som är kritiska mot rådande normer. I denna studie fokuseras på jämställdhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram används Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte är att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jämställdhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod används fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrån rådande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner är de motsatta. Svårigheten med att arbeta med jämställdhet på förskolor anses ligga i att normer kring genus är så starkt förankrade hos samtliga i samhället att de därmed ständigt reproduceras.

Den här uppsatsen handlar om rörelsen intelligent design, som tror att en intelligent skapare ligger bakom stegen i evolutionen. På så vis blir inte evolutionen en slumpmässig sak, utan en sedermera intelligent designad evolution. Den här intelligenta skaparen är med andra ord Gud. Uppsatsens ämnar  undersöka intelligent design och gymnasieskolan, närmare bestämt hur ID korrelerar med didaktik. Rent konkret är syftet med uppsatsen att se hur man i de centrala didaktiska frågeställningarna bemöter intelligent design i religionsläroböcker på gymnasial nivå.