Syftet med undersökningen är att se hur alkoholen påverkade gärningspersoner och brottsoffervid misshandelsfall i Halmstad 1915 till 1925. Jag vill klargöra vem som var offer, det villsäga offrens socialklass och kön. Jag tittar också på vilken påverkan alkoholen hade kopplattill just dessa faktorer.Att det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och misshandelsbrottslighet på ettnationellt plan var känt sedan tidigare. Det hade emellertid aldrig gjorts någon undersökningpå ett lokalt plan i Halmstad. Det finns inte heller någon specifik forskning på brottsoffren idessa fall.

The purpose of this essay is to study uses of history in a complementary teaching material in the subject of history. The material in question is a 170 page book titled Hitler och Stalin- En bok om ondska. In English, ?Hitler and Stalin- A book on evil?. Essential to the study is that it is expressed within the material that it might be used as the basis for a discussion of the threats against an open democratic society.

Vårt arbete handlar om hur historieämnet sett ut och förändrats i stora drag sedan folkskolans tid fram till idag. Vår fokus ligger dock på huruvida man inom historieämnet arbetar med en historieundervisning anpassad för de mångkulturella eleverna och hur man ska arbeta för att integrera de mångkulturella elevernas historiekultur i undervisningen samt skapa en historiekunskap vilken alla elever kan använda sig av. För att få en bredare inblick har vi även valt att få med hur det mångkulturella samhället kommit att påverka historieämnets karaktär. För att klarlägga detta har vi gjort intervjuer med tre personer med svensk bakgrund och tre med utländsk bakgrund och genomfört enkätundersökningar där vår undersökningsgrupp bestod av två femteklassare på skolor med elever med blandade etniciteter. Vi har även använt oss av litteratur vilka relaterar till vårt (undersökningsområde).

Uppsatsen syftar till att undersöka hur informationsskyltar bidrar till större förståelse av kulturarv genom att undersöka kontexten samt informationen som ges på skyltarna och hur det genom dessa aspekter skapar perspektiv på platsen. De kulturarv som analyseras är Eketorps fornborg, Kalmar Slott och Södra Ölands odlingslandskap.  Källmaterialet består av kulturarven, deras informationsskyltar och den kontext de verkar i samt hur de samverkar. Här tolkas både den text och de bilder som finns på skyltarna.  Skyltarna finns uppsatta vid kulturarven och verkar i dess kontext. Det är möjligt att tala om att kulturarvet behöver skyltarna, dels för att platsen ska förstås dels för den effekt en skylt åstadkommer. Vidare används skyltarna för att belysa det som är unikt för den specifika platsen, informationen som finns påvisar vad som är viktigt för besökaren att se.

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhåller sig till subjektiv relevans, det vill säga till individens personliga nytta av respektive ämne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstår ämnena närmast som underställda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska användas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmåga att orientera sig och ta ställning. Även tongivande pedagogisk forskning poängterar betydelsen av att undervisning utgår från elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del består av en litteraturstudie som diskuterar och jämför centrala begrepp inom respektive ämnesdidaktiskt område. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lärares och lärarstuderandes uppfattningar om ämnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar på flera områden där Historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

The following study is a comparative analysis on the usage of history in Ridley Scott?s epic Kingdom of Heaven. Based on the thesis that this movie has a lot to say about contemporary political values, it compares the theatrical version from 2005 with the 45 minute extended Director?s Cut, which came out on DVD in 2006. Firmly based in the popular-cultural context I tried to evaluate whether these changes related in any way, to matters concerning the current gender debate and post-colonial theory.

Den här Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

This thesis aims to explore and investigate the use of the cliché ?68 in a contemporary Swedish debate. The sixties and especially 1968 is a historically significant year,and it is marked by political murders, protesting students and political energy. InSweden one of the most notable happenings was the occupation of the student union?s headquarters in Stockholm.

Syfte med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med att introducera skönlitteratur vid klassgemensam läsning. Uppsatsen tar också upp vilka eventuella konsekvenser lärarnas val av introduktion kan få för elevernas läsutveckling. Undersökningen baseras delvis på teorier kring hur elevers möjlighet att påverka valet av skönlitteratur kan påverka deras inställning till vad de läser, men i första hand grundar sig uppsatsen på forskning kring kontexten vari skönlitteraturen placeras och hur den påverkar elevernas läsning. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med fem lärare verksamma i grundskolans år 7?9.

Uppsatsen handhar de svenska genealogiska rörelsernas framväxt under första hälften av 1900-talet, i en tid då modernister kom att stå mot traditionalister, masskultur och industrialism mot 'den lilla idyllen' och 'humanismen', framstegstänkande mot undergångsstämning. I tiden som (i varje fall inom kulturdebatten) kom att präglas av vacklande ovisshet och desorientering i brottet mellan det gamla och det nya, försöker i uppsatsen undersökas hur man inom genealogiska sammanslutningar och till dessa relaterade organisationer sökte orientera eller förhålla sig till de olika tidsdimensionerna (eller historien om man så vill), hur man kom att identifiera sig antingen med eller mot det förgångna respektive framtiden. Det centrala är vilka frågor som man inom de genealogiska skrifterna/trycken/böckerna ansåg vara viktigt och stå på spel i berättelsen om den tidens samhälle, om vilka idéer rörelserna genomsyrades av, vilka fenomen i historien som man ansåg vara viktiga att artikulera och lyfta fram och i så fall varför. Kort och gott: de genealogiska rörelsernas historiedidaktiska förevändningar under 1900-talets första hälft..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande läs- och skrivinlärningen. Syftet är också att undersöka hur detta kan ställas i relation till sådant som kan tänkas påverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser på lärande och hur de förhåller sig till läroplanerna). För att ta reda på detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande läs- och skrivinlärning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken ämnar söka människors uppfattningar om ett fenomen, gå in på djupet av dessa och också söka efter människors olika uppfattningar. Vi har alltså i våra intervjuer fokuserat på variationen i utfallet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka innehållet i artiklarna i en historisk tidskrift med hjälp av en kvantitativ analysmetod. Den tidskrift som valts till undersökningen är den största historiska tidskriften just nu; Allt om Historia.Med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen: ?Vad är innehållsmässigt de högsta kriterierna för att ett ämne ska hamna på omslag/uppslag? och finns det ett mönster i val av artiklar i tidskriften Allt om Historia och i sådant fall hur yttrar det sig?, genomförs en kvantitativ innehållsanalys utifrån 58 variabler. Totalt undersöks 496 artiklar i 62 nummer av Allt om Historia mellan åren 2005 och 2010.Uppsatsen utgår från teorier om Historiebruk och framing framförda av bland annat historikerna Ulf Zander och Klaes-Göran Karlsson samt medieforskarna Karin Wahl-Jorgensen, Thomas Hanitzschs  och sociologen Todd Gitlins.Undersökningen visar att den typiska artikeln i Allt om Historia med största sannolikhet utspelar sig i Europa, vanligtvis i Sverige och att den handlar om en kunglighet, som oftast är av det manliga könet. och/eller innefattar någon form av krig som troligtvis äger rum under 1900-talet.En annan intressant aspekt är att resultatet för de mest omskrivna världsdelar/länder/titlar/årtal/kön och ämnen egentligen behandlar två olika typer av artiklar.

Studien är genomförd i sex åttondeklasser, från två högstadieskolor i Kalmar tätort. Utifrån undersökningens syfte har vi genomfört en kvalitativ enkätundersökning.Undersökningens syfte är att undersöka respondenternas upplevelser och reflektioner från temadagen Brott och Straff, som har genomförts på Kalmar slott i delad regi av slottet och Kalmar läns museum. Studien behandlar hur respondenterna uppfattar kulturmiljöpedagogiken som ett hjälpmedel i deras lärande. Det är en fallstudie, och inte en generell uppfattning från samtliga åttondeklasser i Sverige.Enkätsvaren, och tillika empirin, studerades utifrån två olika perspektiv, dels för att kunna föra en innehållsanalytisk diskussion, dels utifrån ett Historiebruksperspektiv. Respondenterna har vid genomförandet av enkätundersökningarna uppgivit flera åsikter och reflektioner, men en tydlig majoritet har angivit att temadagen Brott och straff varit bra, spännande, rolig och lärorik.

I denna uppsats har jag undersökt vad unga människors innehav av veteranbilar tillför dem samt deras medvetenhet kring historia. Mitt material består av intervjuer gjorda med människor födda mellan 1975 och 1985 som kommer ifrån Mora kommun i Dalarna. Min undersökning bygger på några hypoteser som jag har kring detta innehav, att det handlar om ett existentiellt behov att umgås med det förflutna, en form av nostalgi. I samspelet med det förflutna ges dessa människor en chans att bli någon, vara någon samt få vara någon annan och det i detta fall med bilen som gemensam nämnare. Rörande dessa människors medvetenhet kring historia har jag antagit att många är medvetna men att det även finns de som inte är det.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka problem och möjligheter man kan möta med användandet av historisk spelfilm i historieundervisningen. Spelfilmens roll som historieförmedlare har ökat under de senaste åren. Idag fungerar spelfilm med historiska motiv som historieförmedlare för många människor, inte minst ungdomar. I många fall används spelfilmen i underhållningssyfte. En stor anledning till att jag gör denna undersökning är för att se närmare på hur läraren kan arbeta med spelfilmen i historieundervisningen utöver ett rent underhållningssyfte.