Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Syftet med det här utvecklingsarbetet är att ge ett förslag på hur man som lärare kan engagera och motivera fler elever till att sträva efter att nå målen i ämnena svenska och historia på högstadiet. Utifrån tidigare forskning, olika teoretiker, läroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgår från ett tematiskt arbetssätt där skönlitteratur har en central roll i temat och där läromedel ersätts med olika varierade moment som film, museum besök, gästföreläsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus på Franska revolutionen, ideologier och de samhällströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar både i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet sträcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar.

I både den svenska och den danska kursplanen för historia på grundskolan står det att eleverna ska känna till det egna landets kulturarv respektive historia. Men vad är kulturarvet och hur förmedlas det? Syftet med denna uppsats är att undersöka det svenska och det danska kulturarvet under en tidsperiod då länderna har många gemensamma beröringspunkter, d.v.s. svensk stormaktstid. Undersökningen jämför tre svenska och två danska historieläroböcker.

Uppsatsens syfte är att göra en historisk studie av arbetslösheten samt att göra en jämförelse mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. Metoden som uppsatsen använder sig av är en litteraturstudie samt en kvantitativ jämförelse mellan de olika länen. Den historiska bakgrunden i uppsatsen belyser hur arbetsförhållandena och statens roll har förändrats från krisen efter första världskriget till idag. Resultatet avhandlar hur arbetslösheten har förändrats och tydliga skillnader ses mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. I diskussionen försöker vi förklara dessa skillnader med hjälp av de olika typerna av arbetslöshet.

Läroböcker har blivit en stor del av undervisning och det är viktigt att läroböckerna är rättvisa. Syftet och frågeställningen med uppsatsen är att få fram hur drottning Kristina framställs i läroböcker inom ämnet historia. Jag har använt mig av hermeneutiken eftersom den handlar om att granska och tolka olika texter som handlar om drottning Kristina.Det speciella med läroböckerna från 1920- och 1960-talet är att de innehåller sammanfattad text om drottning Kristina utan någon djupgående diskussioner. De belyser inte Kristina ur ett genusperspektiv utan fokuserar på att hon var manlig, inte ville gifta sig och att hon abdikerade för katolicismen. 1980-talets lärobok finns även i en nyare version från 2005 där man kan hitta en skillnad mellan de båda böckerna.

7 SammanfattningDenna uppsats ämnar undersöka huruvida dagens läroböcker för gymnasiets Historia A besitter förmågan att aktivera elevers läsning så att ett så effektivt lärande som möjligt frammanas samt syna om elever ges mångsidiga och korrekta kunskaper som styrks av modern forskning. Dessa båda aspekter har synats genom att studera de kapitel som berör Afrika och hur kontinenten påverkades av kolonialismen från slutet av 1870-talet och framåt. I samma avseende har det även undersökts ifall elever, genom läroböckerna, tillägnas historiekunskaper som sammankopplar våra tre tidsdimensioner. Undersökningen har genomförts genom applicering Tom Wikmans, lektor i pedagogik vid Åbo Akademi samt läromedelsförfattare, principer för en god lärobok på fyra läroböcker. Principerna är framarbetade utifrån frågeställningen: Hur borde texter utformas för att optimera lärandet hos den läsande eleven? Wikman har bl.a.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Den judiske historieskrivaren Flavius Josefus som i Rom skrev sitt verk Antiquitates Judaicae om det hebreiska folkets historia betonade starkt den hebreiska profetismen, profeterna och profetian. Den tidiga kristna kyrkan byggde sin tro på de gamla hebreiska profeternas skrifter och den fortsatta uppenbarelsen man uppfattade under första århundradet. Föreliggande studie bygger dock på frågeställningen om vad som var den hebreiska profetismens egentliga väsen och religiösa funktion enligt Josefus beskrivning i Antiquitates Judaicae 5-11? I studien används Mircea Eliades religionsteori som heuristiskt redskap för att finna svar på frågeställningen. Undersökningen visar att den hebreiska profetismens egentliga väsen enligt Josefus var Guds manifestation, hierofani och uppenbarelse hos vissa människor, genom att de blev uppfyllda av Guds ande (????? ??????).

Uppsatsens syfte är att utifrån det sociala kapitalet belysa individuella och sociala aspekter av en omvändelse och anslutning till en religiös organisation, i mitt fall församlingen Fristaden i Uddevalla, från ett tidigare ickereligiöst liv. På samma gång omfattar syftet att ge en inblick i hur kristna i en församling som tillhör trosrörelsen ser på sin omvändelse, anslutning och på samhället. Mitt syfte bryter jag ned i tre frågeställningar som jag söker svar på. Dessa är: 1. Hur upplevde individen sin tillvaro runt omvändelsen? 2.

Möbelsnickaren Johannes Fundberg var verksam i Dalsland under 1800-talets första decennier, där han tillverkade ovanliga och vackra möbler åt välbärgade bönder.Som skråutbildad stadssnickare under det sena 17- och tidiga 1800-talet i Sverige var man hårt styrd av snickarämbetets stränga regler. För de hantverkare som ville skapa sin möbelkonst efter eget sinne var den enda möjligheten att arbeta på landsbygden, där tvånget att följa modets växlingar inte fanns.Uppsatsen ger en kort beskrivning av möbelstilarnas växlingar under det sena 17- till tidiga 1800-talet hos de högre stånden och hur möbeltillverkningen hos allmogen utvecklades under samma period. Fundbergs personliga historia och förutsättningarna för hans yrkesverksamhet beskrivs, för att sedan gå vidare till hans materialval och tekniker. Ett golvur som man nyligen insett kan vara tillverkat av Fundberg undersöks. Detaljer i möblernas konstruktion och skådeytor jämförs.

Syftet med detta arbete är att undersöka om ?fysikens karaktär? kan skönjas i läroböcker för fysik i grundskolans senare år. Med ?fysikens karaktär? åsyftas här hur fysiken belyses genom sin historiska utveckling och framväxt av kunskap, vilket anknyter till texterna under avsnittet om ?fysikens karaktär? i kursplanen för fysik för grundskolan. Arbetet försöker finna svar på följande frågor.

Sammanfattning Ny skollag och nya ämnesplaner är några av de förändringar som står för dörren. För den svenska gymnasieskolan väntar en ny vardag. Historiemedvetande har funnits med i de gamla kursplanerna men lyfts fram än tydligare i de nya ämnesplanerna. Utifrån de nya förutsättningarna som Gymnasieskola 2011 ger har ett undervisningsavsnitt planerats, genomförts och utvärderats. Uppsatsen är ett utvecklingsarbete som syftar till att fördjupa elevernas historiemedvetande.

WeSC är ett företag som grundades 1999 av Greger Hagelin, en förre detta skateboardåkare som ville skapa ett nytt koncept; kombinationen streetwear med fashion. WeSC står för WeAretheSuperlativeConspiracy, och innebär en överlägsen konspiration med människor som gör något riktigt bra. Genom så kallade "WeAktivister" som är en grupp människor, okända som kända, med stor passion och talang för kreativitet och idéer, marknadsförs varumärket världen över.  WeSC är i grund och botten baserad på skate- och snowboardkulturen då Greger Hagelin själv tidigare skateboardade, och man betonar målsättningen på "life after skate". Life after skate är en fras som innebär att målgruppen är "intellektuella slackers".

I arbetet med en stol har jag utgått från det ursprungliga i trä. Min vision har varit att bevara och lyfta fram materialets inneboende och primära egenskaper.Jag har formulerat en bild av detta:-En gåtfullhet ligger som dagg över stolen och speglar den magi man kan finna iskogens träd.Min tillverkning bygger på en ärlig utformning gentemot trädet. I vårt nutida Sverige med masskonsumtion av möbler glöms materialens ursprung bort. På grund av det högteknologiska raffinerandet av materialet döljs tillverkningsprocessen. Jag vill visa materialets ursprung och låta brukaren förstå att trä har varit levande.

Examensarbetet handlar om utveckling av de centrala delarna samt stationsområdet i Vårgårda tätort, Vårgårda kommun. Syftet med arbetet har varit att förtäta med ny bebyggelse i de centrala delarna av tätorten samt att effektivisera ytan och området vid stationen. Arbetet är tänkt att kunna användas som ett idéunderlag av kommunen för deras framtida utveckling av tätorten. Litteraturstudier har gjorts kring ämnet stationssamhällen och en inventering av planområdet har gjorts. Som analysmetoder har jag använt mig av Kevin Lynch, SWOT-analys, en enkel bebyggelseinventering för att skapa riktlinjer för ny bebyggelse samt även besök på orterna Herrljunga och Uddevalla, där jag studerat lösningar på stationsområdena för att se hur dessa orter löst problemen med de nya funktioner som måste irnymmas på ett äldre stationsområde.