The landscape is a great asset for Göteborg as a city and places in the landscape are much used by the public. This diploma work deals with the question of how nature in Göteborg can become more accessible and how a place in it can be supplemented with new landscape elements. It is a proposal for a new urban park at Björlanda peninsula in the western part of Hisingen, Göteborg, which today belongs to the Swedish Armed Forces and is a part of the Nature-2000 area "Nordre älvs estuarium". The reason for choosing this place is that it is the only area around the costal area in Göteborg that has not been built on and that it contains a very varied landscape. The proposal is presented as three different broschures, dated 10-20 years ahead: A map of a possible system of urban parks including a detail of such a park, Västra Hisingen (the western parts of Hisingen) The idea with a system of urban parks is to make the landscape generally more accessible and maybe open it for people that do not use it today. A broschure of the central area Välkommen, with my design proposal for an urban park at Björlanda peninsula The design aims to utilize the landscape elements water, mountains, vegetation and sky and to intensify the experience of them. A flora for Välkommen that shows a selection of plants for the design proposal.

Intresset för uppsatsens ämne växte fram under författarens praktik på SDF Västra Hisingens HR-kontor där enhetscheferna visade tecken på att ha otillräckliga kunskaper om det systematiska arbetsmiljöarbetet som de var ansvariga för.Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur väl det systematiska arbetsmiljöarbetet är implementerat hos enhetscheferna i SDF Västra Hisingen samt vilka faktorer som påverkade implementeringen mest. Syftet genererade frågeställningarna "Hur väl är det systematiska arbetsmiljöarbetet implementerat hos enhetscheferna i SDF Västra Hisingen?" och " Vilka faktorer påverkade denna implementering mest?"Teori: Inom implementeringsteorin fann författaren ett flertal olika faktorer som kan påverka hur väl ett projekt eller beslut blir implementerat eller inte. Av dessa användes totalt åtta stycken faktorer för att kunna analysera hur väl det systematiska arbetsmiljöarbetet blev implementerat hos enhetscheferna och vilka som påverkade implementeringen mest. Metod: För att få fram ovanstående användes en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkät (se Bilaga 1).

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är relativt nytt, och har börjat användas mer och mer inom hälso- och sjukvården. Det finns ofta en FaR- samordnare som hjälper klienter med hur de ska gå tillväga med sitt recept. FaR vänder sig främst till de som är i störst behov av fysisk aktivitet, det är viktigt att dessa personer blir och förblir fysiskt aktiva. Denna studie ger en kännedom om hur FaR på Hisingen jobbar med sin verksamhet, hur det upplevs att få ett FaR, vilken roll FaR- samordnaren har med det motiverande samtalet och hur det ser ut sexmånader efter receptet skrevs ut. Studiens syfte är att undersöka klienters upplevelser av FaR kompletterat med motiverande samtal samt att se om klienten är fysisk aktiv efter sex månader efter det att receptet löstes in.

Examensarbete/D uppsats 20 poäng programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola..

Examensarbete/D uppsats 20 poäng programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola.

Jag har studerat en liten torgbildning på Hisingen, Göteborg, i området Jättesten. Platsen är intressant då den har många besökare trots att den ligger vid sidan av de större stråken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivåskillnader, som gör den svår och otillgänglig. Intresset för torg och offentliga rum är större än någonsin och välgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsområden såsom Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och Västra hamnen i Malmö. Men vad händer med förortstorgen från efterkrigstiden? Hur används 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag också studerat olika torgstrukturer från olika epoker under 1900-talet då byggnadsidealen skilt sig åt.

Jag har studerat en liten torgbildning på Hisingen, Göteborg, i området Jättesten. Platsen är intressant då den har många besökare trots att den ligger vid sidan av de större stråken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivåskillnader, som gör den svår och otillgänglig. Intresset för torg och offentliga rum är större än någonsin och välgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsområden såsom Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och Västra hamnen i Malmö. Men vad händer med förortstorgen från efterkrigstiden? Hur används 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag också studerat olika torgstrukturer från olika epoker under 1900-talet då byggnadsidealen skilt sig åt.

Studien har sin utgångspunkt i ett samarbetsprojekt mellan Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Syftet med vår studie är att undersöka mötet i samarbetsprojektet mellan Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Vidare är uppsatsens syfte att undersöka projektdeltagarna syn på produktens betydelse, samt delaktighet och meningsfullhet inom daglig verksamhet. Kraven på kommunerna skärps då behovet för insatsen daglig verksamhet har ökat stadigt det senaste decenniet. Detta ställer krav på både formen och innehållet.

Både officiell statistik och talet kring ungdomsarbetslöshet har i vår studie visat sig stämma överens då olika empirikällor talar för en hög arbetslöshet och låg sysselsättningsgrad hos de unga (16-24 år) i Göteborgs kommuns stadsdelar Angered, Gamlestaden och Hisingen. Det är också dessa stadsdelar vi har undersökt då vi har utfört kvalitativa intervjuer med både arbetsförmedlare som är verksamma inom ungdomsgrupperna vid de respektive Arbetsförmedlingarna samt arbetssökande unga.Syftet med vår studie är att studera hur unga arbetssökande och arbetsförmedlare gör diskursiva framställningar kring ungdomsarbetslösheten samt kring ungas identitetsskapande och olika möjligheter utifrån deras olika sociala samanhang. I resultatdelen presenteras en analys gällande hur det diskursviva talet kan bidra till att kategorisera och positionera unga på arbetsmarknaden och i samhället. Vi har utgått från ett diskurspsykologiskt och socialkonstruktionistiskt förhållningssätt i utförandet av vår diskursanalys (som presenteras i analyskapitlet). Detta innebär att vi har studerat hur diskurser om unga arbetssökande transformeras och/eller reproduceras samt hur de diskursiva ordningarna skapas i olika sociala kontexter.

Frihamnen är ett mycket centralt beläget, gammalt handelshamnsområde, i Göteborg, som angränsar Hisingen i norr och Göta älv i söder. Området var en gång i tiden sveriges största och enda oceanhamn. När varvskrisen slog till under 70-talet drabbades Frihamnen hårt, likt många andra hamnar. Varvet och hamnverksamheten avvecklades successivt och kvar blev en stor yta mark som frigjordes för andra ändamål. Sedan dess har diverse företag huserat i de kvarvarande byggnaderna och området har haft, och har fortfarande, funktion som arbetsplats.

SAMMANFATTNING Norra älvstranden har sedan industrialiseringen på 1800-talet varit ett område för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har varvsindustrin här gått från framgång till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet påbörjades arbetet med en omvandling av norra älvstranden från varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,såsom verksamheter,bostäder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen är en etapp som ännu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra älvstranden samt mellan norra älvstranden och centrala delarna på Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förändringarna på norra älvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krävs gena,säkra och effektiva stråk som binder samman stadsdelarna.

Uppsatsen syfte var att undersöka hur individer i chefsposition arbetar och tänker kringmångfald ur en etnisk aspekt. Studien genomfördes i samarbete med StadsdelsförvaltningenNorra Hisingen, Göteborgs Stad. Ämnen som berördes var diskriminering och då gällande hur chefer tänker kring vilka delar av en rekryteringsprocess som kan anses ligga till risk för diskriminering samt aktivt mångfaldsarbete. Syftet tog sin utgångspunkt i tidigare studier (Regeringskansliet, 2007) som visat att det ibland är mycket stora skillnader i antalet kontakter en arbetssökande måste ta med en arbetsgivare för att få en anställning beroende på om du har ett svenskt eller utländskt namn.I studien användes ett kvalitativt tillvägagångssätt och metoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sju personer i chefsposition inom SDF Norra Hisingen med personalansvar.Teoretiska ramar och tidigare forskning som berörde sociala kognitiva processer,diskrimineringslagstiftningen, mångfald ur ett ekonomiskt perspektiv, samt rekryteringsprocessens delar användes som utgångspunkt för att skapa en förståelse kring resultaten.

During the autumn of 2010 a group of parents met together with two therapist at Mini Maria Hisingen. These parents did have children who had experience of using drugs. This study purpose´s to describe, analyze and understand what has been effective in the work together with this group of parents.The interrogative sentence is; Did we use a narrative approach and what impact did this approach had on the groupprocess? What did the group sessions contribute to the parents and would they recommend other parents to participate in similar sessions? All the sessions were recorded in video. The work was highly inspired by Michael White and his book Maps (2007).

SAMMANFATTNING Norra älvstranden har sedan industrialiseringen på 1800-talet varit ett område för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har varvsindustrin här gått från framgång till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet påbörjades arbetet med en omvandling av norra älvstranden från varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,såsom verksamheter,bostäder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen är en etapp som ännu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra älvstranden samt mellan norra älvstranden och centrala delarna på Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förändringarna på norra älvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krävs gena,säkra och effektiva stråk som binder samman stadsdelarna. Arbetet med dessa förbindelser är en viktig förutsättning för Göteborgs framtida utveckling. I detta projekt studeras,utifrån en så kallad Space Syntaxanalys,hur Frihamnen kan integreras med city och de centrala delarna på Hisingen samt vilken betydelse ökade förbindelser över Göta älv har för integreringen av och mellan dessa områden.Space Syntaxanalysen kan kort beskrivas som en renodlad rumslig analys som studerar det fysiska rummets konfigurering i en stad.Detta innebär att analysen fokuserar på relationerna mellan rummen och inte på rummen i sig.Enligt upphovsmannen till teorin,Bill Hillier,avgör det fysiska rummets konfigurella egenskaper uppkomsten för socialt liv.Detta projekt beskriver,redovisar och diskuterar även teorin som analysmetod och planeringsinstrument. Som vägledning genom studien ges här en läshänvisning av de olika delarna i dokumentet.Del I redogör för arbetets syfte och bakgrund samt beskriver områdets historik och förutsättningar.Del II beskriver Space Syntax som teori och metod.Del III diskuterar Space Syntax som analys-och planeringsinstrument samt visar analyser av olika planstrukturer över Frihamnen.Del IV redovisar planförslaget med de nya kopplingarna.Del V ger kommentarer och drar slutsatser kring arbetet med och studien av teorin Space Syntax..

This thesis is a product of research about how implementation issues occur due to the relationbetween bureaucrats and politicians. Our study treats the democratic dilemma that occurs whenschools are to implement environmental certifications. Through a comparative study we comparetwo schools in Norra Hisingen, a district in Gothenburg municipal where one of the schools iscertificated and one is not. By using theories from top down and bottom up approaches toimplementation we develop key factors that will lead us to answer our research questions.Through text analysis of policy documents and through interviews with bureaucrats we analyzewhat may be the causes for only one of the two schools to be certificated though Gothenburgmunicipal wish all schools to be. Through our analytical tool we can establish that the policydocuments are well formed according to our top down-theory and that these documents does nothave a major impact on the fact that one school is certificated and one is not.